Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Sofia Wadensjö Karén, VD på UR. Foto: Jann Lipka/UR

UR:s kommentar till PS-propositionen

10 juni 2019

UR:s kommentar till propositionen "Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020-2025 (prop. 2018/19:136) den 10 juni":

 

UR välkomnar en modern reglering som är bättre anpassad till dagens mediesamhälle.

– Eftersom kunskapsklyftorna är något som vi alla vill minska är det även glädjande att propositionen lyfter fram UR:s utbildningsuppdrag som en viktig del av ett oberoende public service och ett demokratiskt samhälle, säger UR:s vd Sofia Wadensjö Karén.

– Eftersom vi lever i en tid där demokratin utsätts för påfrestningar från många håll är det glädjande att se hur regeringen tydligt lyfter de tre public service-bolagens kollektiva nytta och demokratiska värde. Forskning visar att ett starkt public service, i kombination med välmående kommersiella medier, ger de bästa förutsättningarna för en välfungerande demokrati. Att uppdraget för de kommande sex åren även fortsatt ska erbjuda såväl spets som bredd är därmed ett glädjebesked till hela svenska folket, säger Sofia Wadensjö Karén.

UR:s viktigaste fokus är att användarna ska få så bra valuta som möjligt för sin public service-avgift.

– Och det har vi fått rimliga förutsättningar för i och med den här propositionen, till exempel genom att vi framöver till viss del får tillgodoräkna oss det vi publicerar på till exempel våra digitala plattformar samt att vi får publicera visst material på så kallade tredjepartsplattformar. Eftersom vissa målgrupper lättast nås den vägen, som exempelvis studietrötta ungdomar eller nya i Sverige, hjälper det oss att vara så relevanta som möjligt för användarna och att gå i takt med vår tid, fortsätter Sofia Wadensjö Karén.

UR har en lång historik av att producera kvalitativa program om medie- och informationskunnighet (MIK), dvs förmågan att analysera och kritiskt värdera olika avsändare och innehåll.

– Därför ser vi med glädje på att regeringen har lyft UR som en viktig aktör i det nationella arbetet kring MIK. Likaledes gläder det oss att UR:s särskilda utbildningsuppdrag har tydliggjorts. Utbildning är ju en bärande del i UR:s särdrag. Vi kombinerar journalistik med pedagogik – för att kunna bidra till frihet genom kunskap, säger Sofia Wadensjö Karén.

Dock finns en oro över att förhandsprövningen skärpts samt att det är regeringen som ska besluta huruvida en ny tjänst godkänns eller inte. Det är inte förenligt med ett oberoende public service att förlägga den typen av beslut så nära politiken.

Vi ska nu läsa och analysera propositionen ”Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020-2025 (prop. 2018/19:136) den 10 juni” och ställer gärna upp på frågor och intervjuer.

Kontakta oss via pressavdelningen

Stäng
Nominerade böcker i Barnradions bokpris 2019. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Här är de nominerade till Barnradions bokpris

3 juni 2019

Nu står det klart vilka fem böcker som har nominerats till Barnradions bokpris 2019. Bland de nominerade böckerna finns bland annat en deckare om DNA-teknikens baksida, ett mörkt sci-fi-äventyr som ställer existentiella frågor och en bok om önskan att få duga som den man är. Den vinnande boken kommer att utses av en jury bestående av sjätteklassare från Stockholms internationella Montessoriskola i Stockholm.

 

Och de nominerade är:

Vittran av Annalena Hedman, Natur & Kultur. En världsberömd fotbollsspelare dimper ner i en liten by och möter två bröder, människors vänlighet och Vittrans magi.

Till Vial: 8400 dagar kvar av Henrik Ståhl, Bonnier Carlsen. Från pjäs till film och nu som bok ger den oss ett perspektiv på vårt liv på jorden och vår framtid, var den nu må vara.

F som i sämst av Cilla Jackert, Rabén Sjögren. En berättelse om att duga som den man är och allt det man kan skyffla under en säng för att dölja den man är.

Tusen stjärnors ö av Emma Karinsdotter, Bonnier Carlsen. När sorgen har förlamat hemmet drivs Tigris ut på en egen resa för att få veta sanningen om det som har hänt.

Ett annat jag: Projekt Gemini av Carin Gerhardsen och Petter Lidbeck, Rabén Sjögren. En deckare som speglar DNA-teknikens avigsidor, där en sida måste dö för att den andra ska leva.

 

Så här väljs de nominerade böckerna ut

Bokförlag och författare har fått nominera svenska barnböcker för 9 till 12-åringar utgivna mellan juni 2018 och juni 2019. En jury bestående av ett stort antal femte- och sjätteklassare samt tre vuxna jurymedlemmar har läst samtliga böcker nominerade av förlag och författare.

I vuxenjuryn sitter f.d. läsambassadören Anne-Marie Körling, bibliotekarien Elisabet Niskikari från Malmö och kuratorn Samuel Girma från Konsthall C i Stockholm.

 

Barnradions bokpris sänds under läslovet

Radioprogrammen, där en barnjury diskuterar fem av årets bästa böcker för 9 till 12-åringar tillsammans med programledaren Manuel Cubas, sänds i P4 under läslovet (vecka 44) måndag-fredag kl. 10.03. Den vinnande boken avslöjas i det sista programmet som sänds i P4 den 3 november kl. 12.03.

Programmen kommer även att finnas som poddversion på UR Play, UR Skola, Sveriges Radio Play och sverigesradio.se/barnradion

 

Om Barnradions bokpris

Barnradions bokpris är Barnradion Sveriges Radios och Utbildningsradions pris för årets bästa svenska barnbok för 9 till 12-åringar. Årets böcker är utgivna mellan juni 2018 och juni 2019. Prissumman är 30 000 kr. Förra årets vinnare av Barnradions bokpris var Comedy Queen av Jenny Jägerfeld.

Förlagan till Barnradions bokpris var Barnens Romanpris som delades ut mellan 2010-2015.

Stäng
UR Språkplay – ny språktjänst för personer som lär sig svenska. Foto: UR/Språkkraft

UR lanserar språktjänst för nyanlända

15 april 2019

För att fler ska kunna ta del av UR:s programutbud lanseras nu den digitala språktjänsten UR Språkplay. Tjänsten har till syfte att agera språkligt stöd för nyanlända och personer med behov av att förbättra sina kunskaper i det svenska språket.

– Vi vill att hela vårt utbud ska vara tillgängligt för alla som bor i Sverige, säger Åsa Lundell, kommunikationschef på UR.

Nu lanseras UR Språkplay – en digital plattform med ett integrerat språkstöd. Här kan användarna titta på UR:s program samtidigt som de förbättrar sina kunskaper i det svenska språket. Tjänsten kan användas till exempel inom SFI-studier och vid studier i svenska som främmande språk på universitet eller högskola.

– Vi vill tillgängliggöra vårt utbud för alla som bor i Sverige och erbjuda ett verktyg för de som har andra förutsättningar att förstå vad som sägs i våra program. En viktig del av UR:s speglingsuppdrag är att nå ut till alla, och vi är stolta över att nu kunna erbjuda våra användare UR Språkplay, säger Åsa Lundell, kommunikationschef på UR.

UR Språkplay bygger på att användaren själv anpassar programmets undertext utifrån sin språknivå. Undertexten, som är interaktiv, översätter sedan de svenska orden till ett annat förvalt språk. I takt med att användaren övar på nya ord förbättras ordförrådet och användaren kan då se i sin individuella lärprofil hur kunskapsnivån höjs. Användaren kan även göra språktester och övningar för att förbättra sin förståelse och öka sin kunskap i svenska.

I nuläget har UR Språkplay stöd för 18 olika språk; albanska, amhariska, arabiska, azeriska, bosniska, engelska, finska, grekiska, kroatiska, kurdiska, pashto, persiska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, tigrinja och turkiska.

UR Språkplay hittar du på www.ur.se/sprakplay

Stäng
Margaretha Eriksson ny programchef på UR. Foto: Tina Axelsson

Margaretha Eriksson ny programchef på UR

9 april 2019

Det är nu klart att Margaretha Eriksson går till UR och rollen som programchef.

– Margarethas djupa kompetens, trygga ledarstil och inte minst hennes energi blir en fantastisk tillgång i vår spännande utvecklingsresa, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

– Margaretha är en omvittnat god ledare med höga kvalitetsambitioner och djupa publicistiska insikter. Sedan en tid tillbaka har vi på UR påbörjat en spännande resa tillsammans, att få välkomna Margaretha till den – och till oss – känns verkligen roligt. Jag kan inte tänka mig en bättre lämpad person att leda vår programproduktion framåt, säger Sofia Wadensjö Karén.

Margaretha Eriksson kommer närmast från SVT där hon arbetat som nyhetschef på Riksnyheterna, nu senast i en övergripande publicistisk roll som nyhetschef inom SVT:s Lokala nyheter. Tidigare har hon varit nyhetschef och redaktionell ledare på TV4.

– Det ska bli fantastiskt roligt och utmanande att bli en del av den storsatsning som UR nu gör för att fler människor ska få en stark relation till UR med allt dess unika kunskapsinnehåll, säger Margaretha Eriksson.

UR:s uppdrag handlar i grunden om att – genom kunskap – stärka det demokratiska samhället. Det börjar i förskolan och fortsätter i ett livslångt lärande. I centrum för det uppdraget står förstås programproduktionen med UR:s helt unika kombination av pedagogik och journalistik. Därför är rekryteringen av en ny programchef central.

– Jag har största respekt för det stora kunnande som finns på UR och känner mig stolt över att få vara med och leda programverksamheten och därmed få vara med och bidra till UR:s vision: Frihet genom kunskap – för de många och de få!

Margaretha kommer att ingå i UR:s ledningsgrupp samt utbudsledning. Hon tillträder som programchef 12 augusti.

Stäng
Missa inte tyska, franska och spanska SKAM på UR Play.

Nu kan du se SKAM x3 på UR Play!

3 april 2019

Nu är de här! Franska, tyska och spanska versionerna av norska succéserien SKAM. Fullspäckade med vänskap, tonårsliv, drama och kärlek att hänge sig åt. Du hittar dem på UR Play. 

 

SKAM på UR Play. 

Serierna ger alla SKAM-älskare möjligheten att återigen se favoritkaraktärerna Noora, Sana, Vilde, Chris, Eva och alla de andra - men i ny tappning. Hur är spanska Noora? Eller tyska Sana? Finns det kulturskillnader i de olika versionerna och vad är samma i alla? Karaktärernas namn är ju till exempel något som skiljer sig åt ibland. I SKAM France heter Noora - Manon, och i SKAM Deutchland heter hon Mia. I SKAM España har Evas namn bytts ut mot namnet Emma.  

 

Syftet med att UR köpt in serierna är inte bara att glädja fans utan också att ge alla gymnasielärare i moderna språk ett spännande och inspirerande innehåll till deras undervisning. 

 

– Vi tror på att igenkänningsfaktorn stärker lärandet, stöttar förståelsen och ökar motivationen, därför känns det extra roligt att kunna erbjuda det här materialet till språkundervisningen, fortsätter Gabriella Thinsz. 

