Vardagar 16.00-19.00. Helger 10.00-16.00. UR Samtiden Tema söndagar 19.00-20.00. TED Talks måndagar 22.00, repris fredagar 00.30 och lördagar 19.00.

Måndag 20 februari

16.00-16.25 När det gör ont överallt: Smärtan och dess följeslagare

I smärtans spår följer depressioner och nedstämdhet. Men det krävs ändå att den drabbade försöker hitta roten till det onda och läsa på - här får vi lära oss både om hur man använder plåster mot smärta och hur man söker vidare information - och vilka fallgropar det finns. Smärtläkaren Björn Bragée berättar Repris från 17/10.

16.25-17.25 En jämlik socialförsäkring: Genusperspektiv på socialförsäkringen

Kvinnors hälsa och sjukdomar har fått mindre uppmärksamhet än andra, mindre viktiga, anledningar till frånvaro från jobbet, skrev Dr Wyatt redan 1945. Hur ser det ut sextio år senare? Gunnel Hensing, professor vid Göteborgs universitet, har studerat sjukfrånvaro och hur den skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnors sjukfrånvaro har länge bemötts med ointresse samtidigt som Sverige är ett av de länder som under lång tid haft en stor del kvinnor över femtio år i arbete. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

17.25-18.10 En jämlik socialförsäkring: Vem utnyttjar föräldraförsäkringen

Kvinnor har bättre levnadsvanor och lever längre än män, medan män har bättre kvalitativ hälsa och mer makt. Det är utgångspunkten för Anna Månsdotters forskning. Här pratar hon om skillnaden i uttag av föräldraledighet mellan pappor och män - och en av hennes slutsatser är att man bör fokusera på egenföretagare och förstagångspappor för att få ett jämnare uttag av föräldraledighet. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

18.10-19.00 En jämlik socialförsäkring: Socialförsäkringar och födelseland

Hur skiljer sig den sociala tryggheten för personer med olika födelseland - och vilka rättigheter är helt förbehållna vissa invånare? Julia Boguslaw forskar i nationalekonomi och berättar om hur utvecklingen ser ut. Och hur ska framtidens socialförsäkringar se ut? Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

22.00-22.30 TED Talks

Wael Ghonim är sökmotorchefen som blev världsberömd internetaktivist våren 2011 när Egyptens framtid förändrades. Astronomen och fysikern Janna Levin arbetar med att fånga upp universums urtida ljud.

Tisdag 21 februari

16.00-16.50 En finne i garderoben: Språk och skola

Min generation befinner sig i mellanlandet, vi kämpar för finsk äldreomsorg för våra föräldrar och finsk förskola för våra barn, säger Mikko Viitala, pressansvarig Solna stad. Han diskuterar det finska språkläget i 2000-talets Sverige tillsammans med Jarmo Lainio, professor i finska, Ina Sinisalo, rektor Sverigefinska skolan Botkyrka och Lina Puranen, kulturproducent. Moderator är Bengt Lindroth. Arrangör: Europeiska socialfonden. Repris från 8/12.

16.50-17.00 I fokus: Med rödpenna genom livet

Poeten och författaren Bob Hansson trodde på mellanstadiet att han skulle få en guldstjärna av fröken när han i sin uppsats löste problemen med krig och svält. Men i stället fick han tillbaka uppsatsen full av röda markeringar eftersom fröken tyckte att kommatecknen var satta på fel ställen. Arrangerat av Språktidningen.

17.00-17.10 I fokus: Språkkonsultens budord

Vem skriver du för när du är på jobbet? Riktar du texten till den tänkta mottagaren eller skriver du kanske texten på det sätt som faller chefen bäst i smaken? För att texten ska bli så bra och begriplig som möjligt gäller det att mottagaranpassa sina arbetstexter, något som ibland kräver att vi skrotar jantelagen, att vi återuppfinner hjulet och att vi snor våra kollegors texter. Språkkonsulten Emilia Emtell delar med sig av sina budord. Arrangerat av Språktidningen.

17.10-17.20 I fokus: Skillnader i skandinaviska språk

I Skandinavien finns det många likheter och många olikheter när det handlar om språk. Språkljud, ordföljd och betydelse kan skifta stort. Henrik Rosenkvist, forskare och docent i Nordiska språk, vet hur man skiljer en dialekt från ett språk och en meor från en mor. Arrangerat av Lunds universitet.

