Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Jörgen Stenberg är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Foto: UR

UR:s nya tv-serie skildrar samernas okända historia

14 december 2017

Kolonisering, exploatering och skallmätningar. Sällan berättar historieböckerna om Sveriges urbefolkning, samerna, och hur deras religion samt kultur nära utplånades, ibland med de mest brutala metoder. Den nya UR-serien Samernas tid följer samernas tvåtusenåriga resa fram till idag. Premiär 1 januari i SVT2 kl. 20.00 och på UR Play.

Den samiska etniciteten uppstår för 2000 år sedan. Under de följande århundraden erövrar den samiska kulturen stora delar av Fennoskandia och en samisk gyllene era pågår fram till det att nationalstaterna tränger sig in i Sápmi under 1600-talet. Samernas marker koloniseras och deras religion förbjuds. Därefter blir historien ännu mörkare; exploatering av naturresurser, rasbiologiska skallmätningar och samiska barn som tvingas lämna sina familjer för att bo på internatskola.

En av de medverkande i den nya UR-serien Samernas tid är Ingunn Utsi. Hon var bara en liten flicka när hon var tvungen att skiljas från sina föräldrar. Idag är internatskolan där hon tillbringade sina skolår sedan länge nedlagd, men hennes smärtsamma minnen från 1950-talet lever ännu kvar.

– Det var inte så längesen det hände och det är många gånger svårt att prata om. Men jag tror att det är viktigt att vi lyfter vår historia och erfarenheter för att förstå oss själva. Men också att andra kan ta del av den för att förstå oss som människor och hur vi är färgade av den, säger Ingunn Utsi. 

Medverkar gör även Jörgen Stenberg som är en av de få skogssamiska renskötare som finns kvar. Han är renägare i Malå Sameby, Sveriges sydligaste skogssameby, ett område där renskötseln för 100 år sedan var nära  att försvinna.

– 300 år av kolonisation och exploatering av marker medför att den vardagliga situationen är för många unga renskötare väldigt jobbig. Att man kanske inte orkar stå upp för det samiska eller renarnas rätt i området. Kunskap om den samiska historien kan ge förståelse för hur situationen ser ut idag, säger Jörgen Stenberg.

I Samernas tid berättas samernas historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över; Norge, Finland, Sverige och Ryssland.

– För mig har arbetet med Samernas tid varit en lång serie av aha-upplevelser och ögonöppnande, hur sammanflätad Sveriges historia är med den samiska. Förhoppningsvis kan serien stärka kunskapen hos allmänheten och ge utbildare möjligheten att förmedla en sann bild av den samiska – och svenska - historien, säger Magnus Sjöström, producent på UR.

Samernas tid består av tre delar och har premiär den 1 januari kl. 20.00 i SVT2 och på UR Play. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

 

Stäng
UR:s logotyp

UR har brustit i rutinerna för upphandling

7 november 2017

Vi på UR kan konstatera att vi i några fall, såvitt vi vet idag, har brustit i rutinerna kring offentlig upphandling.

När vi tog in Mats Tronelius i rollen som HR-chef var vi behov av en snabb interim lösning som kunde lösa det akuta behovet av en HR-chef för att säkra verksamheten. Det blev en längre lösning än vad som från början var tänkt eftersom UR behövde stabilitet och en HR-ledning. Det var felaktigt att låta den tillfälliga lösningen vara kvar så länge och vi borde ha upphandlat en uppdragstagare eller varit snabbare på att rekrytera en ny permanent HR-chef, vilket vi idag har. Även HR-specialisten Annika Rimér borde ha upphandlats. HR-avdelningen var underbemannad och vi behövde även här en lösning omgående i ett läge då vi skulle göra många interna rekryteringar och vi var i behov av att utveckla våra HR-processer. Att vi inte, i svaret på tidigare frågor, räknade in de här uppdragen i kostnaden för omorganisationen var för att vi betraktade dem som en lösning för HR-avdelningen, och inte som en del av omorganisationen.