 

För lärare i moderna språk finns serierna på UR Skola med lärarhandledningar.

Stäng
Med nya tv-serien Arkeologens dotter vill UR lyfta historieämnet till samma höjder som Geografens testamente gjorde för geografin.

Se alla avsnitt av Arkeologens dotter!

13 mars 2019

Efter succén med Geografens testamente kommer nu en ny tv-serie från UR i samma underhållande och pedagogiska anda. Med lika många delar humor, lekfullhet, spänning och inspiration riktar sig denna gång serien till elever som precis börjat lära sig historia. Vi följer Nim, 16 år, som efter att ha hittat en mystisk medaljong plötsligt kastas tillbaka till forntiden, och ett omtumlande äventyr genom tid och rum tar sin början.

Arkeologens dotter - premiär 11 april kl. 18.55 i Barnkanalen. Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play. 

- Genom berättelsen får vi förståelse för vardagslivet, levnadsvillkoren och vad som formade dem som levde under forntiden i Sverige. Inte bara samlande, jakt och jordbruk utan även om hur man åt, lekte och umgicks, förklarar skådespelaren, regissören och manusförfattaren Henrik Ahnborg, som också var med och skapade den populära Geografens testamente, där han även spelade en av huvudrollerna.

Arkeologens dotter är en svindlande äventyrsresa in i vår egen forntid med smak av Indiana Jones och Tillbaka till framtiden. Huvudmålgruppen är elever i årskurs 3, men serien passar även mellanstadiet och en äldre publik.

Det hela börjar med att sextonåriga Nims mamma är spårlöst försvunnen. På utgrävningsplatsen där mamman arbetat hittar Nim ett underligt hängsmycke. Tillsammans med mammans assistent Fridolin hamnar hon av en händelse i en främmande värld och frågan är inte var de hamnat, utan när.

Nim och Fridolin förstår så småningom att även mamman rest genom tiden med ett liknande smycke och att hon befinner sig i knipa. Ett intensivt sökande blir till en kamp mellan gott och ont, mellan människa och makt, och om ödet. De konfronteras bland annat med de första människorna i Sverige, onda despoter, schamaner samt otaliga språkförbistringar, och blir tvungna att lösa mystiska gåtor i sin jakt genom och mot tiden.  Manuset har utarbetats noggrant tillsammans med historiker, och under produktionens gång har Historiska museet medverkat med sin sakkunskap. På samma sätt som Geografens testamente berättas historien genom en blandning av dialogscener och sekvenser med berättarröst - i det här fallet är det Nims tankar och berättelse vi följer.

Genom äventyret levandegörs historien för tittarna och tanken är att skapa nyfikenhet, förståelse och en stark relation till vår forntid. Samt lust att lära mer.

Arkeologens dotter har premiär 11 april kl. 18.55 i Barnkanalen.

Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play och UR Skola

Stäng
UR:s Public service-redovisning.

Förtroendet och användning av UR ökar

6 mars 2019

Nästan 3 av 4 anser att UR är värt pengarna, streamingstarterna för UR:s program ökar med 19 procent och förtroendet för UR ökar såväl bland lärare som allmänheten. Det framgår i UR:s Public service-redovisning som nu lämnats in till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden. – Att såväl användandet som förtroendet för UR ökar är givetvis både glädjande och av yttersta vikt inför vårt fortsatta arbete, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

Kännedomen om UR är fortsatt hög, såväl bland allmänheten som bland lärare. Glädjande är också att andelen som är positivt inställda till UR ökar. När det gäller trovärdighet, relevans och användbarhet ökar värdena såväl bland lärare som allmänhet. UR som del av public service har alltså höga och stigande förtroendesiffror, trots att inställningen till public service generellt under 2018 är mer negativ än tidigare.

– Genom vårt rika, varierade och högkvalitativa programutbud har UR en unik möjlighet att skapa förutsättningar för ett demokratiskt, fritt och hållbart samhälle. Vi börjar med program för förskolebarnen och fortsätter därefter med utbud för ett livslångt, lustfyllt lärande. Glädjande nog ökade användandet av UR:s utbud kraftigt under året, framför allt på de digitala plattformarna. Detta kommer i förlängningen hela vårt demokratiska samhälle till gagn, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

Det totala antalet streamingstarter för UR:s radio- och tv-program ökade med 19 procent jämfört med 2017. Detta som en följd av att UR under 2018 har utvecklat flera olika sätt att nå användarna. Nya medievanor och digitaliseringen ställer än större krav på att bygga relationer med användarna. Det är därför viktigt för UR att visa för Granskningsnämnden och andra instanser att när UR finns på de plattformar där användarna finns så hittar de och använder vårt utbud. UR är en digital kanal för kunskap och lärande och vill vara det självklara valet för användarna.

Public service-redovisningen  är UR:s svar på hur vi har levt upp till villkoren i sändningstillstånd och anslagsvillkor.

Läs mer om UR:s Public service-redovisning här

Läs UR:s Public service-redovisning här.

 

Stäng
Clara Henry och Daniel Riley är programledare för Snacka om sex. Foto: Haben Solomon/UR

Premiär för UR:s nya serie Snacka om sex

25 februari 2019

Hormoner, målbrott, mens, samtycke och könsidentitet. Det är några av de ämnen som Clara Henry och Daniel Riley pratar om i UR:s nya serie för 12-åringar – Snacka om sex.

- Jag tycker det är otroligt viktigt med kunskap om sex och samlevnad redan i ung ålder! Både för att känna sig trygg i sig själv och sin egen kropp, men också för att lära sig respektera andra. Att avdramatisera sexualitet är en jättebra grej tror jag, säger Clara Henry.

Snacka om Sex är gjord för att passa barn i 12-årsåldern och för sex- och samlevnadsundervisning i årskurs 6.

- Det är ju när man är ung som alla frågor och all osäkerhet kring ämnet börjar, man försöker hitta svar. Då är det viktigt att det finns rätt och riktig information att få, säger Daniel Riley.

Programledarduon berättar både om egna erfarenheter och träffar personer som har något att dela med sig av inom ämnet. Bland andra träffar de 14-åriga Youtubern Viktoria Harrysson som berättar hur det är att vara en tjej som aldrig kommer få mens. Videobloggaren och musikern Thomas Sekelius som pratar om hur det var att känna sig annorlunda i tonåren. Och Instagrammaren Linnéa Claesson som vet hur det är att bli utsatt för övergrepp på nätet.

- Det har verkligen känts viktigt att göra detta, både för att ämnet är så viktigt och för att jag själv hade velat ha en sexualundervisning som inte bara fokuserade på reproduktion, utan även på att relationer är mysigt och roligt, förklarar Clara Henry.

Premiär 5 mars i Barnkanalen kl 19.45

Samtidigt släpps alla avsnitten på UR Play och UR skola, där det också kommer finnas ett arbetsblad för pedagoger.

Stäng
Johan Möller, UR:s nya chef för digitala utvecklingsavdelningen. Foto: Privat

Johan Möller ny chef för digitala utvecklingsavdelningen

20 februari 2019

Det är nu klart att Johan Möller blir ny chef för UR:s digitala utvecklingsavdelning och kommer därmed ingå i UR:s nya utbudsledning. Johan kommer närmast från Svenska Dagbladet där han arbetat i många år som ansvarig för utvecklingen av SvD.se

Rekryteringen av Johan Möller är en viktig del i UR:s framtida utveckling, ett led i att fokusera på att vara mer relevanta för våra användare i en digital miljö. En framtid där UR är den självklara digitala kanalen för kunskap och lärande, när vi nu går mot en gemensam plattform.

– Vi ser mycket fram emot att få in Johan Möller i den viktiga satsning vi nu genomför på UR med en utveckling mot en alltmer digital mediekonsumtion, säger Anna Rastner, utbudschef på UR. Johan har en erfarenhet som kommer tillföra UR mycket viktig kompetens på området och ett omvittnat starkt ledarskap. Att Johan väljer att komma till UR efter så många framgångsrika år på SvD känns både hedrande och roligt.

Johan Möller kommer närmast från Svenska Dagbladet där han arbetat i många år som ansvarig för utvecklingen av SvD.se och senast chef för affärssystemet i den digitala prenumerationsaffären.

– Jag ser mycket fram emot att få delta i arbetet med UR:s betydelsefulla uppdrag att hjälpa barn och vuxna att lära sig mer. UR har ett fantastiskt material som förtjänar att nå så många nöjda användare som möjligt. Det kommer att bli roligt att lära känna alla som arbetar med detta idag på UR, säger Johan Möller.

Johan Möller tillträder sin nya tjänst i maj.

Stäng
På bilden programledarna Mats Nyström och Marie Lehmann. Foto: Fredrik Olsson/UR (bilden får endast användas i programpresenterande sammanhang)

Se tv-serien Ögonblicken som förändrade sporten

11 februari 2019

Sporthistorien är fylld av ögonblick som gett oss gåshud, fått oss att bita på naglarna och tappa hakan. Men bortom de stora prestationerna finns det också händelser och innovationer som förändrat hur själva sporten utövas. Som Dick Fosburys udda hoppteknik, vilket ledde till OS-guld och världsrekord i Mexiko 1968. Och vår egen Jan Boklöv, som med sin V-stil chockerade en hel backhopparvärld i slutet av 80-talet. Eller när 14-åriga Nadia Comaneci satte gymnastikhistoriens första 10:a i Montreal-OS 1976.

Serien handlar inte enbart om händelserna som lockat miljonpublik eller orsakat de största rubrikerna. I första hand uppmärksammar vi även de riktigt omvälvande händelserna. De som tog utvecklingen i en ny riktning. Vändpunkterna som förändrade sportens själva anatomi. Eller som titeln lyder – Ögonblicken som förändrade sporten.

Ibland har nya regelsystem utvecklat idrotten, som när man införde trepoängslinjen i basket, och i vissa fall har materialutveckling radikalt förändrat spelplanen. Men emellanåt har slumpen varit helt avgörande när sporten tagits till en ny nivå. Klassiska exempel är ishockeyklubbans vinklade blad, The Azaryan Cross i gymnastik och så Jan Boklövs banbrytande V-stil, som inte heller var planerad från början.

Serien bygger på samma populära koncept som UR:s Låtarna som förändrade musiken(2012), Programmen som förändrade TV (2014) och Scenerna som förändrade filmen(2016).

Premiär 20 februari kl. 22.00 i SVT 1.

Samtidigt publiceras alla avsnitten på UR Play.

Stäng
I vår har DRUCK, den tyska versionen av norska succéserien SKAM, premiär på UR Play. Foto: © ZDF/Gordon Muehle

Tre nya versioner av SKAM hos UR i vår

20 december 2018

I vår blir det binge-fest för alla SKAM-älskare! Då publiceras inte mindre än tre olika versioner av norska succéserien SKAM på UR Play och UR Skola. UR har köpt in de franska, tyska och spanska versionerna av serien. Franska SKAM France och tyska Druck finns på plattformarna från mars och spanska SKAM España kommer publiceras senare under våren.