17.20-19.00 Svenskan globaliserad – och mer intim

Svenska språket utsätts just nu för väldigt motsatta krafter. Globaliseringen och nya medier ger nya ord, textmönster och stilideal. Samtidigt är svenskan ovanligt stabil som språk, jämfört med språk ute i världen, säger Olle Josephson, professor i Nordiska språk vid Stockholms universitet. Moderator Helena Bruzelius. Arrangerat av Stockholms universitet.

Onsdag 22 februari

Internationella brottsofferdagen

16.00-16.15 Barnens rätt i framtiden: 40 års erfarenhet av utsatta barn

Trots att Sverige var först i världen med att införa anti-aga-lag är kunskapen om barnkonventionen dålig både bland barn och vuxna. I dag är vi bättre på att anmäla mobbning, våldtäkter och misshandel än tidigare, men enligt Bris:s generalsekreterare Göran Harnesk kan det på många sätt vara tuffare att vara ung i dag än vad det tidigare varit. Arrangerat av Bris. Repris från mars 2011.

16.15-17.15 Brott utan gränser: Brottsoffers behov av stöd

Ett brett stöd, respekt för att brottsoffer är olika och att förlita sig på brottsoffrets egen bedömning om sina behov – det är några av de saker man bör ta hänsyn till när man ger brottsoffer stöd. Ett samtal mellan Ann Hanbert på Tryggare, mänskligare Göteborg, sociologen Ulla-Britt Wennerström och Olof Semb som forskar i psykiatri vid Umeå universitet. Arrangör Brottsoffermyndigheten. Repris från mars 2011.

17.15-18.00 En jämlik socialförsäkring: Invandrare och socialförsäkringen

Vilken ålderspension kan man förvänta sig att få som invandrare?  Lennart Flood har tittat på hur pensionen faller ut för invandrare som kommer från länder utanför OECD-regionen - en grupp som saknar pensionsrättigheter från sitt hemland. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

18.00-19.00 En jämlik socialförsäkring: Nordisk välfärd och socialförsäkringar

Hur ser socialförsäkringarna ut i Norden? I Sverige och Finland minskar nivåerna i folkpensionen, medan den är fortsatt hög i Norge och Danmark. Det finns i alla länder skillnader mellan könen i hur socialförsäkringarna slår ut och det finns fortfarande fattigdom att eliminera. Ändå är Norden godkända - det säger Olli Kangas, professor. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan.

Torsdag 23 februari

16.00-16.10 TED Talks: Ett leende förlänger livet

Den som ler mycket lever längre. Leendet är en slags superkraft, inte helt olika de som stålmannen har, menar Ron Gutman tvärvetenskaplig hälsorådgivare utbildad på Stanford. Repris från 4/2.

16.10-16.35 Vad spädbarn behöver

Hur barn bemöts i tidig ålder kan ge livslånga avtryck i personligheten. Enligt anknytningsteorin blir barn trygga om de bemöts med lyhördhet och respekt och om de har en möjlighet att förutsäga reaktioner hos den vuxne. Anneli Frostell, forskare i psykologi, ger en introduktion till anknytningsteorin. Arrangerat av Linköpings universitet. Repris från 16/11.

16.35-16.45 Andningen och livet: Det första andetaget

Lars Björklund, överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar om det för tidigt födda barnets lungor. Extremt tidigt födda barn kan överleva då de ofta har en "accelererad lungmognad" vid födelsen - lungkapaciteten är bättre än vad man kunde förvänta sig med tanke på fosterutvecklingen. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

16.45-16.55 Andningen och livet: Astma och allergi under graviditeten

Astma kan och bör behandlas på samma sätt hos gravida som hos icke-gravida. Likaså kan allergiker använda moderna antihistamintabletter under graviditeten. Det säger överläkaren Lars Gottberg som berättar om aktuell forskning. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

16.55-17.05 Andningen och livet: Idrott och astma

Visst kan fysisk aktivitet utlösa ansträngningsastma och kraftig fysisk aktivitet är en riskfaktor för astma – men med eller utan astma mår idrottande ungdomar bättre än de som är mer passiva. Det berättar Kerstin Romberg, allmänläkare och forskare vid Lunds universitet. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