Vad gäller utbildningar och kompetensutveckling så har UR valt att arbeta brett och inte upphandla någon specifik aktör då behoven ser olika ut. Omfattningen på Hyper Island-utbildningen var dock av den storleken att den borde ha upphandlats separat. Vi har redan sett över rutinerna och vi kommer fortsätta se över dessa. Uppsåtet har varit gott; att kompetensutveckla och utbilda vår personal, men vi borde ha agerat annorlunda.

När det gäller kompetensinventeringsverktyget TalentQ så är det riktigt att det inte är certifierat för den svenska marknaden ännu. Däremot är det certifierat av British Psychological Society, Storbritanniens motsvarighet till Stiftelsen för Tillämpad Psykologi (STP). 

Vi gör nu en ordentlig genomlysning för att se om det finns ytterligare exempel på bristande upphandlingsrutiner. Vi har under 2017 arbetat med att förbättra rutinerna och utveckla upphandlingsprocesserna med tydliga mallar och stöd för verksamheten. Vår utgångspunkt är givetvis att UR alltid ska följa lagen om offentlig upphandling.

 

Per Bergkrantz, vice vd

Stäng
I UR:s serie Programmera mera 2.0, handlar det om tekniken som ligger bakom det som händer på skärmen. Programmeringen sätts i ett sammanhang och de 11-åriga deltagarna får utmaningar där fokus ligger på att förstå hur det fungerar. Programledare är Karin Nygårds. Här med deltagarna, från vänster, Malte, Moa, Nikki och Ture. © Foto: Karin Alfredsson/UR. Bilden får endast användas i samband med denna serie.

UR:s program Programmera mera lär barn om kod och programmering

27 oktober 2017

Hur styrs sociala medier av programmering? Varför använder spelprogrammerare loopar och vad händer egentligen när vi söker på webben? Det är några av de frågor som tas upp i UR:s Programmera mera 2.0. Premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen.

Tidigare i år beslutade regeringen att programmering ska införas i den svenska skolan redan från första klass. Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Med syfte att inspirera både lärare och mellanstadieelever kommer nu UR:s Programmera mera 2.0. Tanken med programmet är att på ett lustfyllt sätt ta sig an programmering från ett nytt perspektiv.

– Jag upplever att många vuxna associerar programmering med någon som sitter i en källare och knackar kod. Men de barn som växer upp idag gör det i ett samhälle där kod är en del av vår vardag och vår framtid. Även om Programmera mera 2.0 riktar sig till mellanstadieelever så hoppas jag att många lärare och föräldrar inspireras av programmet och lär sig mer om programmering, säger programledare Karin Nygårds.

Precis som tidigare säsong sätts deltagarnas logiska tänkande, kunskaper och samarbetsförmåga på prov genom olika utmaningar i programmet. Men den här gången är det mellanstadieelever som bland annat får lära sig mer om att kryptera meddelanden, sätta ihop en dator och läsa binär kod.

Serien gästas även av experter med olika bakgrund och relation till programmering. Vi träffar bland andra Danica Kragic Jensfelt (professor i robotik, KTH), Anne-Marie Eklund Löwinder (säkerhetschef, ISS), Janne Elvelid (Public Policy Manager Nordics, Facebook) och Awed Haller (Senior Animator, Dice).

Programmera mera 2.0 riktar sig till årskurs 4-6 och har premiär 30 oktober på UR Skola och 2 november kl. 18.45 i Barnkanalen. Serien består av 8 avsnitt x 15 minuter. 

Stäng
UR:s vd Christel Tholse Willers. Foto: Erik Amkoff/UR

Med anledning av texterna i senaste utgåvan av tidningen Journalisten

2 oktober 2017

Tidningen Journalisten har publicerat en ledare och ett längre reportage om UR:s omorganisation. Så här svarar UR:s vd på ledaren och artikeln.

I Journalistens nr 11/2017 beskrivs UR:s omorganisation. På ledarsidan ges bilden av att UR verkar sakna en vision med förändringen. Det stämmer förstås inte. Visionen och syftet med omorganisationen är att framtidssäkra UR med användarna i fokus i ett samhälle som förändras allt snabbare. Den visionen delar de allra flesta på UR. Reportaget längre in i tidningen speglar med stor tydlighet att det finns saker som inte fungerar som tänkt och som vi i ledningen tar på stort allvar. Jag vet att medarbetare tycker att vi fokuserat mer på organisation än innehåll, publicistik och pedagogik under den här perioden. Vi har bra dialog och vi behöver korrigera där det inte fungerar. Det finns samtidigt påståenden i både ledaren och artikeln som är väl tillspetsade och inte ger en fullständig bild av utvecklingen. För alla er som inte jobbar på UR så vill jag dela bakgrunden till vår förändringsresa och var vi nu befinner oss.   