Att Julie Andems norska succéserie SKAM har fått flera internationella versioner har väl knappast någon missat. UR har nu köpt in tre olika versioner av serien där vi på nytt får följa Sanas, Nooras, Evas, Chris och Vildes fina och svåra gymnasietid där de hittar fram både till sig själva och till varandra. Fast nu heter de istället till exempel Imane B, Amira, Mia, Manon, Hanna, Emma, Alex, Sam, Daffy och Kiki.

– Det känns fantastiskt roligt att kunna erbjuda det här fina innehållet till våra användare, säger Gabriella Thinsz, innehållschef på UR. Vi hoppas att den stora publiken som lockades av SKAM, kommer uppskatta möjligheten att återse sina favoritkaraktärer i ny tappning.

Men syftet är inte bara att glädja svenska SKAM-fans utan också att ge alla gymnasielärare i moderna språk ett spännande och inspirerande innehåll till undervisningen. 

– Vi tror på att igenkänningsfaktorn stärker lärandet, stöttar förståelsen och ökar motivationen, därför känns det extra roligt att kunna erbjuda det här materialet till språkundervisningen, fortsätter Gabriella Thinsz. 

 

På bilden syns karaktärerna Eva, Noora, Sana, Vilde och Chris. Eller ja, i tyska DRUCK heter de Hanna, Mia, Amira, Kiki och Sam. Foto: © ZDF/Gordon Muehle

Stäng
UR:s serie Livet i Mattelandet (Säsong 2) tar med barnen in i en lustfylld värld späckad med humor och matematik. Med Frida Hallgren, Emma Mehonic, Johan Ulveson, Henrik Johansson. © Foto: PATRIK STHLM Productions/UR.

Se nya säsongen av Livet i Mattelandet!

19 december 2018

Den populära serien, som är ett av de mest använda programmen i lågstadiet och som visar att matematik inte alls behöver vara så svårt, är nu tillbaka med en ny säsong. Med ett lekfullt och pedagogiskt grepp, kryddat med en massa humor, riktar sig den nya säsongen främst till elever i årskurs 2 och 3.  

 

Som med den första säsongen är tanken med programmet att skapa ett konkret sammanhang åt ett ämne som för många är abstrakt, och att barn ska kunna se matematiken som något lustfyllt och begripligt.

I de nya avsnitten träffar vi både nya och gamla karaktärer i skruvade vardagsnära situationer, där fokus ligger på problemlösning och matematiskt tänkande och inte så mycket på siffror och uträkning. De lurviga räkneaporna är såklart med även i säsong 2. Och du kan även räkna med att de anställda på Sifferverkstan och Räknebageriet fortsätter att lösa problem och ge besvärliga kunder svar på tal. 

Summan av kardemumman; varmt välkommen till landet där matematik betyder allt!

Premiär 14 januari kl. 17.30 på Barnkanalen.

Samtidigt läggs alla 12 avsnitt upp på UR Play.

Stäng
UR är en del av Musikhjälpen

UR bidrar till årets Musikhjälpen

10 december 2018

Mer än en miljard människor i världen har någon form av funktionsnedsättning. Den större delen bor i låg- och medelinkomstländer där många fastnar i fattigdom och en utsatt livssituation. UR bidrar till Musikhjälpen genom att producera tv och radio för användning i skolan, i år under namnet Alla funkar olika.

För sjätte året i rad gör UR tv och radio för Musikhjälpen i form av kortare och längre dokumentärfilmer. Årets bidrag består av fem kortfilmer i serien Alla funkar olika – min berättelse där barn i flera länder berättar om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Därtill trettiominuters dokumentären Alla funkar olika som belyser temat mer övergripande och där du får träffa experter, lärare och organisationer som arbetar med barnen.

Syftet med UR:s del i Musikhjälpen är att förmedla kunskap och fakta kring temat främst för användning i skolan. Både inför sändningen av Musikhjälpen, som startar den 10 december i Lund, liksom senare i undervisning som är kopplad till temat men inte till sändningen (filmerna finns på URSkola.se flera år framöver). Vi har även tagit fram en lärarhandledning med fakta, diskussionsövningar och instuderingsuppgifter för årskurs 7 - 9 och gymnasiet.

För alla de som inte går i skolan har vi samlat en mängd olika filmer, serier och dokumentärer som knyter an till Musikhjälpens tema på UR Play.

OM MUSIKHJÄLPEN

Musikhjälpen är ett insamlingsevent som varje år lyfter en undanskymd mänsklig katastrof. Tre programledare bor i en glasbur för att sända radio och tv dygnet runt i sammanlagt 144 timmar. Under tiden får de besök av artister och personer som engagerar sig i kampen. Insamlingen bygger bland annat på publikens låtönskningar som också utgör all musik som spelas i programmet.  

Förra året samlade Musikhjälpen in över 74 miljoner kronor till kampen mot barnsexhandel.

Läs mer hos Sveriges radio>

Stäng
UR Play logotypen och en barnslig robot.

Upptäck vår trygga barnvärld i UR Play-appen

27 november 2018

Nu blir det lättare att upptäcka alla våra roliga och inspirerande barnprogram i UR Play-appen!

I den nya versionen av appen för iPhone och iPad kan du välja att filtrera så att bara barnutbudet syns. Som förälder ska man känna sig trygg med att låta sitt barn titta på UR Play. 

Genom att gå in på “Mer-sidan" och klicka på “Visa bara barnprogram” sorteras allt “vuxet” innehåll enkelt bort från appen. Detta gör att du som förälder slipper oroa dig för att ditt barn ska utsättas för olämpligt innehåll. Precis så som det ska vara.  

Programmen som visas i den barnsäkra miljön är de som är gjorda för barn i förskoleåldern och upp till 12 år.  

Den nya barnsorteringen finns i UR Play-appen för iPhone och iPad. Den går att ladda ner i App Store.

Stäng
Artisten Daniel Adams-Ray, William Spetz och Farah Abadi programleder Musikhjälpen 2018. Foto: SR: Mattias Ahlm.

Musikhjälpen 2018 - programledarna klara och UR har filmer för användning i skolan

6 november 2018

Nu är det klart vilka som leder årets Musikhjälpen! Artisten Daniel Adams-Ray, skådespelaren William Spetz och P3-profilen Farah Abadi! Har du koll på vilka filmer UR gör för Musikhjälpen?

- Grattis och heja heja till årets programledare! Jag är säker på att de kommer att få till en härlig stämning i studion och göra ett bra jobb i att belysa årets superviktiga tema ”Alla har rätt att funka olika”, säger Maria Rydbrink Raud som projektleder UR:s samarbetet med Musikhjälpen.

Läsa mer om Musikhjälpen och årets programledare hos Sveriges Radio >

För sjätte året i rad gör UR kortare och längre dokumentärfilmer till Musikhjälpen. I år har vi producerat fem kortfilmer i serien Alla funkar olika – min berättelse där barn i flera länder berättar om hur det är att leva med funktionsnedsättning. Mer än en miljard människor i världen har någon form av funktionsnedsättning. Den större delen bor i låg- och medelinkomstländer där många fastnar i fattigdom och en utsatt livssituation.

UR har även producerat trettiominuters dokumentären Alla funkar olika som belyser temat mer övergripande och där du får träffa experter, lärare och organisationer som arbetar med barnen.

Syftet med UR:s bidrag till Musikhjälpen är att förmedla kunskap och fakta kring temat främst för användning i skolan. Både inför sändningen av Musikhjälpen, som i år startar den 10 december i Lund, liksom senare i undervisning som är kopplad till temat men inte till sändningen (filmerna finns på URSkola.se flera år framöver).

OM MUSIKHJÄLPEN

Musikhjälpen är ett insamlingsevent som varje år lyfter en undanskymd mänsklig katastrof. Tre programledare bor i en glasbur för att sända radio och tv dygnet runt i sammanlagt 144 timmar. Under tiden får de besök av artister och personer som engagerar sig i kampen. Insamlingen bygger bland annat på publikens låtönskningar som också utgör all musik som spelas i programmet.  

Förra året samlade Musikhjälpen in över 74 miljoner kronor till kampen mot barnsexhandel.

Läs mer hos Sverige Radio >

Stäng
UR's logotyp

UR har lämnat in sitt remissvar

19 oktober 2018

Idag har UR lämnat in sitt remissvar på Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ansvar (SOU 2018:50).

UR instämmer i stora delar av betänkandets förslag och menar att den i huvudsak beskriver public services roll på ett framåtsyftande sätt. Däremot har inte betydelsen av UR:s särskilda utbildningsuppdrag och hur UR kan göra skillnad nästa tillståndsperiod lyfts fram tillräckligt tydligt.

- I över 40 år har UR bidragit till att minska kunskapsklyftorna i Sverige. Vi ser idag ett ökat behov av utbildning. Möjligheten att få ny kunskap genom hela livet för att kunna fatta medvetna beslut baserade på fakta är grunden i ett demokratiskt samhälle, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

 

UR välkomnar att public service-bolagen nu föreslås ges större flexibilitet när det gäller att tillgängliggöra sitt utbud på de digitala plattformarna men anser att det bör gälla fler grupper än barn, unga och nationella minoriteter. UR betonar vikten av att få finnas på alla plattformar, det är avgörande att UR finns där användarna finns och att alla enkelt ska kunna ha tillgång till UR:s kvalitativa utbud.

 

I övrigt ser UR positivt på att ökade resursbehov har hörsammats och att UR:s ambitioner för insatser inom medie- och informationskunnighet (MIK) och satsningar riktade till nyanlända i Sverige särskilt lyfs fram.

 

Läs hela remissvaret här: Pressrum UR - MyNewsDesk

Stäng
En liten flicka vänder ryggen till tittaren.

Här finns vår nya föräldrasajt!

18 oktober 2018

Ibland uppträder barn på sätt som familjen eller omgivningen har svårt att hantera. På vår nya sajt har vi samlat tips och inspiration som kan underlätta din vardag.

Kom ihåg att du inte är ensam - det finns hjälp att få och en väg framåt. Läs mer på ur.se/föräldrar.

Stäng
Tripp och Trapp sitter på en av Träds grenar.

Äntligen nya avsnitt av Tripp, Trapp, Träd

12 oktober 2018

Nu finns det en massa nytt och roligt innehåll i Tripp, Trapp, Träd-appen. Där hittar du bland annat nya magasin, nya klipp med  Ben Rangel och även nya radioavsnitt plus andra roliga äventyr.  

Temat för den nya säsongen är ”Här är jag”.  

I de nya avsnitten hittar Tripp och Trapp en låda med prydnadssaker som de använder för att ta sig över sjön. Skelettet Ben Rangel leker minnesleken med saker han hittar i lådan. Detta och mycket mer ser du i Tripp, Trapp, Träds efterlängtade nya avsnitt.

Vill du ladda ner appen så hittar du den för IOS här och Android här

Tripp, Trapp, Träd sänds i SVT Barnkanalen torsdagar kl. 18.00. Du kan även se programmen på UR Play och UR Skola. Radioavsnitten går att lyssna på i SR P4 från och med 15 oktober. 

Här hittar du mer information om Tripp, Trapp, Träd.

Stäng
Logotyp för Bokmässan

UR blir partner för Bokmässan 2019

4 oktober 2018

UR blir exklusiv mediepartner för Bokmässans tema Med(ie)vetenhet, det som också kallas medie- och informationskunnighet (MIK), under 2019 års mässa i Göteborg.

