Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Hör Hamnskiftarens resa i P4 med start den 12 augusti

Hamnskiftarens resa – äventyr genom Sveriges landskap

15 juni 2018

Ny radioserie om de svenska landskapen som du kan höra på UR Skola i höst. Programmen sänds även i Sveriges Radio P4 med start den 12 augusti kl. 08.05-08.20. Redan under sommaren kan du lyssna på dem på UR Play från vecka 26. Håll utkik efter Hamnskiftarens resa.

Nya radioserien Hamnskiftares resa är en fantasyinspirerad saga om de svenska landskapen med utgångspunkt i geografi för åk 4–6. 10-åriga Jim bor mellan en bokskog och en åker i Skåne tillsammans med sin familj. Kort efter att hans lillasyster blivit dödssjuk upptäcker Jim att han är en Hamnskiftare - en människa som kan förvandla sig till djur. 

Jim följer med korpen Ayla på en äventyrsfylld resa genom Sveriges 25 landskap för att hitta den försvunna Trollboken och ett botemedel till hans sjuka syster. Men tiden är knapp. För långt upp i norr spricker glaciärens is och det sägs att det är demonen och skymningens väsen som håller på att vakna. 

Johannes Berg, producent för serien, som tidigare jobbat med den populära tv-serien Geografens testamente berättar att han har lärt sig alla landskapsdjuren under arbetet med programmen. Hans favoritlandskap är Härjedalen och favoritdjuren är brunbjörnen och lodjuret. 

Tanken är att eleverna som lyssnar på Hamnskiftaren ska tränas i förmågan att förstå och orientera sig med hjälp av kartor. Både digitala och analoga, samtidigt som de lyssnar på programmen. De lär sig även geografiska begrepp och arbetssätt som att ta ut väderstrecken på en karta.

Till serien kommer det att finnas en handledning med geografiska fotnoter till programmen som listas och förklaras. UR tar också fram en landskapskarta över Sverige och manus till serien där viktiga begrepp finns markerade i texten. Låt eleverna följa resan genom landskapen via kartor i klassrummet. Seriens musik har också kopplingar till landskapet man befinner sig i och kommer att finnas med i handledningens fotnoter.

Eftersom serien har hämtat inspiration från dataspelens värld så kan eleverna även göra egna spel efter att ha lyssnat på programmen.

Stäng
Appen Tripp Trapp Träd för förskolan vann tredje pris i kategorin Interactivity Prize under festivalen i München.

Internationellt pris till Tripp Trapp Träd

1 juni 2018

UR:s app Tripp Trapp Träd har prisats vid den prestigefulla barn-tv-festivalen Prix Jeunesse International.

Appen Tripp Trapp Träd för förskolan vann tredje pris i kategorin Interactivity Prize under festivalen i München.

- Vi är så stolta och glada! Tripp Trapp Träd är mycket uppskattad bland både pedagoger, föräldrar och barn hemma i Sverige så det känns extra roligt med internationell uppmärksamhet, säger Lotta Olin, tv-producent på UR.

Tripp Trapp Träd valdes ut bland 33 inskickade bidrag från 17 länder över hela världen.

Prix Jeunesse International 2018 hölls i München, Tyskland, den 25-30 maj. 

Läs mer om finalisterna här.

Stäng
Elever på besök äter glass i parken hos UR. Foto: Haben Solomon/UR

Fullt hus när skolelever besökte UR

24 maj 2018

UR fyller 40 i år. Det vill vi så klart fira tillsammans med lärare och elever. Vi gjorde helt enkelt hela UR till ett klassrum för en dag! Den 24 maj höll vi öppet hus för cirka 200 mellanstadieelever.

”Det märks verkligen att UR är till för utbildning”, sa läraren Maria Helmer Flygare som besökte UR tillsammans med sina elever i årskurs 4 från Skarpatorpsskolan i Skarpnäck.  