UR är en del av public service och det ligger i vårt uppdrag att vi ska finnas till för alla i Sverige. Då måste UR vara på de platser och på de sätt som är relevanta för våra användare. UR behöver framtidssäkra verksamheten utifrån digitaliseringen i samhället och de nya lärande- och användarbeteenden som utvecklas. 

Omställningen går ut på att fokusera utåt, på våra användare. Vi vill vara säkra på att vi förstår deras behov och beteenden så att vi med UR:s särskilda uppdrag och expertis kan fortsätta skapa starka upplevelser som bidrar till lärande, både i skolan och för hela samhället. Det kräver ständig utveckling av såväl utbud som arbetssätt.  

Vi har tillsammans på UR konstaterat att vår ”stuprörsorganisation” med traditionella avdelningar inte räckte till i att möta digitaliseringen och den snabba utvecklingen hos våra användare. Vi behövde förändra vår organisation och gör det så mycket som möjligt i dialog och samskapande. För att lära oss nya saker och säkerställa att vi inte hamnar i gamla hjulspår har vi också använt extern kompetens. Det mesta av förflyttningen gör vi tillsammans internt, utan konsulter. 

Det är naturligt att det blir lägre produktionstakt i början av ett stort skifte och att vissa medarbetare, av olika skäl, haft mindre att göra i övergångsfasen. Vi ökar takten under hösten med fokus på de stora behov som finns i att stödja elever att klara kunskapsmålen i skolan, att öka medie- och informationskunnigheten generellt och att bidra till nyanländas integration i samhället. Det brinner vi för – och mycket mer. Vi samarbetar som alltid också med en rad externa produktionsbolag som levererar kvalitetsprogram. UR:s tittare och lyssnare får det programutbud vi ska leverera, utifrån vårt sändningstillstånd. 

Slutligen. UR har aldrig och kommer aldrig ”leka med våra gemensamma pengar”. Omorganisationen syftar till att möta användarna på nya villkor och att ge våra kompetenta medarbetare bättre förutsättningar att agera självständigt och fatta beslut. Det är inte att leka med pengar, det är att ge allmänheten mer valuta för pengarna i både radio och tv och i användning under lång tid, i skolan och på webben.  

Christel Tholse Willers, vd på UR 

 

Stäng
Clowner utan gränser ger barn i Indien hopp om en bättre framtid genom lek.

UR hjärta Musikhjälpen – så bidrar vi till årets tema

20 september 2017
BARN ÄR INTE TILL SALU. Årets tema för Musikhjälpen är den växande internationella barnsexhandeln. UR har producerat tankeväckande tv- och radioprogram för att bidra till kunskap i ämnet, och vi gör också lärarhandledning och arbetsblad för undervisning i klassrummet. 
 

Musikhjälpen är ett årligt evenemang där alla tre public service-bolag deltar. UR bidrar sedan 2013 med tv, radio och undervisningsmaterial kopplade till Musikhjälpens tema. I år gör vi det för femte gången  något vi är stolta och glada över att kunna göra. 

 

Barnsexhandeln i världen är en miljardindustri med ett enormt mörkertal. Men uppskattningsvis är det två miljoner barn som säljs och exploateras sexuellt varje år. 

Fattigdom är en stor bakomliggande orsak. Det kan handla om att barn måste hjälpa till att försörja familjen och där den enda utvägen blir att sälja sin kropp. Eller att föräldrar gifter bort sina minderåriga barn i tron om att de ska få det bättre, kanske få jobb eller utbildning.


Barnen som drabbas förlorar sin barndom och får men för livet. Men det finns initiativ och organisationer som kämpar för att stoppa handeln och rädda barn som blivit offer för denna exploatering.