- Som den centrala MIK-aktör UR är kan vi verkligen göra skillnad i människors förmåga att hantera och analysera olika typer av information. Vi arbetar ständigt för att vår publik ska stå rustad i mötet med en alltmer komplicerad tillvaro när det gäller information och media. Med nästa års bokmässa i sikte kommer vi att ytterligare förstärka och förtydliga vår MIK-satsning, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för Sveriges Utbildningsradio (UR).

Under årets bokmässa har UR spelat in närmare 90 seminarier, som finns tillgängliga på UR Play inom kort.

Nu påbörjas planeringen för UR:s medverkan och bidrag till nästa års bokmässa. Målet är att bidra med UR:s gedigna erfarenhet på området men också att partnerskapet ska öppna upp för ökad samverkan med andra, och för UR nya, aktörer.

- UR har jobbat med medie- och informationskunnighet i många år så vi vet att de stora utmaningarna bland unga handlar om att skapa källtillit. Det är gruppen föräldrar och vuxna som behöver lära sig källkritik. Det går fort i dagens mediesamhälle och som medieaktör med kunskap i fokus kan UR bidra till verklig förändring i människors lärande, säger Sofia Wadensjö Karén.

Stäng
 Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karèn står i UR's lokaler, tittar in i kameran.

Nordens public service-chefer uttalar sig om nedskärningar på Danmarks Radio

20 september 2018

Gemensamt uttalande från nordens public service-chefer med anledning av nedskärningar på Danmarks Radio

”Vi följer den danska utvecklingen med djup oro. I de nordiska länderna är förtroendet för public service högt. De omfattande nedskärningarna på DR kommer att försvaga dess möjligheter att fungera som en gemensam nationell arena. De största förlorarna på de stora besparingarna är den danska publiken. Behovet av medier som kan verka oberoende av ekonomiska och politiska intressen har aldrig varit större. En förändring av DR från att vara en medieinstitution till att bli en kulturinstitution kommer inte att stärka den danska demokratin.”

 

Merja Ylä-Anttila, vd Yle

Thor Gjermund Eriksen, generaldirektör NRK

Magnús Geir Þórðarson, generaldirektör RUV

Hanna Stjärne, vd SVT

Sofia Wadensjö Karén, vd UR

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

 

Läs även uttalandet från Europeiska radio- och TV-unionen, EBU (European Broadcasting Union) här

Foto: Jann Lipka

Stäng
Rebecka är med i UR:s program Min judiska historia. Foto: Mattias Bardå/UR.

Unga utforskar sin nationella minoritets historia

19 september 2018

Hur mycket kan du om de nationella minoriteternas historia? Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Det vill UR ändra på och snart är det premiär för flera nya tv-program där unga berättar om sina personliga upplevelser av att tillhöra en minoritet och om dess historia.

- Historia är inte bara dåtid, den finns även med oss i nutid och påverkar vår framtid. Därför har vi låtit ungdomar från de olika nationella minoritetsgrupperna gräva i sin historia och synliggöra vilka spår som finns kvar i deras liv idag, säger Helene Näslund, producent UR.

Min sverigefinska historiaMin judiska historia och Min tornedalska historia sänds tre söndagar i följd med start den 23 september kl. 17.00 i SVT2 och finns även tillgängliga redan nu att se på UR Skola och UR Play. Programmen är producerade för användning i undervisningen om nationella minoriteter på högstadiet, men är intressanta för alla som vill veta mer om ämnet.

I Barnkanalen sänder UR Katjas sverigefinska historiaNathans judiska historia och Johannes tornedalska historia tre torsdagar i följd kl. 18.45 med start den 20 september, och de finns också på UR Skola. Programmen är utformade för mellanstadiet.

- Om alla hade fortsatt gömma sig så hade ingen fattat att vi fanns. Vissa av mina vänner har fått höra: Jag visste inte att judar fanns, säger Rebecka i en diskussion med sin mamma om att bära davidsstjärna på stan.

Sverige har fem nationella minoriteter – samer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och romer.

I början av 2018 publicerade UR en Novus-undersökning om kunskapen kring nationella minoriteter. Den visade att kunskapsnivån är väldigt låg, bland annat vet inte var tredje svensk vad en nationell minoritet är för något.

UR har tidigare i år även sänt Romernas historia 1900-tal och Min samiska historia.

Stäng
Seriebild för Min samiska historia, och de fyra ungdomarna syns i bild.

Tre UR-program nominerade till Prix Europa 2018

4 september 2018

UR har fått hela tre nomineringar i den årliga tävlingen Prix Europa. De nominerade är Min samiska historia, Hamnskiftarens resa och Skolministeriet: Misstänkt tvångsgifte – skolkuratorn som grep in.

Prix Europa belönar det bästa inom radio, tv och onlineproduktioner i Europa.

Min samiska historia är nominerad i kategorin TV Iris, en särskild kategori som syftar till att stimulera journalister och filmskapare att analysera frågor kring invandring och mångfald på ett professionellt sätt, för att motverka fördomar, rasism och framförallt att visa på de positiva sidorna med mångfald. Serien Min samiska historia utgår från personliga berättelser, där unga människor visar hur de påverkats av och själva påverkar historien. Det handlar om att ta tillbaka sitt språk och sitt arv.

Hamnskiftarens resa har chans att vinna kategorin Radio fiction. Det är en äventyrsserie som beskriver Sverige och de 25 landskapen och kan användas i skolans undervisning om geografi, historia, naturkunskap och svenska. Huvudkaraktär är pojken Jim, en så kallad hamnskiftare - en människa som kan förvandla sig till olika djur. Hans syster har en allvarlig sjukdom och därför ger han sig ut genom landet i jakt på ett botemedel. Ett äventyr fullt av magi, gåtor och övernaturliga väsen.

Skolministeriet - Misstänkt tvångsgifte – skolkuratorn som grep in är nominerad i kategorin Radio current affairs. Programmet skildrar vilken skillnad skolpersonal kan göra genom sitt agerande när de misstänker att en elev är på väg att giftas bort, och lyfter också relaterade frågor. 

 

Prix Europa äger rum i Berlin och Potsdam 13-19 oktober. 

Stäng
Kollage utav 4 bilder. Ett från varje nominerat program.

Fyra UR-produktioner nominerade till Kristallen 2018

16 augusti 2018

Förra året kammade UR hem en rekordvinst med dubbla utmärkelser inom kategorierna Årets realityprogram (Zero Impact) och Årets dokumentärprogram (Say Something). I år har UR fyra nomineringar till tv-galan.

– Det bästa med de här nomineringarna – förutom att de är glädjande många – är att de visar UR:s bredd. De fyra nomineringarna är exempel på hur vi genom högkvalitativ journalistisk engagerar unga, hjälper barn med språk- och begreppsinlärning, förklarar den föränderliga tid vi lever i samt vi belyser nationella minoriteters språk, kultur och historia. Ett axplock av UR:s rika utbud. Så välförtjänt och så roligt att dessa produktioner uppmärksammas!, säger Sofia Wadensjö Karén, vd för UR.

 

Årets barnprogram: Tripp, Trapp, Träd 

Tripp trapp träd: Ben och fötter

Pedagogisk tv-serie för barn som går i förskolan. Avsnittets tema: kroppen. Tripp och Trapp upptäcker en groda som kan hjälpa dem över sjön. Skelettet Ben Rangel letar efter sina fötter. Elke Ekorre sjunger en "räkna-baklängesramsa". Vi följer Josef som ska köpa nya vinterskor. Reine Brynolfsson läser "Mina ben, mina fötter" av Pernilla Stalfelt.

Producent: Lotta Olin  

 

Årets barnprogram: Retorikmatchen

Retorikmatchen 2017: Final

Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klasser i årskurs 6 från hela Sverige har försökt knipa en plats bland de tio bästa i retorik. I finalavsnittet får vi veta vilka som klarat utmaningarna, knockar juryn med välformulerade tal och vinner guldmikrofonen.

Producent: Erika Strand-Berglund och Markus Granset

 

Årets dokumentärprogram: Det goda landet

Det goda landet: Polisen Ulf

En dokumentärfilmsserie som skildrar delar av det svenska samhället som på olika sätt har berörts av immigration. I avsnittet möter vi Ulf som arbetar som integrationspolis och verkar för att skapa trygghet och öka förtroendet i områden där tilliten till myndigheter och rättsväsende är svag. Han tvekar inte att höja rösten när han tycker att samhället gör fel mot individen.

Producent: Åsa Ekman och Charlotte Sifvert

 

Årets fakta och nyhetsbevakning: Min samiska historia

Min samiska historia: Vi får aldrig glömma

Serien tar sin utgångspunkt i personliga berättelser, där unga människor visar hur de påverkats av och själva påverkar historien. Det vävs samman med äldre personers berättelser om hur samhället har präglat dem. Avsnittet "Vi får aldrig glömma" lyfter fakta från historia och nutid på ett inkännande sätt, det handlar om eftertanke och identifikation med samisk kultur. 

Producent: Helene Näslund

 

Årets Kristallen-gala direktsänds från Cirkus i Stockholm fredagen den 31 augusti 20.00 i TV4 och på TV4 Play.

Om Kristallen - det svenska tevepriset: Kristallen är ett kvalitativt pris som delas ut för svensk tv-produktion. Kristallen instiftades för att stimulera produktion av tv-program med en hög innehållsmässig, konstnärlig och teknisk kvalitet.

Läs mer och se de övriga nominerade: Kristallen 2018

Stäng
Svartvit bild på Anna Rastner som ler och tittar in i kameran.

Anna Rastner ny utbudschef på UR

13 augusti 2018

Det är nu klart att Anna Rastner går till UR och rollen som utbudschef

– Anna blir en viktig pusselbit i UR:s framtida utveckling, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

– Jag är verkligen glad över att välkomna Anna Rastner och hennes kompetens till UR. Förutom att hon är en omvittnat god ledare och en erfaren publicist har hon dessutom djup kunskap om hur digitala användarbeteenden ritar om spelplanen för hela mediebranschen, fortsätter Sofia Wadensjö Karén.

Bakom sig har Anna Rastner många års erfarenhet av publicistiskt arbete i allmänhet och den digitala medietransformationen i synnerhet på bland annat Expressen, Mittmedia och TV8. Närmast kommer hon från tjänsten som programchef på TV4, där hon tidigare även varit digital programchef.

– Det ska bli väldigt roligt att få arbeta med UR:s fantastiska utbud. Jag tror att det finns stora möjligheter att låta fler få ta del av detta innehåll, inte minst via digitala plattformar. Jag har stor respekt för medarbetarna på UR och deras kunnande om sitt innehåll och sina användare så jag ser mycket framemot att få bli en del av det viktiga uppdrag UR har för vårt demokratiska samhälle, säger Anna Rastner.

UR:s uppdrag handlar i grunden om att – genom kunskap – stärka det demokratiska samhället. Det börjar i förskolan och fortsätter i ett livslångt lärande. För att nå maximal effekt i det uppdraget är distribution, plattformsstrategi och digital utveckling kritiska framgångsfaktorer. Därför är rekryteringen av en ny utbudschef särskilt strategiskt viktig för UR.