Under dagen fick eleverna träffa några av dem som arbetar framför kameran. Programledarna som presenterade både sig själv och sina program var Nassim Al Fakir (Retorikmatchen), Karin Nygårds (Programmera mera), Elin Ek och Paul Nulty (Grammatikbolaget/The Grammar Company) och Johannes Berg (Geografens testamente).  

Besöken vid de olika programstationerna handlade både om programledararbetet i och utanför studion, att försöka läsa manuskort, göra roliga experiment och att få testa sina kunskaper i svensk och engelsk grammatik. Eleverna fick också möjlighet att träffa programledarna Aida Pourshahidi och Kristoffer Fransson från Lilla Aktuellt skola, ett program som klassen tittar på varje fredag. 

– Jag tror att eleverna kommer att förstå att det ligger väldigt mycket jobb bakom saker som man kanske bara tar förgivet att det rullar på och fungerar. Till exempel fick dom reda på att ett tio minuters animerat program tar minst en dag att göra. De har fått en helt annan bild av hur man gör program helt enkelt. Jag tror att de kommer ha en helt annan relation till UR-program som Retorikmatchen och The Grammar Company nu eftersom de sett hur det fungerar bakom kulisserna, berättar Maria Helmer Flygare.  

En av de saker Maria Helmer Flygare uppskattar mest med UR är det breda utbudet med många olika program för många olika årskurser.  

– Det märks verkligen att UR är till för utbildning och att programmen innehåller mycket kunskap, säger hon. Vi tittar på Lilla Aktuellt skola varje fredag och i engelskan använder jag The Grammar Company. Sen använder jag det jag kan hitta som passar i undervisningen. Det är jättebra att det finns tillgängligt! fortsätter Maria Helmer Flygare.  

Sedan fanns det förstås också tillfälle att få inblick i en del av allt arbete som pågår utom syn- och hörhåll för tittare och lyssnare. Eleverna fick veta mer hur det är att mixa och lägga ljudeffekter och hur en blir sminkad om en ska stå framför en kamera. De som ville fick testa på hur det är att spela in en podd, bli fotograferad utklädd i kostymer och rekvisita från UR:s förråd och att lära sig mer om hur en ”green screen” fungerar.  

– Dagen på UR har varit fantastisk. Jag tror att mina elever skulle vilja komma hit varje torsdag, så roligt har de tyckt att det har varit, avslutar Maria Helmer Flygare. 

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar regeringens förslag till ny finansiering av public service

12 april 2018

Idag överlämnade regeringen ett förslag om ett nytt finansieringssystem av public service till Lagrådet. UR ser med tillförsikt på regeringens ambitioner att stärka public service oberoende och välkomnar flera av förslagen.

- För UR har längre tillståndsperioder och ett stärkt oberoende varit grundförutsättningar för att byta ut nuvarande radio- och tv-avgift mot den nu föreslagna public service-avgiften. Därför är det mycket bra med längre tillståndsperioder om åtta år för public service, och vi välkomnar särskilt förslaget om att första tillståndsperioden blir 10-årig. Det ger stabila förutsättningar att långsiktigt utveckla utbudet för våra användare, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

UR ställer sig också positiv till en utredning av ett grundlagsskydd av public service.

- Samtidigt vill vi poängtera att ett framtida grundlagsskydd måste konstrueras på ett sätt så att inte public service oberoende påverkas, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

- UR tolkar att regeringens nya finansieringsförslag bygger på idén att public service är grundläggande för demokratin. UR kommer som ett oberoende public service-bolag spela en allt viktigare roll för framtidens lärande och för att motverka kunskapsklyftor, avslutar Per Bergkrantz.

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar Konkurrensverkets beslut om Sveriges Utbildningsradio AB:s köp av konsulttjänster

3 april 2018

Förra året kunde UR konstatera att bolaget hade brustit i att följa rutinerna när det gäller offentlig upphandling i samband med inköp av konsulttjänster inom personalområdet. Som en följd av detta gjorde UR omedelbart en grundlig, intern genomgång och en översyn av upphandlingsrutinerna, i syfte att säkerställa att de brister som Konkurrensverket redogör för i sitt i beslut inte upprepas.

