Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

dator med urplay.se

Nu har UR Skola och UR Play blivit en tjänst på urplay.se

10 januari 2020

Vi firar in det nya året med att göra det lättare för dig!

Som du kanske har märkt, så har vi utvecklat urplay.se en del, inte bara visuellt med vår nya grafiska profil men även med funktionalitet och navigering. Idag finner du alla våra program som tidigare funnits på UR Skola och UR Play på urplay.se och självklart allt arbetsmaterial i form av lärarhandledningar och arbetsblad.

UR Play är en tjänst till för dig som arbetar i skolan, för dig som elev, för dig som förälder, för dina barn, dina kollegor, för farmor, kompisarna, för de många och för de få.

Tjänsten kommer att fortsätta utvecklas hela tiden för att du ska känna att den är användbar för dig. Om du tidigare har tittat och lyssnat på vårt innehåll på UR Skola så kommer du att känna igen dig, men förhoppningsvis också känna att vi har gjort det enklare för dig att hitta alla våra program på ett ställe.

UR Play finns även som app i din mobil, surfplatta, samt i Apple TV (generation 4 och framåt). Detta för att du lättare ska kunna ta del av allt vårt innehåll när du vill, där du vill.

Här på ur.se får du fortsatt veta mer om oss och på urplay.se kan du ta del av alla våra program.

Hoppas att du gillar förändringarna!

Stäng
Viva Östervall Lyngbrant som Fabella och Mia Benson som Minnet i Jakten på den glömda historien. Foto: Bo Pärletun/UR.

Barns historia och äventyr i två nya serier

16 december 2019

Minnet och Glömskan är varelser som funnits sedan tidernas begynnelse. Nu har Glömskan vuxit sig starkare än någonsin tidigare. Människorna är på väg att glömma sin historia. Därför kallar Minnet in flickan Fabella. Hon ska resa i tiden, genom faror och utmaningar, för att samla in barns berättelser i – Jakten på den glömda historien. Och för de som vill veta mer om barnen som Fabella möter skildras deras öden vidare i radioserien Hälsning till framtiden. Premiär: 7 januari i SVTB kl. 19.25 och 12 januari i P4 kl. 8.05 samt på UR Play.

Jakten på den glömda historien och Hälsning till framtiden är äventyrsserier för 9–12-åringar som handlar om hur barn har haft det i Sverige genom historien. Berättelserna är inspirerade av verkliga livshistorier från Nordiska museets arkiv. I rollerna ser vi bland andra Viva Östervall Lyngbrant (Fabella), Mia Benson (Minnet), Figge NorlingLo KauppiLiv Mjönes och Danilo Bejarano.

- Med den här satsningen vill vi visa att alla är en del av historien och förhoppningen är att barn ska bli inspirerade att berätta sina egna historier. Vi har skildrat olika historiskt viktiga skeenden och företeelser så som finska krigsbarn och Förintelsen, men också mer sorglösa som vuxnas moralpanik kring hårdrock och en av många historier bakom folksägnen råttan i pizzan, säger Mikaela Périer producent för Jakten på den glömda historien.

Fabella, som lever i nutiden, slungas plötsligt till en magisk plats som heter Minnesarkivet. Där får hon veta att hon är utvald till skaffare. Hon ska hämta hem barns historier så att de kan sparas som minnesjuveler. Den första tidsresan går till 1890 och där möter hon Sofia vars lillasyster Karin är dödssjuk. Fattigdom, bristande tillgång till utbildning och hälsovård är några teman som tas upp i avsnittet. Och allt som sagt utifrån barnens perspektiv.

Andra teman som avhandlas under seriens gång är rösträtt, diskriminering, rätten att få strejka, miljö och hållbar utveckling, identitet och normer och kultur. Men också musik och sport. Och själva historieämnet och historieskrivningen.

Det tionde och sista avsnittet tar Fabella till 1939 där det handlar om barns utsatthet och flykt. Efter att ha dröjt sig kvar för länge på den tidsresan blir hon tagen av Glömskan och fast i tidens kugghjul. Minnet måste hitta ett sätt att befria henne då ytterligare ett barns berättelse väntar. Berättelsen om den judiska flickan Mirjam som flytt undan nazisterna i Tyskland. Kampen mellan Glömskan och Minnet ställs på sin spets och det blir en nervkittlande avslutning.

Radioserien Hälsning till framtiden består även den av 10 avsnitt och följer upp de cliffhangers som Fabella lämnar efter sig när hon skaffat ett minne och lämnar barnen och deras fortsatta livsöden i dåtiden.