– Jag hoppas att mina erfarenheter inom innehåll, publicering och strategi kan bidra till UR:s utveckling och viktiga roll i det framtida medielandskapet, säger Anna Rastner.

Anna Rastner kommer att ingå i UR:s ledningsgrupp och tillträder den 8 oktober.

Stäng
Ett kollage utav flera olika personers ansikten

100 samtal med unga vuxna

30 juni 2018

100 samtal med unga vuxna - om psykisk ohälsa, engagemang och framtidstro

Unga vuxna hamnar ofta i medieskugga och deras röster hörs inte ens i frågor som berör dem själva. Samtidigt är unga mycket engagerade i olika samhällsfrågor. Många upplever allvarlig psykisk ohälsa, oro och stress i sin vardag. Det visar en ny, omfattande kvalitativ undersökning som UR har gjort.

-  För många av de vi pratade med var det första gången som de fick uttrycka sina känslor, tankar och åsikter för en vuxen och bli lyssnade på, utan att bli bedömda eller ifrågasatta. Det var en omskakande insikt. Att unga mår dåligt kom väldigt tydligt fram under samtalen, trots att vi inte ställde den frågan direkt. De berättade ändå. Många vittnar om depression, mediciner, självmordsförsök och missbruk inom familjen. Stress är något som nästan alla tar upp som en del av deras liv, säger Christina Friborg, projektutvecklare på Utbildningsradion.

”Det är liksom ingen som mår bra, det är jättejobbigt. För vi är ändå den här nästa generationen som ska jobba. Om vi kraschar, vad händer då?” - Kvinna 20 år, Visby

”Jag tävlar med klockan hela tiden, hela samhället gör det.” - Kvinna 20 år Tensta

De flesta drömmer om ett tryggt liv med ett bra jobb och de vill bo kvar i eller nära hemorten. De vill bli socionomer, tandläkare, förpackningsutvecklare, ingenjörer, politiker, lärare, ekonomer och truckförare… listan kan göras lång.

Viktiga samhällsfrågor för den här gruppen är lika olika som de tillfrågade är många. Nästan alla nämner olika saker, allt från skeva kroppsideal, bristande snöröjning, lärarlöner och elitsatsning inom idrotten till avfolkning av landsbygden, kriminalitet och klassklyftor. De mer generella frågorna i valdebatten, som miljö, integration, välfärd och rasism, är det förstås många som också tar upp. Unga tar del av nyheter i hög grad. De anser sig vara källkritiska och pratar mycket om medias enorma makt. De är oroliga för vad som händer i världen och de säger att de ofta blir ledsna eller upprörda av nyheter.

·  98 av 100 tycker att det är viktigt att rösta

·  99 av 100 tänker rösta i valet 2018

·  Ungefär hälften av tjejerna vill kalla sig feminister, men bara cirka en fjärdedel av killarna.

·  Många är för invandring, men få anser att den sköts bra idag.  

·  10 personer är uttalat för dödsstraff.

De flesta vet ungefär hur de ska rösta. Få nämner svenska politiker vid namn, Trump nämns däremot ofta. Demokratins fördelar är yttrandefrihet, delaktighet och jämlikhet. Dess nackdelar är majoritetsförtryck och att fel beslut kan fattas pga. okunniga väljare. Dessutom kan politik kännas trögt och tråkigt.

-  Unga vuxna idag tycker, lever och drömmer olika. De vill arbeta med olika saker. De mår olika bra. De har olika förutsättningar. De är vår framtid. Personerna vi har samtalat med har mycket att säga och vi måste ta oss tiden att lyssna på dem, säger Carin Evander, Utbildningsradion.

 

Fakta: De unga i undersökningen kommer från hela landet, drygt hälften bor kvar i sin födelseort. Hälften är män, hälften kvinnor. Sex av tio studerar, resten arbetar. Drygt hälften bor kvar hemma. Ett tiotal är födda i ett annat land. Drygt tre av tio är engagerade i något politiskt parti eller någon ideell förening eller organisation. Urvalet till undersökningen är representativt och speglar landet i stort.

Rapporten finns här: UR: 100 samtal med unga vuxna | Rapport

Stäng
Hör Hamnskiftarens resa i P4 med start den 12 augusti

Hamnskiftarens resa – äventyr genom Sveriges landskap

15 juni 2018

Ny radioserie om de svenska landskapen som du kan höra på UR Skola i höst. Programmen sänds även i Sveriges Radio P4 med start den 12 augusti kl. 08.05-08.20. Redan under sommaren kan du lyssna på dem på UR Play från vecka 26. Håll utkik efter Hamnskiftarens resa.

Nya radioserien Hamnskiftares resa är en fantasyinspirerad saga om de svenska landskapen med utgångspunkt i geografi för åk 4–6. 10-åriga Jim bor mellan en bokskog och en åker i Skåne tillsammans med sin familj. Kort efter att hans lillasyster blivit dödssjuk upptäcker Jim att han är en Hamnskiftare - en människa som kan förvandla sig till djur. 

Jim följer med korpen Ayla på en äventyrsfylld resa genom Sveriges 25 landskap för att hitta den försvunna Trollboken och ett botemedel till hans sjuka syster. Men tiden är knapp. För långt upp i norr spricker glaciärens is och det sägs att det är demonen och skymningens väsen som håller på att vakna. 

Johannes Berg, producent för serien, som tidigare jobbat med den populära tv-serien Geografens testamente berättar att han har lärt sig alla landskapsdjuren under arbetet med programmen. Hans favoritlandskap är Härjedalen och favoritdjuren är brunbjörnen och lodjuret. 

Tanken är att eleverna som lyssnar på Hamnskiftaren ska tränas i förmågan att förstå och orientera sig med hjälp av kartor. Både digitala och analoga, samtidigt som de lyssnar på programmen. De lär sig även geografiska begrepp och arbetssätt som att ta ut väderstrecken på en karta.

Till serien kommer det att finnas en handledning med geografiska fotnoter till programmen som listas och förklaras. UR tar också fram en landskapskarta över Sverige och manus till serien där viktiga begrepp finns markerade i texten. Låt eleverna följa resan genom landskapen via kartor i klassrummet. Seriens musik har också kopplingar till landskapet man befinner sig i och kommer att finnas med i handledningens fotnoter.

Eftersom serien har hämtat inspiration från dataspelens värld så kan eleverna även göra egna spel efter att ha lyssnat på programmen.

Stäng
Appen Tripp Trapp Träd för förskolan vann tredje pris i kategorin Interactivity Prize under festivalen i München.

Internationellt pris till Tripp Trapp Träd

1 juni 2018

UR:s app Tripp Trapp Träd har prisats vid den prestigefulla barn-tv-festivalen Prix Jeunesse International.

Appen Tripp Trapp Träd för förskolan vann tredje pris i kategorin Interactivity Prize under festivalen i München.

- Vi är så stolta och glada! Tripp Trapp Träd är mycket uppskattad bland både pedagoger, föräldrar och barn hemma i Sverige så det känns extra roligt med internationell uppmärksamhet, säger Lotta Olin, tv-producent på UR.

Tripp Trapp Träd valdes ut bland 33 inskickade bidrag från 17 länder över hela världen.

Prix Jeunesse International 2018 hölls i München, Tyskland, den 25-30 maj. 

Läs mer om finalisterna här.

Stäng
Elever på besök äter glass i parken hos UR. Foto: Haben Solomon/UR

Fullt hus när skolelever besökte UR

24 maj 2018

UR fyller 40 i år. Det vill vi så klart fira tillsammans med lärare och elever. Vi gjorde helt enkelt hela UR till ett klassrum för en dag! Den 24 maj höll vi öppet hus för cirka 200 mellanstadieelever.

”Det märks verkligen att UR är till för utbildning”, sa läraren Maria Helmer Flygare som besökte UR tillsammans med sina elever i årskurs 4 från Skarpatorpsskolan i Skarpnäck.  

Under dagen fick eleverna träffa några av dem som arbetar framför kameran. Programledarna som presenterade både sig själv och sina program var Nassim Al Fakir (Retorikmatchen), Karin Nygårds (Programmera mera), Elin Ek och Paul Nulty (Grammatikbolaget/The Grammar Company) och Johannes Berg (Geografens testamente).  

Besöken vid de olika programstationerna handlade både om programledararbetet i och utanför studion, att försöka läsa manuskort, göra roliga experiment och att få testa sina kunskaper i svensk och engelsk grammatik. Eleverna fick också möjlighet att träffa programledarna Aida Pourshahidi och Kristoffer Fransson från Lilla Aktuellt skola, ett program som klassen tittar på varje fredag. 

– Jag tror att eleverna kommer att förstå att det ligger väldigt mycket jobb bakom saker som man kanske bara tar förgivet att det rullar på och fungerar. Till exempel fick dom reda på att ett tio minuters animerat program tar minst en dag att göra. De har fått en helt annan bild av hur man gör program helt enkelt. Jag tror att de kommer ha en helt annan relation till UR-program som Retorikmatchen och The Grammar Company nu eftersom de sett hur det fungerar bakom kulisserna, berättar Maria Helmer Flygare.  

En av de saker Maria Helmer Flygare uppskattar mest med UR är det breda utbudet med många olika program för många olika årskurser.  

– Det märks verkligen att UR är till för utbildning och att programmen innehåller mycket kunskap, säger hon. Vi tittar på Lilla Aktuellt skola varje fredag och i engelskan använder jag The Grammar Company. Sen använder jag det jag kan hitta som passar i undervisningen. Det är jättebra att det finns tillgängligt! fortsätter Maria Helmer Flygare.  

Sedan fanns det förstås också tillfälle att få inblick i en del av allt arbete som pågår utom syn- och hörhåll för tittare och lyssnare. Eleverna fick veta mer hur det är att mixa och lägga ljudeffekter och hur en blir sminkad om en ska stå framför en kamera. De som ville fick testa på hur det är att spela in en podd, bli fotograferad utklädd i kostymer och rekvisita från UR:s förråd och att lära sig mer om hur en ”green screen” fungerar.  

– Dagen på UR har varit fantastisk. Jag tror att mina elever skulle vilja komma hit varje torsdag, så roligt har de tyckt att det har varit, avslutar Maria Helmer Flygare. 

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar regeringens förslag till ny finansiering av public service

12 april 2018

Idag överlämnade regeringen ett förslag om ett nytt finansieringssystem av public service till Lagrådet. UR ser med tillförsikt på regeringens ambitioner att stärka public service oberoende och välkomnar flera av förslagen.

- För UR har längre tillståndsperioder och ett stärkt oberoende varit grundförutsättningar för att byta ut nuvarande radio- och tv-avgift mot den nu föreslagna public service-avgiften. Därför är det mycket bra med längre tillståndsperioder om åtta år för public service, och vi välkomnar särskilt förslaget om att första tillståndsperioden blir 10-årig. Det ger stabila förutsättningar att långsiktigt utveckla utbudet för våra användare, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

UR ställer sig också positiv till en utredning av ett grundlagsskydd av public service.