I år, 2017, består UR:s bidrag av en lärarhandledning och arbetsblad som underlättar undervisning om ämnet i skolan, fyra kortfilmer, en tv-dokumentär, en radiodokumentär i två delar och kortare radioinslag. 

Ta del av materialet på: urskola.se

(Här finns produktionerna. Arbetsbladen publiceras under vecka 39)

 

Eller på: musikhjälpen.se

(Här finns produktionerna och en lärarhandledning)

Stäng
UR:s Zero Impact vann Årets Reality i tv-tävlingen Kristallen.

Dubbel Kristallen-vinst för UR

1 september 2017

Under fredagskvällens Kristallengala blev det rekordvinst för UR, som prisades med dubbla utmärkelser inom kategorierna Årets realityprogram (Zero Impact) och Årets dokumentärprogram (Say Something). En historisk seger då det är första gången som UR kammar hem två stycken Kristaller.

Det svenska tv-priset Kristallen belönar det bästa inom svensk tv och är en återkommande summering av det gångna tv-året. I kategorin Årets realityprogram var det UR-produktionen Zero Impact som fick ta emot statyetten. I programmet utmanar Özz Nûjen fyra familjer att byta livsstil och förändra sin vardag under 30 dagar. Målet är att sänka koldioxidutsläppen och minska sin klimatpåverkan.

– Otroligt kul att vi vann! Speciellt när vi hade sån konkurrens i den här kategorin. Extra roligt är det ju att det är ett format som vi själva har utvecklat, på ett tema som många har sagt var omöjligt att göra i TV, säger Maria Bertell, producent på UR.

Förra året vann UR en Kristall med dokumentären My Life, my lesson. Den här gången fick systerfilmen Say Something ta hem vinsten i kategorin Årets dokumentärprogram. I filmen får vi följa Isabells väg in i vuxenlivet, där varje dag är en kamp för att glömma den våldsamma uppväxten. Ett hudnära porträtt av en mamma och en dotter som kämpar med att förstå och förlåta varandra trots det oförståeliga våldet som de båda blev offer för.

– Vi är otroligt stolta över att för andra året i rad vinna en Kristall för Årets dokumentärprogram. Att barn och ungas röster får ta plats är en viktig del av UR:s uppdrag. I den här samproduktionen har regissören Åsa Ekman återigen lyckats med att förmedla en stark bild av en tuff verklighet, säger Anna Birgersson-Dahlberg, kompetenschef på UR.

– Jag är verkligen stolt och glad över att UR för andra året i rad tar hem pris i Kristallen. UR gör skillnad i människors lärande och det känns otroligt kul att Kristallen uppmärksammar våra viktiga produktioner, säger Christel Tholse Willers, VD på UR.

UR hade i år även rekordmånga nomineringar till det svenska tv-priset. Förutom Zero Impact och Say Something så var Geografens testamente EuropaPK-mannen och Skolpojkarna med och tävlade under kvällen.

Se Zero Impact och Say Something på UR Play.

Stäng
Geografens testamente Europa, PK-mannen, Zero Impact, Skolpojkarna och Say something är alla kunskapsbärande produktioner nominerade till tv-galan Kristallen. Foto: UR.

Fem Kristallen-nomineringar för UR

15 augusti 2017

Förra året blev det en historisk vinst när My life, my lesson som en av fyra nominerade produktioner vann kategorin Årets dokumentärprogram och tog hem UR:s första Kristall. I år har UR hela fem nomineringar till tv-galan.

– Jag är mycket glad och stolt över att UR återigen har flera program som har nominerats till Kristallen. Geografens testamente EuropaPK-mannenZero ImpactSkolpojkarna och Say something förmedlar alla angelägen och viktig kunskap på ett engagerade och intresseväckande sätt. Produktioner som jag och UR är stolta över. Och självklart vore det otroligt kul att vinna i år igen. Jag håller tummarna, säger Christel Tholse Willers, UR:s vd. 

Geografens testamente Europa som älskas av mellanstadieelever över hela landet är nominerad som Årets barn- och ungdomsprogram. Det är en hisnande farofylld färd genom Europa och inget är som man tror i detta storslagna äventyr i sann Indiana Jones-anda.