Tillsammans med Nordiska museet vill UR ge kunskap om och uppmärksamma barns historia. Som en del av det har UR producerat Jakten på den glömda historien och Hälsning till framtiden. Under våren nästa år öppnar Nordiska museet en utställning om barns historia under 150 år: Tidsvalvet. I samband med det påbörjar UR och Nordiska museet en insamling där barn och unga skildrar sina liv idag. Dessa berättelser blir en dag historiska dokument och bidrag till framtida forskning.

Se Jakten på den glömda historien på UR Play 

Stäng
I tv-serien Limboland får vi genom alla familjemedlemmars perspektiv en inblick i hur en person som lever med NPF kan känna och uppleva sin omgivning. Foto: Haben Solomon/UR

Limboland - dramaserie om när livet inte följer manus

14 november 2019

I samma anda som Bonusfamiljen kommer nu nya tv-serien Limboland. I tre parallella berättelser skildras tre familjers vardag med syftet att visualisera konsekvenserna för de som lever med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med starka karaktärer, ett spännande tilltal och en hög igenkänningsfaktor är Limboland en serie som går rakt in i magen och talar till hjärtat. 

 - Karaktärerna i den här serien är fiktiva, men utmaningarna är verkliga för många familjer idag, förklarar Katja Troell, projektledare på UR. Med hjälp av skådespelare kan vi visa den osminkade verkligheten, som kan innebära både himmel och helvete, utan risk för att hänga ut någon.   

Familjerna i Limboland  hamnar dagligen i utmanande, och ibland komiska situationer som uppstår kring till exempel morgonrutiner, svårigheter i skolan, familjemiddagar och sänggående. Vi ser hur man inte bör bete sig och får samtidigt exempel på tillvägagångssätt som fungerar. 

Seriens realistiska ton med improviserade scener ger känslan av en riktig dokumentär. De vardagliga situationer som spårar ur skildras både med ett allvar som skär i hjärtat och med glimten i ögat, humor och värme.   

Manus är skrivet utifrån gedigen research om vilka problem som familjer med NPF-diagnoser i huvudsak kämpar med. Som oviljan att gå till skolan, ständiga konflikter, svårigheten med att vara ett skuggsyskon, relationsproblem mellan föräldrarna, förnekande och oron inför framtiden.  

Genom tv-serien kan föräldrar identifiera sig med andra i liknande situationer och få hjälp att hitta verktyg för att underlätta sin egen vardag.

Limboland har premiär 20 november kl. 22.30 i SVT 1 och på UR Play   

I rollerna:

Ellen Jelinek, Oscar Töringe, Nova Waldfogel, Ella Rae Rappaport

Alexander Salzberger, Agnes Lindström Bolmgren, Noah Hagman Svereus

Erica Braun, Minna Schlosser, Kevin Roxenby da Silva

Producerat för UR av Storyfire 

Stäng
Rättighetsbärarna, en serie med barn om barns rätt. Foto: Haben Solomon/UR.

Programsatsningar om barns rättigheter

13 november 2019

Barnkonventionen fyller 30 år den 20 november och blir svensk lag den 1 januari 2020. För att bidra till att lyfta kunskapsnivån i landet när det gäller barns rätt gör UR flera folkbildande programsatsningar. Totalt produceras cirka 22 timmar program som vänder sig till antingen barn, unga eller vuxna.

Nedan kan du läsa om några av de produktioner som ingår i satsningen, och på UR Play kan du titta och lyssna när du vill.

Rättighetsbärarna, premiär 13/11 I Rättighetsbärarna låter vi barnen komma till tals. Vi lyfter deras viktiga berättelser tillsammans med experter för att på riktigt förstå innebörden av artiklarna i barnkonventionen. Hur vet man vad som är barnets bästa i en vårdnadstvist? Hur påverkar det ett barn att tvingas träffa den förälder hen är rädd för? Vad gör det med ett barn att inte få rätt stöd i skolan? Sex avsnitt för vuxna. Sänds i SVT1 och alla avsnitt finns även på UR Play. Vi producerar också en version av serien för yrkesgrupper som arbetar med barn, Rättighetsbärarna expertråd.

Barnens rätt, premiär 11/11 Reportageserie där varje avsnitt kan användas som en utgångspunkt för samtal kring barns rättigheter, och en fördjupning i vad barnen faktiskt har för rättigheter och hur dessa påverkar deras egna liv. Fem avsnitt för åk F-3. Radio. Sänds under en vecka i P4 samt finns på UR Play.