- Samtidigt vill vi poängtera att ett framtida grundlagsskydd måste konstrueras på ett sätt så att inte public service oberoende påverkas, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

- UR tolkar att regeringens nya finansieringsförslag bygger på idén att public service är grundläggande för demokratin. UR kommer som ett oberoende public service-bolag spela en allt viktigare roll för framtidens lärande och för att motverka kunskapsklyftor, avslutar Per Bergkrantz.

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar Konkurrensverkets beslut om Sveriges Utbildningsradio AB:s köp av konsulttjänster

3 april 2018

Förra året kunde UR konstatera att bolaget hade brustit i att följa rutinerna när det gäller offentlig upphandling i samband med inköp av konsulttjänster inom personalområdet. Som en följd av detta gjorde UR omedelbart en grundlig, intern genomgång och en översyn av upphandlingsrutinerna, i syfte att säkerställa att de brister som Konkurrensverket redogör för i sitt i beslut inte upprepas.

– UR har högt ställda krav på transparens och har tydliga rutiner för att följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi är medvetna om och beklagar att vi inte lyckades efterleva dessa upphandlingsrutiner under en period när bolaget var inne i en större omorganisation och snabbt behövde ersätta centrala HR-funktioner, säger UR:s tf vd Per Bergkrantz.

– För oss är det nu av yttersta vikt att fortsatt genomföra upphandlingar på ett öppet och likvärdigt sätt för alla leverantörer. Vi välkomnar att Konkurrensverket ser mycket positivt på att UR gjort en genomlysning och sett över våra upphandlingsrutiner, säger Per Bergkrantz. 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR. Foto: UR.

Kommentar till artikeln i Journalisten 180323 med rubriken ”Så mycket kostade omorganisationen på UR”

27 mars 2018

Det är Granskningsnämnden för radio och tv som bedömer om UR lever upp till kraven i sändningstillståndet. Nu har UR lämnat in public service-redovisningen för 2017 och GRN:s bedömning väntas bli klar före sommaren. UR kan dock konstatera att vi, trots omorganisation och delvis senarelagda produktioner, inte har haft något produktionstapp under 2017 och produktionsvolymen var densamma som 2016.  Vi kan också se att användarnas förtroende för UR är fortsatt högt.  

När Granskningsnämnden bedömer om UR har levt upp till sändningstillståndet utgår den från antal sända timmar i radio och tv, oavsett hur höga produktionskostnaderna är. Bedömningen baseras på det programutbud som sänts och tillgängliggjorts för användarna, alltifrån utbildningsprogram för barn och elever till folkbildande program för en allmänhet. 

Det är viktigt att skilja på vad som är kostnader för produktion, vad som är produktionsvolymer och vad som faktiskt har sänts och tillgängliggjorts för UR:s användare inom utbildningsväsendet och via SR:s och SVT:s kanaler. 

Granskningsnämndens bedömning grundar sig ytterst i vad som sänts i radio och tv enligt uppdraget, inte på kostnader för produktion. UR har ett flertal gånger beskrivit hur en del av produktionen under våren 2017 senarelagts med anledning av omorganisationen. Betyder det att produktionerna aldrig blir av? Nej. Faktum är att viss produktion har skjutits fram och påbörjats senare, vilket betyder att även kostnaderna för dessa senarelagda produktioner inte slutredovisas i årsredovisningen för 2017. Nära 30 miljoner har på grund av detta förts över till 2018 års budget. Medlen har alltså inte försvunnit eller använts till något annat än programproduktion. 

Vad gäller den totala produktionsvolymen för 2017 är det inte någon skillnad mellan 2016 och 2017. 2017 uppgick den till 1 178 timmar (varav 926 timmar tv och 252 timmar radio) liksom år 2016, bara något annorlunda fördelad mellan radio och tv (921 timmar tv och 258 timmar radio). Faktum är, att även om vi hade en lägre produktionstakt under en period under våren, hade vi inte något produktionstapp under 2017. Det visar sig också att antalet utlägg på externa produktionsbolag inte ökade under 2017. 

Har de minskade produktionskostnaderna påverkat användarnas attityd till och/eller användning av programutbudet? Användarnas svar på den frågan verkar vara nej. Novus attitydmätningar för 2017 visar att användarna fortsätter att uppskatta UR:s utbud. Nära åtta av tio lärare anser att UR bidrar till deras elevers lärande och ännu fler kan tänka sig att rekommendera UR till kollegor. Dessutom ökade användningen av UR:s program under 2017. Bland annat ökade uppspelningarna av UR:s tv-program på webben med nio procent jämfört med 2016 och nedladdningen av ljudfiler ökade med hela 150 procent. 

En rad program lanseras i år. Det rör sig om allt från satsningar inför valet och ett stort utbud av program som rör Sveriges statsskick och demokrati riktat till såväl elever inom grund- och gymnasieskola som folkhögskola och en bred allmänhet. Vi planerar en rad program för att stärka medie- och informationskunnighet, digital kompetens samt stärka kunskapen inom såväl naturvetenskapliga ämnen som ett språkstärkande utbud för nationella minoriteter. Vi vet redan nu, i mars, att produktionsvolymen för 2018 kommer att överstiga det beslutade kravet. 

Vad gäller konsulter har UR redan konstaterat att bolaget brustit och inte efterlevt rutinerna kring offentlig upphandling. Sedan dess har bolaget gjort en grundlig översyn för att säkerställa att regler och upphandlingsrutiner följs. 

UR har bidragit till människors lärande i 40 år. 2017 var ett år för UR som innebar stora påfrestningar för medarbetarna, men 2017 var också ett år då UR fortsatte producera program för alla målgrupper.  

Den 2 maj börjar UR:s nya vd Sofia Wadensjö Karén, hon kommer till ett UR som fortsatt kommer producera program som gör skillnad i människors lärande.  

Cecilia Roos 

Strategichef samt tf vice vd

Stäng
Programbild för Samernas tid 2018. 5 personer av samisk härkomst porträtteras mot berg och midnattsol i bakgrunden.

Var tredje svensk har låg kunskap om nationella minoriteter - men kunskapsprogram gör skillnad.

15 mars 2018

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning skulle ingå i begreppet är en felaktig, men vanligt förekommande, uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och så kallade kryssfrågor med olika alternativ.

Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

·  Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige.

·  95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är (jiddisch, romani chib, meänkieli, finska och samiska).

·  70 % vet inte om att romer funnits i Sverige i minst 500 år.

·  88 % vet inte att judar i Sverige fick, i stort sett, samma medborgerliga rättigheter som andra år 1870.

Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

- Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Nam, UR.

Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

”Romernas historia 1900-tal” https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia

”Samernas tid” https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid

”Min samiska historia” https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia

”Samisk historia med Ailo” https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia

Stäng
UR har gjort en tv-version av den omtalade teaterföreställningen Svenska hijabis. I rollerna: Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane (bilden) och Shama Vafaipour (bilden). © Foto: Lil Trulsson/UR Får endast användas i samband med detta program.

Den omtalade pjäsen Svenska hijabis blir tv

10 mars 2018

Nu blir succépjäsen Svenska hijabis tv. UR har spelat in en tv-version där fem svenska muslimska kvinnor tar plats framför kamerorna. Visas på UR Play och i SVT1 den 14 mars.

När America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis hade premiär på Dramaten i Stockholm blev den en omedelbar succé. Det som skulle vara ett kort gästspel fick utökas trefaldigt och Sverigeturnén fick lägga in nya städer och föreställningar i schemat.

Nu får fler chansen att se en av teatersveriges mest spännande uppsättningar. UR har översatt scenföreställningen till tv-format och visar den på UR Play och i SVT den 14 mars.

- Det är väldigt ovanligt att UR gör tv-versioner av scenkonst. Men Svenska hijabis har ett otroligt starkt manus, det är en pjäs som ger röst och plats åt en grupp kvinnor vars erfarenheter sällan synliggörs, säger Tove Jonstoij, UR:s projektledare för Svenska hijabis.

Svenska hijabis bygger på berättelser av Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Fem unga kvinnor med sjal som berättar om sina liv, drömmar, intressen och erfarenheter av rasism.

- Jag är väldigt stolt över att min pjäs blir tv, och glad att berättelserna i pjäsen på nytt ges plats i offentligheten. Islamofobin i Europa är stark och den muslimska kvinnan ses som ett offer, potentiellt möjlig att rädda. Det här upplever den unga generationen hijabis som en stark förolämpning och i föreställningen möter vi något helt annat, säger America Vera-Zavala.

Se föreställningen på UR Play och i SVT1 den 14 mars kl 22. 

För skolor och utbildningar finns pjäsen inklusive lärarhandledning på www.urskola.se. 

Stäng
Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger sina bästa tips i NPF-podden. Foto: Petter Trens

Premiär för ny säsong av NPF-podden

28 februari 2018

Vad gör man när barnen inte vill sluta spela? Hur förhåller man sig till trotssyndrom och vad kan man göra för att orka med själv? Det är några av frågorna som tas upp i nya säsongen av NPF-podden, där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatriska diagnoser. Premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns.

Ulrika Aspeflo och Bo Hejlskov Elvén, ni är programledare för NPF-podden. Hur kommer det sig att ni började intressera er för barn med NPF?

– Första gången jag träffade ett barn med autism var när jag jobbade på barnhabiliteringen för trettio år sedan, säger Ulrika Aspeflo. Det var ett barn som inte pratade och som betedde sig väldigt udda. Då började jag jobba mycket med kommunikationen tillsammans med föräldrarna och fick pojken att börja kommunicera. Det var så fascinerande! Efter det bytte jag till mig alla barn med autism som jag kunde hitta.

– Jag har alltid varit intresserad av det ovanliga, fortsätter Bo Hejlskov Elvén. Av folk som inte funkar på ett sätt som jag omedelbart förstår, och hur vi kan få mänskliga rättigheter även för personer som inte beter sig som förväntat.

Vad gör ni när ni inte hörs i NPF-podden?

– Dels föreläser jag, dels jobbar jag som speciallärare på en skola, säger Ulrika Aspeflo. Jag träffar de elever som behöver extra stöd för att nå kunskapskraven. Jag hjälper både pedagogerna och eleverna.

– Jag är psykolog och jobbar halva min tid med utbildning kring hur man handskas med personer med beteendeproblem och NPF, säger Bo Hejlskov Elvén. Andra halvan sysslar jag med forskning på Birmingham City University. Jag forskar bland annat på hur vi hjälper föräldrar som själva har särskilda behov att hantera sina barn med särskilda behov.

Ulrika Aspeflo, du är utbildad logoped från början. Vad gör en logoped?

– Som logoped jobbar man med allt som har med språk och kommunikation att göra. Inte bara med kommunikation hos barnet, utan med att få till en bra kommunikation hos alla runt omkring barnet också.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att hitta lösningar. Att få det att funka för eleven.

Bo Hejlskov Elvén, vad är det roligaste med ditt jobb som psykolog?

– Det roligaste är att jag får träffa människor som är på ett sätt så att jag behöver tänka. Som jag inte kan ta för givet. Och att få sådana mejl som jag fick idag. Det var från en person med särskilda behov som skrev ”Du har förändrat mitt liv. Sedan personalen började jobba efter ditt sätt att tänka har mitt liv blivit mycket bättre”. Det är ju fantastiskt att få den bekräftelsen.