17.05-17.15 Andningen och livet: Spring för livet – behandling vid cystisk fibros

Förr var personer med cystisk fibros (CF) rekommenderade att inte anstränga sig och var ofta befriade från skolgymnastiken. Nu vet man istället att fysisk träning tvärtemot är bra. Detta berättar sjukgymnasten Louise Lannefors. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

17.15-17.25 Andningen och livet: Astma – inte bara en lungsjukdom

Astma är en sjukdom som berör hela luftvägarna inte bara lungorna. Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi, ger en inblick i vilken roll de olika delarna i luftvägarna spelar för sjukdomen - från näsan med sin portvaktsfunktion ända ut i de yttersta delarna av lungorna. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

17.25-17.40 Andningen och livet: Kol i ett vidare perspektiv

En snabbkurs om kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det ger Claes-Göran Löfdahl, professor i lungmedicin, vid detta miniföredrag. Dödligheten i kol har i princip fördubblats bland kvinnor de senaste 20 år, och är nu högre än bland män. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

17.40-17.55 Andningen och livet: Från röntgen till endoskopi

Överläkaren Lars Ek ger en inblick i de verktyg som utvecklats för att diagnostisera lungsjukdomar. En resa från röntgen via datortomografi där man kan "skiva upp" bilderna av patientens lungor, till PET – positronemissionstomografi – där radioaktivt socker används som hjälpmedel för att hitta platserna i kroppen där det händer saker. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

17.55-18.05 Andningen och livet: Immunförsvaret slår tillbaka

Lungan är ett utsatt organ eftersom man andas in virus och bakterier rakt in i organet.  Därför är det viktigt med ett starkt försvar. Jonas Erjefält, professor medicinsk inflammationsforskning, Lunds universitet, berättar om lungornas spejare, vakthundar, kemiska giftfabriker och yrkesmördare. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

18.05-18.15 Andningen och livet: Ordning och kaos i lungans strukturer

Hur kan man underlätta en god reparation om lungan har skadats? Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, redogör för lungornas strukturer – hur de ser ut när allt är som det ska och hur det kan gå snett. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

18.15-18.25 Andningen och livet: Akut lungsvikt – orsak och nya behandlingar

Akut lungsvikt är en vanlig orsak till intensivvård, och leder ofta till döden. En vanlig orsak till lungsvikt är en infektion eller inflammation berättar Roland Andersson, professor i kirurgi. Han ger en inblick i den komplexa bild som gör att en inflammation i buken kan leda till lungsvikt. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

18.25-18.35 Andningen och livet: Sista andetaget eller nystart – transplantation

Lungtransplantation kan rädda liv men alla dödligt sjuka patienter kommer inte i fråga för transplantation. Överläkaren Ingrid Skog berättar om för de nödvändiga omständigheterna för en lyckad transplantation och hur det kan vara att leva som transplanterad, samt om risken för avstötning, kring vilket hon själv forskar. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

18.35-19.00 Andningen och livet: Frågestund om lungor och andning

Kan man träna så att man får bättre lungor?  Är alla bassänger lika farliga för astmatiker? Varför får fler och fler astma och allergi? Det är några fågor som diskuteras under denna frågestund med lungspecialister. Arrangörer: Lunds universitet och Region Skåne. Repris från 10/2.

Fredag 24 februari

Sverigefinländarnas dag

16.00-16.35 Språk – så mycket mer än ord: Finsk språkvård i Sverige

För att vårda och utveckla det finska språket i Sverige bildades Sverigefinska språknämnden 1975. Sedan 2006 ingår detta i Språkrådets verksamhet. Paula Ehrnebo, f.d. språkvårdare i finska, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen och Raija Kangassalo, språkvårdare i finska, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen, berättar. Repris från 2011.

16.35-17.20 En finne i garderoben: Kultur och identitet

Vi behöver skärpa oss och sluta se finskan som något som katten har släpat in, säger Maria Wetterstrand, samhällsdebattör, under en paneldiskussion tillsammans med Irma Kario, chef Uusi Teatteri och Nadja Mänty-Nieminen, språkforskare. De diskuterar sverigefinländarnas situation. Vad händer med det finska arvet i den andra och tredje generationen sverigefinländare och hur kan man återuppliva och bevara det finska? Moderator är Bengt Lindroth. Arrangör: Europeiska socialfonden. Repris från 9/12.