PK-mannen Musse Hasselvall är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både väldigt öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? PK-mannen är nominerad i kategorin Årets fakta- och aktualitetsprogram.

Årets dokumentärprogram, kategorin som UR vann förra året, har i år två nominerade produktioner från UR.

Say something är en systerfilm till Kristallen-vinnaren My life, my lesson. Vi får följa Isabells väg in i vuxenlivet, där varje dag är en kamp för att glömma den våldsamma uppväxten. Ett hudnära porträtt av en mamma och en dotter som kämpar med att förstå och förlåta varandra trots det oförståeliga våldet som de båda blev offer för.

Skolpojkarna handlar om Alexander, Håkan, Anton och Jon som går i nian på Skrantaskolan i Karlskoga, en bruksort där killarna ligger långt efter tjejerna i betyg, och där det dessutom inte är coolt att plugga. Det är en skildring av nutidens grundskola mot minnet av det svenska folkhemmet. En dokumentär serie där känslor och tankar om trygghet krockar med vårt eget ansvar för framtiden.

Sist men inte minst, är Zero Impact nominerat till Årets realityprogram. Där utmanar Özz Nujen fyra familjer att byta livsstil och förändra sin vardag under 30 dagar. Målet är att sänka koldioxidutsläppen och minska klimatpåverkan. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma.

Om Kristallen

Årets Kristallen-gala direktsänds den 1 september kl. 20.00 i SVT1 från Stockholmsmässan i södra Stockholm.

Det svenska tv-priset Kristallen belönar det bästa inom svensk tv och är en återkommande summering av det gångna tv-året. Hela 18 Kristaller ska delas ut, varav fyra är publikpriser där tittarna själva röstar. Övriga priser väljs ut av en jurygrupp och Kristallens hederspris utnämns av Kristallens styrelse.

Stäng
Lyssna på Fejk den 1 juli.

Fejk – Falska fakta i populärkulturens värld

16 juni 2017

Påhitt och falska fakta i filmens, musikens, böckernas, reklamens och de virala succéernas värld. Vår nya radioserie Fejk med Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström handlar om kritiskt tänkande och populärkultur. Lyssna på premiäravsnittet den 1 juli kl. 11.03 i P4 eller på UR Play.

Hur kan vi alla bli bättre på att inte sprida sånt som är fejk? Ihop med parhästen Maja Åström pratar Anna Charlotta Gunnarson bland annat om kampanjer och skrämselhistorier som gått överstyr, om att ompröva historiska skildringar av kända personer och fenomen, om hur vi förskjutit vår syn på vetenskapen och varför män generellt får mycket längre texter i uppslagsverk. De lanserar även 10-sekundersregeln som lindrar suget att dela fejkade saker på sociala medier.

Och båda programledarna har egen erfarenhet av att gå på en nit!

– I första programmet avslöjar jag hur min skrytsamma sida fick mig att dela en falsk Beatles-test. Numera kollar jag noga vad jag delar, berättar Anna Charlotta Gunnarson.

– Det värsta är känslan när man delar saker som inte är sanna. Jag delade en roligare artikel som sa precis det jag ville skulle vara sant. Sen visade det sig vara uppenbart lur och jag kände mig korkad, säger Maja Åström.

Anna Charlotta Gunnarson är känd från program som På spåret och UR:s mångfaldigt prisbelönta radioserie Pop och politik som haft miljonpublik i åtta år i P4. Hon är även Grammis- och Augustnominerad, och aktiv med sitt popband 500 mil.

Maja Åström är känd från poddsuccén Lundellbunkern och har jobbat med program som Musikprofessorn i P2, Uggla i P4 och Mede i P4.

MER KÄLLKRITIK FRÅN UR

Efter att Fejks 8 avsnitt gått klart tar radioserien Kjellkritik vid på samma tid och dag. Kjell Eriksson, som är journalist och har arbetat med radio och tv i flera uppskattade sammanhang, sätter fokus på källkritik i alla dess former. Vetenskapsjournalisten Emma Frans botaniserar bland all den fakta som gör vår vardag kluven – vad är det egentligen vi ska tro på? Premiär 26 augusti.

 

Stäng