Vad är det svåraste?

– Det ena är att mitt jobb kräver att jag reser mycket och jag tycker inte om att sova borta. Det andra är en oenighet inom psykologkåren. Det finns de som förespråkar till exempel KBT-behandling, att det är personen med svårigheter som ska lära sig. Jag pratar istället om hur vi som är runt omkring ska anpassa oss.

Det är en sak att sitta i en podd och ge andra råd, en annan att följa dem själv. Är ni annorlunda mot era egna barn än mot de ni möter i ert arbete?

– Ja, min son möter nog en person med mycket mindre tålamod än vad mina elever gör, säger Ulrika Aspeflo. Jag har gjort massa misstag som förälder. Men det är helt ok att göra misstag bara man lär sig av dem. Det skiter sig både hemma och på jobbet ibland men då måste man fundera över varför det blev som det blev och hur jag kan jag göra på ett annat sätt.

Vad tror du att dina barn skulle säga om ditt föräldraskap, Bo Hejlskov Elvén?

– Jag har faktiskt ingen aning, haha! Det är svårt att veta. De kommer nog inte att säga att jag bestämde för mycket över dem i alla fall!

Nya säsongen av NPF-podden består av tio avsnitt och har premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns. Samtliga avsnitt av NPF-podden finns att lyssna på här: 

http://urplay.se/serie/198042-npf-podden

Stäng
Simon Moser som gjort UR:s reportage om Saga, bloggen och cancern tillsammans med Antonio de la Cruz, producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

UR får Barncancerfondens journalistpris

22 februari 2018

Simon Moser vinner Barncancerfondens journalistpris för bästa reportage 2017 med UR:s radiodokumentär Saga, bloggen och cancern. Priset delas ut årligen till det bästa reportaget om barncancer som har publicerats under det gångna året.

Saga, bloggen och cancern är en radiodokumentär från UR:s Barnaministeriet och finns på UR Skolas webbplats. I dokumentären följer vi 16-åriga Saga Lundin som drabbats av osteosarkom och som under hösten 2017 får besked från sina läkare om att sjukdomen i hennes fall är obotlig. 

- Att du, Simon får detta pris chockar mig inte ett dugg! Att se någon gå in så starkt och hårt i sitt jobb som du gjorde mig otroligt imponerad. Engagemanget var makalöst och något utöver det vanliga. 1 år av anteckningar läste du på min blogg, på loppet av bara några veckor. Tack för att du hjälpte mig och många andra cancerdrabbade barn att synas, det tackar jag något enormt för! Stort stort grattis till dig, säger Saga Lundin i ett meddelande till Simon Moser.

- Jag är glad och rörd över att vinna pris för just detta program. Saga är en unik person som mitt i sitt helvete ändå förmedlar hopp och glädje, säger Simon Moser

- För Barnaministeriet att vinna Barncancerfondens journalistpris är bland det finaste erkännande som går att få, säger Antonio de la Cruz producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

Juryn för 2017 års journalistpris består av Kattis Ahlström, journalist och programledare, Ylva Andersson, informationsansvarig på Barncancerfonden, Gustaf Ljungman, professor i barnonkologi, Carlos Rojas, driver Sweden Research och Anki Wide Karlsson, författare och förälder med erfarenhet av barncancer. 

Såhär löd juryns motivering:

"En skicklig intervjuare har plockat fram många olika sidor av Sagas tankar och reflektioner, och smart klippning gör reportaget till en trettio minuter sömlös berättelse som man inte vill pausa. Det är lättbegripligt berättat med många målande beskrivningar, där även svåra frågor får ta plats och humor samsas med djupaste allvar. Precis som i sin blogg förmedlar Saga någonting hoppfullt genom sin inställning att hon är mer än sin sjukdom, att det inte bara är sorg och förtvivlan som kommit med cancern utan att det också har lett till att hon uppskattar livet på ett nytt sätt. Ett viktigt program och en ömsint skildring av en ung människas unika situation och hennes sätt att möta ett nattsvart sjukdomsbesked, som både vuxna och unga kan lära sig mycket av."

Stäng
Min samiska historia har premiär i SVT2 den 11 februari.

UR storsatsar på samisk historia

6 februari 2018

På Samernas nationaldag, den 6 februari, ger Utbildningsradion en unik förhandsvisning av den nya TV-serien ”Min samiska historia”. Visningen sker under samiska festivalveckan i Östersund tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminourra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Utbildningsradion (UR) inledde 2018 med premiär av serien ”Samernas tid”, tre timslånga avsnitt om samernas liv för 2000 år sedan fram till idag. En storsatsning riktat mot en vuxen publik som visades i både SVT, NRK och YLE.

Nu fortsätter UR sin satsning på samisk historia. På Samernas nationaldag ger UR en unik förhandsvisning av ”Min samiska historia”, en tv-serie i fyra avsnitt riktat till ungdomar i årskurs 7-9.

- ”Min samiska historia” vill berätta hur vår historia påverkar oss. I serien möter vi fyra unga samer som på olika sätt är präglade av sin historia. Deras förfäders erfarenheter av tvångsförflyttningar, rasbiologiska undersökningar och år i nomadskolan har lämnat spår även i deras liv. Men stoltheten över det samiska arvet är starkare och de vill ta tillbaka det som gått förlorat, säger Helene Näslund producent för UR:s serie ”Min samiska historia”.

En förenklad version av Min samiska historia, för barn i årskurs 4-6, har premiär senare i vår och heter ”Samisk historia med Ailo”.

- Innan arbetet med ”Min samiska historia” drog igång genomförde UR en förstudie som visade att behovet av nytt material för att lära ut samisk historia var stort bland de tillfrågande lärarna. Därför är vi väldigt glada att kunna erbjuda flera olika program, riktade till både barn, ungdomar och vuxna, säger Thérèse Amnéus, projektledare för ”Min samiska historia”.

UR:s förhandsvisning av ”Min samiska historia” sker tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminuorra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Efter visningen presenterar Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Sáminuorra och Samiskt Informationscentrum helt nya satsningar för att ge stöd och underlätta kunskapsspridningen om samisk historia och kultur.

FAKTA

”Min samiska historia” har premiär i SVT2 den 11 februari.

”Samisk historia med Ailo” har premiär den 11 mars.

Alla UR:s program om samisk historia hittas på UR Play www.urplay.se och UR Skola www.urskola.se

UR startar kampanjen #minsamiskahistoria för att ge röst åt fler och synliggöra att samer finns över hela landet och i många olika samhällspositioner. Under hashtagen #minsamiskahistoria bjuder UR in alla som vill bidra med sin egen samiska historia. Varje historia är unik och varje person ska ha möjlighet att berätta den. 

Stäng
Premiär för Det goda landet i SVT1 och på UR Play 31 januari.

Premiär för Det goda landet i SVT1 och på UR Play

31 januari 2018

Hur fungerar den svenska demokratin i praktiken? I sex avsnitt skildras delar av det svenska samhället där folk i sin yrkesroll arbetar med nya svenskar: polisen, arbetsmarknaden, försvaret, skolan, kommunen och civilsamhället.

Visat ur tjänstemännens och de civila aktörernas perspektiv beskrivs de utmaningar de ställs inför. De vill stötta individer med att skapa en meningsfull och trygg framtid, men hamnar ofta i situationer där de ställs inför svåra beslut och avvägningar.

I serien möter vi polisen Ulf (Göteborgs sista integrationspolis), en arbetsförmedling, SFI-lärare, kommunpolitiker, major Nyström och ett folkdans-lag.

I undervisningen kan man utgå från följande teman, antingen separat eller i kombination: svenskhet, interkulturalitet, integration, etik, makt, normkritik, solidaritet, mänskliga rättigheter, barnkonventionen och anställningsbarhet.

Det goda landet består av sex delar och har premiär den 31 januari kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play. Serien textas och teckentolkas.

 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR.

Viktigast att public service har oberoende finansiering

24 januari 2018

UR betonar vikten av ett stärkt oberoende i sitt remissvar på Public service-kommitténs betänkande om en ny finansiering för public service.

- Det viktigaste för UR är att public service även fortsättningsvis får en långsiktigt hållbar, stabil och oberoende finansiering. Vi ska fortsatt leverera kvalitet med spets och dessutom utveckla och innovera för framtidens UR, säger Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd.

- Teknikutvecklingen medför att vi behöver byta till en plattformsneutral modell. Om riksdagen beslutar om att public service ska finansieras via skatten, blir det viktigt att stärka oberoendet. För UR är stärkt oberoende och längre tillståndsperioder, där medelstilldelningen avser hela perioden, en grundförutsättning för en ny finansieringsmodell.

Läs vårt yttrande om Finansiering av public service

Bakgrund Det var 2015 som riksdagen i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en utredning av radio- och tv-avgiften i god tid inför nästa sändningstillstånd år 2020. 2016 tillsattes därför en parlamentarisk utredningskommitté för att utreda finansieringsfrågan. 2017 fick kommittén ett fördjupat uppdrag att en ny finansieringsmodell som var långsiktigt stabil, legitim och har högt förtroende hos allmänheten och i oktober samma år lämnade utredningen sitt delbetänkande.

Stäng
Sofia Wadensjö Karén står utomhus framför UR:s kontorshus.

Sofia Wadensjö Karén blir vd för UR

18 januari 2018

UR:s styrelse har beslutat att Sofia Wadensjö Karén blir ny vd för UR. Hon kommer närmast från tjänsten som vd och chefredaktör för tidningen Vi.

– Sofia Wadensjö Karén är publicist och djupt grundad i tron på att UR och public service kan göra skillnad i vårt samhälle. Hon är också en bevisat framgångsrik chef och förändringsledare. Det är den kombinationen av kompetenser som vi har letat efter och funnit i Sofia, säger Lisa Lindström, UR:s styrelseordförande och den som har lett arbetet med att rekrytera UR:s nya vd. Jag är övertygad om att Sofia kommer kunna fortsätta UR:s förändringsresa och skapa kraft i att ta bolaget vidare in i det nya medielandskapet med att göra skillnad i människors lärande. Ett uppdrag som känns viktigare än någonsin.

Bakom sig har Sofia Wadensjö Karén många års erfarenhet från arbete inom publicistik på bland annat Aftonbladet. Hon är utbildad journalist och styrelseordförande i samarbetsorganisationen Utgivarna.

– Det här är verkligen ett spännande uppdrag. För mig personligen är kombinationen journalistik, kunskapsförmedling och folkbildning oemotståndligt lockande. Jag ser nu fram emot att tillsammans med alla kompetenta medarbetare lyfta, vidareutveckla och förtydliga UR. Jag har haft fantastiska år på Vi, men i dessa tider – där inte bara journalistik utan även våra grundläggande demokratiska värderingar till viss del ifrågasätts – har jag svårt att föreställa mig ett mer meningsfullt uppdrag än det som vd på UR, säger Sofia Wadensjö Karén.

Tillträdesdag är ej fastställd.

Stäng
Deltagare i Retorikmatchen 2017. Fotograf: Karin Alfredsson.