17.20-18.10 En finne i garderoben: Språk och skola

Min generation befinner sig i mellanlandet, vi kämpar för finsk äldreomsorg för våra föräldrar och finsk förskola för våra barn, säger Mikko Viitala, pressansvarig Solna stad. Han diskuterar det finska språkläget i 2000-talets Sverige tillsammans med Jarmo Lainio, professor i finska, Ina Sinisalo, rektor Sverigefinska skolan Botkyrka och Lina Puranen, kulturproducent. Moderator är Bengt Lindroth. Arrangör: Europeiska socialfonden. Repris från 9/12.

18.10-18.45 En finne i garderoben: Medier och public service

Vilket ansvar har medierna för att återuppliva det finska språket i Sverige och vad kan förbättras? Med Gunilla Ohls, strategichef YLE, Anders Eriksson, chef Finlandsinstitutet och Sanna Posti-Sjöman, chefredaktör Sheriffi. Moderator är Bengt Lindroth. Arrangör: Europeiska socialfonden. Repris från 9/12.

18.45-19.00 TED Talks: Synnerligen osynligt

Allt som är viktigt är osynligt, säger den brittiske komikern och tv-personligheten John Lloyd. Ju närmare man tittar på någonting desto mindre ser man. Kommer man riktigt nära finns det ingenting, förutom energi. Och den kan man inte se. Vad är osynligt? Allt med tyngd, utom materia. Han pendlar med humorn som redskap mellan livets och universums stora frågor och våra egna, mänskliga misstag. Repris från mars 2011.

00.30-01.00 TED Talks

Wael Ghonim är sökmotorchefen som blev världsberömd internetaktivist våren 2011 när Egyptens framtid förändrades. Astronomen och fysikern Janna Levin arbetar med att fånga upp universums urtida ljud. Repris från 20/2.

Lördag 25 februari

10.00-10.55 En jämlik socialförsäkring: Genusperspektiv på socialförsäkringen

"Kvinnors hälsa och sjukdomar har fått mindre uppmärksamhet än andra, mindre viktiga, anledningar till frånvaro från jobbet" skrev Dr Wyatt redan 1945. Hur ser det ut sextio år senare? Gunnel Hensing, professor vid Göteborgs universitet, har studerat sjukfrånvaro och hur den skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnors sjukfrånvaro har länge bemötts med ointresse samtidigt som Sverige är ett av de länder som under lång tid haft en stor del kvinnor över femtio år i arbete. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Repris från 20/2.

10.55-11.45 En jämlik socialförsäkring: Vem utnyttjar föräldraförsäkringen

Kvinnor har bättre levnadsvanor och lever längre än män, medan män har bättre kvalitativ hälsa och mer makt. Det är utgångspunkten för Anna Månsdotters forskning. Här pratar hon om skillnaden i uttag av föräldraledighet mellan pappor och män - och en av hennes slutsatser är att man bör fokusera på egenföretagare och förstagångspappor för att få ett jämnare uttag av föräldraledighet. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Repris från 20/2.

11.45-12.30 En jämlik socialförsäkring: Socialförsäkringar och födelseland

Hur skiljer sig den sociala tryggheten för personer med olika födelseland - och vilka rättigheter är helt förbehållna vissa invånare? Julia Boguslaw forskar i nationalekonomi och berättar om hur utvecklingen ser ut. Och hur ska framtidens socialförsäkringar se ut? Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Repris från 20/2.

12.30-13.15 En jämlik socialförsäkring: Invandrare och socialförsäkringen

Vilken ålderspension kan man förvänta sig att få som invandrare?  Lennart Flood har tittat på hur pensionen faller ut för invandrare som kommer från länder utanför OECD-regionen - en grupp som saknar pensionsrättigheter från sitt hemland. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Repris från 22/2.

