Ge UR i särskilt uppdrag att motverka desinformation

När kriget i Ukraina bröt ut ställde UR snabbt om. I framtiden bör UR få ett särskilt uppdrag kring medie- och informationskunnighet. Det skriver Sofia Wadensjö Karén, vd UR och Gabriella Thinsz, chef för pedagogik och utveckling, UR, på Expressen debatt (23/5 2022).

När Ryssland invaderade Ukraina dök oroliga frågor upp i klassrummen. Kommer vi att hamna i krig nu? På Tiktok säger de att Sverige kommer att anfallas snart, är det sant? 

De oroliga frågorna hade sitt ursprung i sociala medier, där falska rykten och bilder blandades med korrekt information och personliga vittnesskildringar. Kriget i Ukraina har ibland kallats för ”Tiktok-kriget” eftersom sociala medier har spelat en stor roll i rapporteringen. För lärare har det satt ljuset på ett ökat behov av kunskap om både medier i allmänhet och källkoll i synnerhet. Trycket på lärare att hjälpa elever att sålla i informationsflödet har blivit allt hårdare. 

Siffror från skolan visar på behovet

I en färsk Novus-undersökning bland Sveriges lärare, från lågstadiet till gymnasiet, anser endast 11 procent att deras elever har tillräckligt med kunskap för att kunna navigera säkert på nätet. 

I undersökningen, som UR beställt, uppger också 59 procent av lärarna att de varje dag eller varje vecka stöter på nyheter eller information som de upplever som osanningar, rykten, konspirationsteorier eller desinformation. 18 procent av lärarna uppger ärligt att de har delat vidare nyheter eller information som sedan visat sig vara osann, 51 procent vet inte. Nästan hälften av lärarna säger att de behöver mer kunskap om källkritik, bildanalys och algoritmer. 

Lärare kan inte göra allt

Det här behöver vi ta på allvar. Vi vet att utbildning är avgörande för kunskaper inom det som kallas medie- och informationskunnighet (MIK). Men frågorna är komplexa – och tempot i medieflödet snabbt och rörligt. Det är orimligt att kräva av lärare att de ska ha tid att bevaka utvecklingen. Här kan och bör UR stötta både lärare, elever och studenter. 

När kriget i Ukraina bröt ut ställde UR snabbt om verksamheten och producerade program – precis som när coronapandemin var ett faktum – som hjälpte lärare, elever och föräldrar att förstå vad som hände och även att genomskåda desinformation. Vid samhällskriser är det helt avgörande att vi stärker vår digitala motståndskraft. Att kunna värdera vad som är sant och vad som är manipulation är en demokratisk färdighet som blir alltmer central. Det har såväl coronapandemin som kriget i Ukraina tydliggjort. 

UR har det särskilda uppdraget att skapa utbildnings- och folkbildningsprogram. För att nå ut med kunskap till alla i vårt land kombinerar UR, som enda medieaktör, journalistik och pedagogik. Tack vare det unika arbetssättet har UR särskilda förutsättningar att stötta alla – både barn och vuxna – som behöver stärka sin digitala kompetens. Därför vill vi att UR ska ges möjligheter att ytterligare fokusera på att stärka mediekunnigheten hos våra medborgare. 

UR vill bygga specialredaktion

Snart börjar arbetet med att se över public service-bolagens uppdrag, från 2026 och framåt. Med 20 års erfarenhet av att göra program om källtillit och källkritik har UR djup kunskap om hur behoven ser ut i olika målgrupper och hur man skapar utbildande program inom detta område. UR vill bygga upp en ny, permanent redaktion som enbart fokuserar på de omfattande samhällsutmaningarna med det nya medie- och informationslandskapet och skapa innehåll som ger alla möjlighet att förstå och navigera i det globala informationsflödet. 

Den senaste tidens kriser har med all önskvärd tydlighet visat hur sårbart vårt samhälle är för desinformation. Vår digitala motståndskraft blir därför allt viktigare – för att kunna bevara tilliten i vårt samhälle och för att värna demokratin. 

Därför bör UR i framtiden få ett särskilt uppdrag kring medie- och informationskunnighet. Att ytterligare öka kunskapen om källtillit och källkritik är avgörande för oss alla, för hela vårt samhälle. Det kan inte vänta.