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2018

10 januari 2018

Nu har du chansen att anmäla din klass till Retorikmatchen 2018. Var med och tävla om ära och pengar. 

Retorikmatchen 2018 drar snart igång. Har din klass koll på retorik? Anmäl er till tävlingen. 

För att få medverka i tävlingen ska klassen vara en åk 5 under vårterminen 2018. Inspelningen av tävlingen sker i Stockholm under ett par dagar i maj och fortsätter efter sommarlovet under höstterminen. Klicka här för att fylla i anmälan. 

 

Stäng
Jörgen Stenberg är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Foto: UR

UR:s nya tv-serie skildrar samernas okända historia

14 december 2017

Kolonisering, exploatering och skallmätningar. Sällan berättar historieböckerna om Sveriges urbefolkning, samerna, och hur deras religion samt kultur nära utplånades, ibland med de mest brutala metoder. Den nya UR-serien Samernas tid följer samernas tvåtusenåriga resa fram till idag. Premiär 1 januari i SVT2 kl. 20.00 och på UR Play.

Den samiska etniciteten uppstår för 2000 år sedan. Under de följande århundraden erövrar den samiska kulturen stora delar av Fennoskandia och en samisk gyllene era pågår fram till det att nationalstaterna tränger sig in i Sápmi under 1600-talet. Samernas marker koloniseras och deras religion förbjuds. Därefter blir historien ännu mörkare; exploatering av naturresurser, rasbiologiska skallmätningar och samiska barn som tvingas lämna sina familjer för att bo på internatskola.

En av de medverkande i den nya UR-serien Samernas tid är Ingunn Utsi. Hon var bara en liten flicka när hon var tvungen att skiljas från sina föräldrar. Idag är internatskolan där hon tillbringade sina skolår sedan länge nedlagd, men hennes smärtsamma minnen från 1950-talet lever ännu kvar.

– Det var inte så längesen det hände och det är många gånger svårt att prata om. Men jag tror att det är viktigt att vi lyfter vår historia och erfarenheter för att förstå oss själva. Men också att andra kan ta del av den för att förstå oss som människor och hur vi är färgade av den, säger Ingunn Utsi. 

Medverkar gör även Jörgen Stenberg som är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Han är renägare i Malå Sameby, Sveriges sydligaste skogssameby, ett område där renskötseln för 100 år sedan var nära  att försvinna.

– 300 år av kolonisation och exploatering av marker medför att den vardagliga situationen är för många unga renskötare väldigt jobbig. Att man kanske inte orkar stå upp för det samiska eller renarnas rätt i området. Kunskap om den samiska historien kan ge förståelse för hur situationen ser ut idag, säger Jörgen Stenberg.

I Samernas tid berättas samernas historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över; Norge, Finland, Sverige och Ryssland.

– För mig har arbetet med Samernas tid varit en lång serie av aha-upplevelser och ögonöppnande, hur sammanflätad Sveriges historia är med den samiska. Förhoppningsvis kan serien stärka kunskapen hos allmänheten och ge utbildare möjligheten att förmedla en sann bild av den samiska – och svenska - historien, säger Magnus Sjöström, producent på UR.

Samernas tid består av tre delar och har premiär den 1 januari kl. 20.00 i SVT2 och på UR Play. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

 

Stäng
UR:s logotyp

UR har brustit i rutinerna för upphandling

7 november 2017

Vi på UR kan konstatera att vi i några fall, såvitt vi vet idag, har brustit i rutinerna kring offentlig upphandling.

När vi tog in Mats Tronelius i rollen som HR-chef var vi behov av en snabb interim lösning som kunde lösa det akuta behovet av en HR-chef för att säkra verksamheten. Det blev en längre lösning än vad som från början var tänkt eftersom UR behövde stabilitet och en HR-ledning. Det var felaktigt att låta den tillfälliga lösningen vara kvar så länge och vi borde ha upphandlat en uppdragstagare eller varit snabbare på att rekrytera en ny permanent HR-chef, vilket vi idag har. Även HR-specialisten Annika Rimér borde ha upphandlats. HR-avdelningen var underbemannad och vi behövde även här en lösning omgående i ett läge då vi skulle göra många interna rekryteringar och vi var i behov av att utveckla våra HR-processer. Att vi inte, i svaret på tidigare frågor, räknade in de här uppdragen i kostnaden för omorganisationen var för att vi betraktade dem som en lösning för HR-avdelningen, och inte som en del av omorganisationen.

Vad gäller utbildningar och kompetensutveckling så har UR valt att arbeta brett och inte upphandla någon specifik aktör då behoven ser olika ut. Omfattningen på Hyper Island-utbildningen var dock av den storleken att den borde ha upphandlats separat. Vi har redan sett över rutinerna och vi kommer fortsätta se över dessa. Uppsåtet har varit gott; att kompetensutveckla och utbilda vår personal, men vi borde ha agerat annorlunda.

När det gäller kompetensinventeringsverktyget TalentQ så är det riktigt att det inte är certifierat för den svenska marknaden ännu. Däremot är det certifierat av British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP). 

Vi gör nu en ordentlig genomlysning för att se om det finns ytterligare exempel på bristande upphandlingsrutiner. Vi har under 2017 arbetat med att förbättra rutinerna och utveckla upphandlingsprocesserna med tydliga mallar och stöd för verksamheten. Vår utgångspunkt är givetvis att UR alltid ska följa lagen om offentlig upphandling.

 

Per Bergkrantz, vice vd

Stäng
I UR:s serie Programmera mera 2.0, handlar det om tekniken som ligger bakom det som händer på skärmen. Programmeringen sätts i ett sammanhang och de 11-åriga deltagarna får utmaningar där fokus ligger på att förstå hur det fungerar. Programledare är Karin Nygårds. Här med deltagarna, från vänster, Malte, Moa, Nikki och Ture. © Foto: Karin Alfredsson/UR. Bilden får endast användas i samband med denna serie.

UR:s program Programmera mera lär barn om kod och programmering

27 oktober 2017

Hur styrs sociala medier av programmering? Varför använder spelprogrammerare loopar och vad händer egentligen när vi söker på webben? Det är några av de frågor som tas upp i UR:s Programmera mera 2.0. Premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen.

Tidigare i år beslutade regeringen att programmering ska införas i den svenska skolan redan från första klass. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Med syfte att inspirera både lärare och mellanstadieelever kommer nu UR:s Programmera mera 2.0. Tanken med programmet är att på ett lustfyllt sätt ta sig an programmering från ett nytt perspektiv.

– Jag upplever att många vuxna associerar programmering med någon som sitter i en källare och knackar kod. Men de barn som växer upp idag gör det i ett samhälle där kod är en del av vår vardag och vår framtid. Även om Programmera mera 2.0 riktar sig till mellanstadieelever så hoppas jag att många lärare och föräldrar inspireras av programmet och lär sig mer om programmering, säger programledare Karin Nygårds.

Precis som tidigare säsong sätts deltagarnas logiska tänkande, kunskaper och samarbetsförmåga på prov genom olika utmaningar i programmet. Men den här gången är det mellanstadieelever som bland annat får lära sig mer om att kryptera meddelanden, sätta ihop en dator och läsa binär kod.

Serien gästas även av experter med olika bakgrund och relation till programmering. Vi träffar bland andra Danica Kragic Jensfelt (professor i robotik, KTH), Anne-Marie Eklund Löwinder (säkerhetschef, ISS), Janne Elvelid (Public Policy Manager Nordics, Facebook) och Awed Haller (Senior Animator, Dice).

Programmera mera 2.0 riktar sig till årskurs 4-6 och har premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen. Serien består av 8 avsnitt x 15 minuter. 

Stäng
UR:s vd Christel Tholse Willers. Foto: Erik Amkoff/UR

Med anledning av texterna i senaste utgåvan av tidningen Journalisten

2 oktober 2017

Tidningen Journalisten har publicerat en ledare och ett längre reportage om UR:s omorganisation. Så här svarar UR:s vd på ledaren och artikeln.

I Journalistens nr 11/2017 beskrivs UR:s omorganisation. På ledarsidan ges bilden av att UR verkar sakna en vision med förändringen. Det stämmer förstås inte. Visionen och syftet med omorganisationen är att framtidssäkra UR med användarna i fokus i ett samhälle som förändras allt snabbare. Den visionen delar de allra flesta på UR. Reportaget längre in i tidningen speglar med stor tydlighet att det finns saker som inte fungerar som tänkt och som vi i ledningen tar på stort allvar. Jag vet att medarbetare tycker att vi fokuserat mer på organisation än innehåll, publicistik och pedagogik under den här perioden. Vi har bra dialog och vi behöver korrigera där det inte fungerar. Det finns samtidigt påståenden i både ledaren och artikeln som är väl tillspetsade och inte ger en fullständig bild av utvecklingen. För alla er som inte jobbar på UR så vill jag dela bakgrunden till vår förändringsresa och var vi nu befinner oss.   

UR är en del av public service och det ligger i vårt uppdrag att vi ska finnas till för alla i Sverige. Då måste UR vara på de platser och på de sätt som är relevanta för våra användare. UR behöver framtidssäkra verksamheten utifrån digitaliseringen i samhället och de nya lärande- och användarbeteenden som utvecklas. 

Omställningen går ut på att fokusera utåt, på våra användare. Vi vill vara säkra på att vi förstår deras behov och beteenden så att vi med UR:s särskilda uppdrag och expertis kan fortsätta skapa starka upplevelser som bidrar till lärande, både i skolan och för hela samhället. Det kräver ständig utveckling av såväl utbud som arbetssätt.  

Vi har tillsammans på UR konstaterat att vår ”stuprörsorganisation” med traditionella avdelningar inte räckte till i att möta digitaliseringen och den snabba utvecklingen hos våra användare. Vi behövde förändra vår organisation och gör det så mycket som möjligt i dialog och samskapande. För att lära oss nya saker och säkerställa att vi inte hamnar i gamla hjulspår har vi också använt extern kompetens. Det mesta av förflyttningen gör vi tillsammans internt, utan konsulter. 

Det är naturligt att det blir lägre produktionstakt i början av ett stort skifte och att vissa medarbetare, av olika skäl, haft mindre att göra i övergångsfasen. Vi ökar takten under hösten med fokus på de stora behov som finns i att stödja elever att klara kunskapsmålen i skolan, att öka medie- och informationskunnigheten generellt och att bidra till nyanländas integration i samhället. Det brinner vi för – och mycket mer. Vi samarbetar som alltid också med en rad externa produktionsbolag som levererar kvalitetsprogram. UR:s tittare och lyssnare får det programutbud vi ska leverera, utifrån vårt sändningstillstånd. 

Slutligen. UR har aldrig och kommer aldrig ”leka med våra gemensamma pengar”. Omorganisationen syftar till att möta användarna på nya villkor och att ge våra kompetenta medarbetare bättre förutsättningar att agera självständigt och fatta beslut. Det är inte att leka med pengar, det är att ge allmänheten mer valuta för pengarna i både radio och tv och i användning under lång tid, i skolan och på webben.  

Christel Tholse Willers, vd på UR 

 

Stäng