13.15-14.15 En jämlik socialförsäkring: Nordisk välfärd och socialförsäkringar

Hur ser socialförsäkringarna ut i Norden? I Sverige och Finland minskar nivåerna i folkpensionen, medan den är fortsatt hög i Norge och Danmark. Det finns i alla länder skillnader mellan könen i hur socialförsäkringarna slår ut och det finns fortfarande fattigdom att eliminera. Ändå är Norden godkända - det säger Olli Kangas, professor. Arrangerat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Centralförbundet för socialt arbete, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Repris från 22/2.

14.15-14.25 Klimatforum: Klimatforum i backspegeln och kikaren

På 1990-talet var det inte många som var intresserade av växthuseffekten. Det säger Maria Wetterstrand (MP), politiker och biolog. Anders Wijkman, senior rådgivare Stockholm Environment Institute kan också intyga att intresset för klimatfrågorna har vuxit. De två går igenom betydelsefulla händelser, som påverkat det kollektiva medvetandet om klimatfrågor. Arrangerat av Naturvårdsföreningen och SMHI. Repris från 23/1.

14.25-14.40 Klimatforum: Observationer och klimatscenarier

Den globala medeltemperaturen har de senaste trettio åren ökat markant. Med många undersökningar som stöd försöker forskarna skapa en bild av framtiden. Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI berättar om var vetenskapen står idag. Arrangerat av Naturvårdsverket och SMHI. Repris från 23/1.

14.40-14.55 Klimatforum: Vad innebär tvågradersmålet?

Max två grader är vad temperaturen kan öka, två grader över förindustriell nivå, för att vi ska kunna hantera en klimatförändring. Joakim Langner, klimatforskare på SMHI, berättar om tvågradersmålet och hur vi radikalt måste begränsa koldioxidutsläppen.  Inspelat november 2011. Arrangerat av Naturvårdsverket och SMHI. Repris från 23/1.

14.55-15.10 Klimatforum: Storbritannien - föregångare

Storbritannien har en ambitiös klimatpolitik. 2008 antogs en lag med inbyggd transparens och ansvarsskyldighet, berättar Mette Kahlin som är politisk attaché på brittiska ambassaden. Det är inte bara mål utan exakta processer och ramverk som gäller i Storbritannien. Arrangerat av Naturvårdsverket och SMHI. Repris från 23/1.

15.10-15.40 Klimatforum: Pengar, vargar och koldioxid

Sol-, vind- och jordenergi utgör en minimal del av energisektorn. Vi har inte börjat omställningen än, menar Hans Rosling, professor i global hälsa vid Karolinska institutet. Även om vi börjat förstå och vilja arbeta för bättre klimat, är vi inte där ännu. Vi väljare måste ställa krav, menar Rosling och ger en översikt över världens utveckling. Arrangerat av Naturvårdsverket och SMHI. Repris från 23/1.

15.40-16.00 TED Talks: Omfamna det främmande, omfamna dig själv

Skådespelerskan Thandie Newton ger att personligt tal om att söka och skapa sin identitet. Skådespelandet blev en fristad där hon kunde skapa och fullständigt kontrollera det jag som hon skulle föreställa. Jaget är bara en projektion som vi skapar för att lura oss själva, hävdar Newton, som menar att just hennes egen avsaknad av jaguppfattning är en orsak till hennes framgångar som skådespelerska. Repris från 18/12.

19.00-19.30 TED Talks

Wael Ghonim är sökmotorchefen som blev världsberömd internetaktivist våren 2011 när Egyptens framtid förändrades. Astronomen och fysikern Janna Levin arbetar med att fånga upp universums urtida ljud. Repris från 20/2.

Söndag 26 februari

10.00-10.45 Välfärd och hälsa: Att åldras utan att bli dement

Det går att påverka risken att drabbas av åldersdemens. Det säger Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi. Ungefär hälften av svenskarna slipper demens. Utmaningen för vården är att identifiera de personer som har anlag för demens, och sedan noga följa dessa för att mildra symptomen. Störst risk löper lågutbildade kvinnor. De har högre blodtryck, större risk för diabetes och stroke. Det handlar alltså delvis om livsstil. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 3/2.

10.45-11.20 Välfärd och hälsa: Barn och unga – hälsa på olika villkor

Det finns bra såväl som dåliga tecken när det gäller hälsoutvecklingen för unga Samtidigt som vi äter allt bättre, känner sig många unga både mer stressade och mer deprimerade. Detta leder i sin tur ibland till ett självskadebeteende. Det säger Viveca Östberg, forskare i sociologi. Hon berättar om hur det ser ut internationellt och visar hur välfärd och hälsa följer varandra åt. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 3/2.