Barns rätt med Jonas, premiär 11/11 Programledaren Jonas Leksell funderar tillsammans med barn kring några av artiklarna i Barnkonventionen. I Barnkonventionen står det tex att ”Barn har rätt till ett privatliv” Men vad betyder det? Vad är privatliv? Varför är det viktigt? Tio avsnitt för åk F-3. Radio. Sänds under två veckor i P4 samt finns på UR Play.

De rättslösa, premiär i vecka 2 2020 11-åriga Justine hittar plötsligt en helt annan värld – där barnens rättigheter står på spel. Hon bestämmer sig för att hjälpa barnen och tillsammans kämpar de för att skapa rättvisa. En saga som förklarar barnkonventionen och vad som händer när alla rättigheter försvinner. Sex avsnitt för åk 4-6. TV. Finns på UR Play från vecka 2 2020. 

Tänk till: Ung och inlåst, premiär 20/11 i programmets Youtube-kanal Tänk till talkshow träffar deltagare som suttit på SIS-hem som delar sina upplevelser och pratar om hur det var att komma ut i samhället igen. Barnkonventionen lyfts fram och att dessa rättigheter ibland åsidosätts inne på SIS-hem. 

Barnaministeriet, finns på UR Play Brännande dokumentära berättelser om barns rätt – och hur den ofta krockar med vuxnas. Under hela 2019 utgår Barnaministeriet från olika artiklar i barnkonventionen genom levande reportage om barns och ungas livsvillkor.

Här har hittar du flera program om barnkonventionen och barns rätt samlade på UR Play >

Stäng
Bild på förstasidan av UR-magasinet

Bläddra i vårt nya magasin!

25 oktober 2019

Vill du veta mer om UR och vårt breda utbud? Ladda ner och läs vårt nya UR-magasin. I den hittar du programtips, reportage och extramaterial för dig som arbetar i skolan.

Klicka på magasinet, trevlig läsning! 

Stäng
Mark Levengood och Beata Kull är programledare för lärargalan.

UR sänder Lärargalan 2019

17 oktober 2019

Mark Levengood leder årets Lärargala. Till sin hjälp på scenen har han 24-åriga Beata Kull som också är grundare av galan där eleverna hyllar sina lärarhjältar. I år visas galan i tv för första gången någonsin när UR sänder den i SVT2 kl. 20.00 den 1 december och på UR Play.

- När jag var barn kunde jag inte sitta still i klassrummet, jag for runt som en pingpongboll och det blev oftast jättestökigt för alla. Men så var det en lärare som tog mig åt sidan och sa att i grund och botten är det en jättebra sak och det kallas kreativitet. Och ibland räcker det med en bra lärare, säger Mark Levengood

- Att elevernas lärarhjältar äntligen får synas i rampljuset på bästa sändningstid är en dröm jag länge kämpat för. Lärargalan vill skapa en attraktiv syn på kunskap och läraryrket. Lärarna ska bli dagens nya rockstjärnor, säger Beata Kull galans grundare.

Galans pristagare – lärarna – nomineras av landets elever från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. En jury går sedan igenom elevernas nomineringar för att bestämma årets lärarpristagare. Förra året var det 30 000 elever som nominerade sina bästa lärare till galans prisutdelningar. De mest ärofyllda priserna, av de 10 olika kategorierna, är Årets lärare i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Galan har hållits en gång om året sedan 2016.

- Lärarna är en otroligt viktig grupp i vårt samhälle som förtjänar att hyllas och uppmärksammas. För UR som arbetar dagligen mot lärarna och skolan med våra program, känns det väldigt viktigt och roligt att kunna uppmärksamma den här galan på UR Play och på SVT, säger Anna Rastner, utbudschef, UR. Prisutdelare på galan är bland andra skådespelerskan Happy JankellEmerich Roth överlevare av förintelsen, astronauten Christer Fuglesang och statistikern Ola Rosling

Stäng
Bild på programledaren Nassim al Fakir med klasser

Vilken skola vinner UR:s retorikpris Guldmikrofonen i år?

10 oktober 2019

Det är nu det åttonde året i rad kampen om Guldmikrofonen går av stapeln. Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klasser i årskurs 6 från hela Sverige försöker att knipa en plats bland de bästa i retorik. Det är 10 spännande avsnitt från audition till finalen. Vilka klarar utmaningarna och knockar juryn med välformulerade tal? Vinnarna får pokalen guldmikrofonen och 10 000 kr till klasskassan.

