Tips och inspiration för föräldrar

Menu open Menu close

Barn med språkstörning får hjälp av Emojisnurra

Barn med språkstörning kan ha svårt att använda språket i samspel med andra. Att kunna uttrycka känslor och tankar är en viktig förmåga som står med i läroplanen. För att öva på det här använder skollogopeden Julia Andersson en “Emojisnurra”.

Skollogopeden Julia Andersson jobbar till vardags med elever i Östtegs F-6 skola i Umeå. Hon har en vidareutbildning inom specialpedagogik med inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och trots att det händer mycket inom området språkstörningar, är det fortfarande många inom skolvärlden som inte anpassar undervisningen till de här eleverna.  

– Man brukar prata om att två elever i varje klass har språkstörningar så det är en vanlig funktionsnedsättning men som man inte vet så mycket om. Därför tycker Julia att det är viktigt att prata om det här och sprida kunskap, för det finns så många barn som har språkliga svårigheter ute i landet, säger hon. 

Hur vill du förklara språkstörning för de som inte vet? 

– Det innebär att man inte har samma språkliga förmågor som jämnåriga. Det kan handla om uttal eller hur man förstår ord och meningar eller hur man kommunicerar och samspelar med andra. Så om språkets form, innehåll eller hur man använder språket inte är som hos jämnåriga kan det röra sig om språkstörning. Om ett barn som är några år gammalt har svårt att göra sig förstådd även inom närmaste familjen, kan det vara ett tecken på språkstörning. 

På vilket sätt hjälper bilder till för att barnen ska hänga med? 

– En bild kan man titta på flera gånger, medan orden du säger försvinner ut i tomma intet. Bilden kan skapa struktur och sammanhang genom att tala om vad som ska hända, och händer, så man kan förstärka och förtydliga instruktioner. Genom att förbereda för vad som kommer med hjälp av bilder kan man minska oro och stress hos elever eller vuxna – jag brukar till exempel bli rätt glad över symboler och tydliga skyltar på Arlanda, trots att jag varit där jättemånga gånger.  

Med bilder blir det också lättare att förstå nya saker, vi har ett nytt ord eller begrepp, låt säga ordet “perfid”. Det vet inte så många vad det betyder men om jag samtidigt visar en bild på vargen i Bamse och samtidigt säger att perfid betyder lömsk, elak, då har vi fått en koppling till ordet med hjälp av bilden. Och det är så våra hjärnor funkar, vi är visuella. Det behövs för att språk är väldigt flyktigt. 

Hur kom du in på emojis? 

– Emojis är ju bildspråk och ett verktyg för att uttrycka sig idag. Många av mina elever tycker emojis är väldigt bra men vissa emojis kan vara svåra att veta hur man ska använda eller vad de betyder. Genom att prata och öva på hur man kan använda emojis ger jag eleverna nycklar till hur man kan lösa det sociala språket men vi tydliggör också hur man använder emojis – vad händer om jag skickar ett glatt meddelande och avslutar med en sur emoji? Hur uppfattas det och varför?  

Vad är en Emojisnurra? 

– Emojisnurran har jag använt med mina elever för att prata och identifiera olika känslor, så snurran blir ett verktyg för att komma åt språkets sociala betydelse, där mycket sker på nätet idag.  

Berätta hur ni gör! 

–  Vi tittar på snurran tillsammans och jag frågar om de känner igen någon emojibild, vi pratar lite om bilderna: varför tror du att den känner så? Jag går in i en roll där jag säger: “Jag brukar känna mig glad när jag får en present”. När brukar du känna dig glad?, frågar jag barnet. Eller kanske: Hur känns det nu? Hur har det känts idag?  

Sen tar jag fram klädnyporna och läser t ex “rasande” och frågar barnet: Vilken av de här tycker du ser ut att vara rasande? Och sen klämmer vi fast klädnypan där den passar. Sen kan man som vuxen gå in i rollen igen: “Jag känner mig rasande när…” Och sen bolla över till barnet: när har du känt dig rasande? Hur kände du då? Vad gjorde du då? Vad hände sen?  

Om man har språkliga svårigheter och har svårt med innehållet och kanske inte kan så många ord, så kan man med hjälp av den här övningen lära sig att det finns flera sätt att t ex uttrycka “arg” på, som   t ex “rasande”. Man kan uttrycka att man är ledsen eller glad på så många olika sätt, så vi breddar och fördjupar förståelsen för olika känslouttryck genom den här övningen. 

Hur kommer det sig att elever med språkstörning också behöver ha hjälp med att sätta ord på känslor? 

– Det finns olika språkstörningar, man kan ha problem med språkets form, innehåll eller själva användningen av språket. Man kan ha svårt med alla dessa tre eller bara någon av dem. Har man svårt med själva användandet av språket, det som är att kommunicera och samspela med andra, då kan det röra sig om att det är svårt att använda och förstå vissa känslouttryck, kroppsspråk eller att sätta ord på känslor. Bland äldre elever kan det ibland bli svårt med kompisar då det blir mycket snack, skämt, saker som sägs mellan raderna, man har svårt att läsa av: menar hon det där? Så blir det missförstånd och konflikter. Så därför är det bra att jobba med det, känslor och den sociala delen av språket.

Fabian Sturm
Reporter UR Föräldrar

Taggar:
Kategori: Inspiration
19 oktober 2018

Tillbaka till startsidan