11.20-12.00 Välfärd och hälsa: Folkhälsa och välfärd förr och nu

För 100 år sedan lades grunden till dagens välfärdssystem. Efter andra världskriget kom en rad sociala reformer som innebar rejäla lyft för folkhälsan. Dagens folkhälsokampanjer riktar istället in sig på att påverka individens kunskap och beteende.  Jan Sundin, professor i hälsa och samhälle, berättar om folkhälsans historia och vilka kopplingar den har till välfärd och samhällsutveckling. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 3/2.

12.00-12.35 Välfärd och hälsa: Grannstäder – och helt olika hälsa

Bara fyra mil skiljer Norrköping och Linköping åt. Ändå är skillnaderna i hälsa stora. Det berättar Hans Nilsson, forskare i historia. Han är en av ett 20-tal forskare som under flera år har kartlagt hälsan hos befolkningen i de två tvillingstäderna. I Norrköping är hjärt- och kärlsjukdomar betydligt vanligare än i Linköping. Ohälsan bland barn och ungdomar är också högre i Norrköping, när det gäller en lång rad sjukdomar. Hans Nilsson berättar om orsaker och följder. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 3/2.

12.35-13.10 Välfärd och hälsa: Både friskare och sjukare i en globaliserad värld

Det talas om baksidorna av globaliseringen, om hur klyftorna mellan världens rika och fattiga länder ökar.

Men ökad integration mellan världens länder har också positiva sidor. Det berättar Therese Nilsson, forskare i nationalekonomi. Medellivslängden ökar till exempel i länder som interagerar ekonomiskt med andra. Therese Nilsson berättar om hur globaliseringen har påverkat människors hälsa i 92 olika länder under 35 år. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 3/2.

13.10-13.45 Hur görs människan? Vad gör oss sjuka – arv eller miljö?

Spelar det någon roll för din hälsa vad din farfars far åt när han levde? Epigenetik, enkelt förklarat som länken mellan arv och miljö, hjälper oss att förstå hur miljöfaktorer kan leda till att genernas uttryck hos en individ ändras och hur sjukdomar utvecklas. Tomas Ekström, professor i molekylär cellbiologi, berättar. Arrangör Vetenskapsrådet. Repris från september 2011.

13.45-14.25 Leda, relatera och påverka: Gräla hederligt

I Sverige är vi olikhetsrädda, för oss är olika lika med konflikt. Det säger Barbro Bronsberg, livscoach. Hon bjuder på tips om hur man bör och inte bör agera under en konflikt och poängterar att det ofta handlar om att vi har olika bilder av en händelse. Hon talar också om vikten av att visa uppskattning för sin omgivning, då har man en bra grund om det sedan uppstår en konflikt. Arrangör: Kunskapsdagarna.

14.25-15.10 Leda, relatera och påverka: Ledarskapets viktigaste ingredienser

Om vikten av att ha passion i sitt liv och i sina budskap. Vi behöver älska dem vi vill nå ut till, därför hör passion och kommunikation ihop, säger Jeanette Ljungars, försäljnings- och ledarskapscoach. Passion är entusiasm och vi kan "fake it until we make it". Arrangör: Kunskapsdagarna.

15.10-16.00 Leda, relatera och påverka: Pausa och påverka

Tystnad. Så inleder Nina Buchaus sin föreläsning om pausens betydelse i retoriken. Hon menar att den ger talaren mer pondus, gör åhörarna mer nyfikna och budskapet tydligare. Vi får tips på hur pauser i tal bör genomföras och därutöver förstärkas med gester. Arrangör: Kunskapsdagarna

19.00-20.00 UR Samtiden Tema: I huvudet på en Nobelpristagare

Nobelpristagarna Dan Shectman, Ellen Johnson Sirleaf och Brian P. Schmidt kan alla tre vittna om hur deras utnämningar har föregåtts av olika sorts motgångar. Shectman blev ombedd att lämna sin forskargrupp och Johnson Sirleaf dömdes till tio års straffarbete.