Den 10/10 är det premiär för Retorikmatchen 2019, och slutaudition del 1 där 12 utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar. Lagen ger allt för att bli ett av de åtta lag som kommer att gå till kvartsfinal. Programmet leds av Nassim al Fakir och årets jury består av retorikexperterna Elinor Falkman, Jonathan Hörnhagen, Peter Nitschke och Sofia Kascim.

 

Skolorna som tävlar i Retorikmatchen 2019 är:

Båstad Montessori, klass 5 – Båstad

Campus Manilla – Stockholm

IES, Internationella engelska skolan, 5c – Lund

Kyrkenorumskolan, 5a – Stenungssund

Nova Montessoriskola, klass 5 – Kungsbacka

Södermalmsskolan, 5b – Kristinehamn

Västar Ramlösa skola, 5NiF – Helsingborg

Östermalmsskolan, klass 5 – Umeå

Mölleskolan, klass 5B – Sibbhult

Västra skolan, 5B - Katrineholm

Futurum Bålsta 5B – Bålsta

Ektorps skola 5E – Nacka

 

Följ kampen på urplay.se, nya avsnitt varje torsdag. 

 

Premiär i TV: 10/10 kl.18:45, SVT Barn

Premiär i Radio: 12/10 kl.11:03, P4

 

 

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2020

Stäng
Sofia Wadensjö Karén, vd UR.

​Allt svårare för äldre att granska nyhetskällor visar ny undersökning

27 september 2019

Fyra av tio tycker att det har blivit svårare att kritiskt granska källor. Bland äldre anger nästan hälften att det har blivit svårare. Det visar en Novus-undersökning om källkritik som UR nyligen har låtit genomföra.

Fyra av tio svenskar uppger att det under de tre senaste åren blivit svårare att kritiskt granska källor som förmedlar nyheter. I gruppen 65-79-år uppger så många som 48% att det blivit svårare att kritiskt granska källor. Undersökningen visar alltså tydliga belägg för att många äldre känner ett digitalt utanförskap.

Hur källkritisk man uppger sig vara sammanfaller i hög grad med ålder och utbildningsnivå, 95 procent av deltagarna i åldrarna 18-49 svarade att de ”ofta” eller åtminstone ”ibland” funderar på om de kan lita på källan. Nästan exakt samma siffra som för dem med universitetsutbildning (94 procent). Ser man till hela befolkningen är det bara ungefär varannan svensk som säger sig fundera över detta ”ofta” eller ”ibland”.

Inget av detta är egentligen förvånande. Flera undersökningar visar på liknande resultat – ju äldre man är och desto lägre utbildning man har gått, desto sämre är man på att navigera i vårt nya, krävande medie- och informationssamhälle. Nästan varannan uppger att det är i skolan som man har lärt sig källkritik. Men tittar man på åldersgruppen 18–34 år är siffran avsevärt högre – 83 procent. Detta avspeglar tydligt att källkritik och mediekunskap har tagit sig in i läroplanerna de senaste 20 åren, och att detta därmed har gått de äldre förbi.

– Det här med källkritik är svårt! Inte mindre än fyra av tio känner uppenbarligen detta väldigt starkt. Här kan, ska och gör UR verkligen skillnad. Redan för tjugo år sedan började vi ta fram program om källkritik - lättillgängliga, engagerande och lärande program. Just nu satsar vi på äldre som befinner sig i digitalt utanförskap och på skolan med konceptet ”Genomskåda”, säger Sofia Wadensjö Karén vd på UR.

Hela 90 procent av de tillfrågade i Novus-undersökningen uppgav att de tycker det är ”viktigt” eller till och med ”mycket viktigt” med bildande radio- och tv-program om källkritik i skolan. I och med att UR har identifierat detta tydliga behov av kunskap kring källkritik, i alla åldrar, produceras flera programserier i ämnet som exempelvis Seniorsurfarna, en tv-serie som hjälper äldre att ta sig ur ett digitalt utanförskap genom att följa några av Sveriges mest folkkära seniorer under ett veckolångt träningsläger där de drillas i digitala färdigheter. Målet är att de ska gå från fullständiga digitala oskulder till nätvirtuoser. Andra exempel är radioprogrammet Fejk med Anna-Charlotta Gunnarson samt podden Fejkskolan som riktar sig mot samhällskunskap på gymnasiet. Ytterligare ett programtips är Genomskåda algoritmen, ett radioprogram som utforskar de synliga och osynliga formler som styr våra online-liv.

För att möta allmänhetens behov av att enkelt hitta UR:s program i ämnet har en ny undersajt skapats: urplay.se/genomskåda

Vill du ta del av hela undersökningen så finns den att läsa här.

Stäng