– UR har högt ställda krav på transparens och har tydliga rutiner för att följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi är medvetna om och beklagar att vi inte lyckades efterleva dessa upphandlingsrutiner under en period när bolaget var inne i en större omorganisation och snabbt behövde ersätta centrala HR-funktioner, säger UR:s tf vd Per Bergkrantz.

– För oss är det nu av yttersta vikt att fortsatt genomföra upphandlingar på ett öppet och likvärdigt sätt för alla leverantörer. Vi välkomnar att Konkurrensverket ser mycket positivt på att UR gjort en genomlysning och sett över våra upphandlingsrutiner, säger Per Bergkrantz. 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR. Foto: UR.

Kommentar till artikeln i Journalisten 180323 med rubriken ”Så mycket kostade omorganisationen på UR”

27 mars 2018

Det är Granskningsnämnden för radio och tv som bedömer om UR lever upp till kraven i sändningstillståndet. Nu har UR lämnat in public service-redovisningen för 2017 och GRN:s bedömning väntas bli klar före sommaren. UR kan dock konstatera att vi, trots omorganisation och delvis senarelagda produktioner, inte har haft något produktionstapp under 2017 och produktionsvolymen var densamma som 2016.  Vi kan också se att användarnas förtroende för UR är fortsatt högt.  

När Granskningsnämnden bedömer om UR har levt upp till sändningstillståndet utgår den från antal sända timmar i radio och tv, oavsett hur höga produktionskostnaderna är. Bedömningen baseras på det programutbud som sänts och tillgängliggjorts för användarna, alltifrån utbildningsprogram för barn och elever till folkbildande program för en allmänhet. 

Det är viktigt att skilja på vad som är kostnader för produktion, vad som är produktionsvolymer och vad som faktiskt har sänts och tillgängliggjorts för UR:s användare inom utbildningsväsendet och via SR:s och SVT:s kanaler. 

Granskningsnämndens bedömning grundar sig ytterst i vad som sänts i radio och tv enligt uppdraget, inte på kostnader för produktion. UR har ett flertal gånger beskrivit hur en del av produktionen under våren 2017 senarelagts med anledning av omorganisationen. Betyder det att produktionerna aldrig blir av? Nej. Faktum är att viss produktion har skjutits fram och påbörjats senare, vilket betyder att även kostnaderna för dessa senarelagda produktioner inte slutredovisas i årsredovisningen för 2017. Nära 30 miljoner har på grund av detta förts över till 2018 års budget. Medlen har alltså inte försvunnit eller använts till något annat än programproduktion. 

Vad gäller den totala produktionsvolymen för 2017 är det inte någon skillnad mellan 2016 och 2017. 2017 uppgick den till 1 178 timmar (varav 926 timmar tv och 252 timmar radio) liksom år 2016, bara något annorlunda fördelad mellan radio och tv (921 timmar tv och 258 timmar radio). Faktum är, att även om vi hade en lägre produktionstakt under en period under våren, hade vi inte något produktionstapp under 2017. Det visar sig också att antalet utlägg på externa produktionsbolag inte ökade under 2017. 

Har de minskade produktionskostnaderna påverkat användarnas attityd till och/eller användning av programutbudet? Användarnas svar på den frågan verkar vara nej. Novus attitydmätningar för 2017 visar att användarna fortsätter att uppskatta UR:s utbud. Nära åtta av tio lärare anser att UR bidrar till deras elevers lärande och ännu fler kan tänka sig att rekommendera UR till kollegor. Dessutom ökade användningen av UR:s program under 2017. Bland annat ökade uppspelningarna av UR:s tv-program på webben med nio procent jämfört med 2016 och nedladdningen av ljudfiler ökade med hela 150 procent. 

En rad program lanseras i år. Det rör sig om allt från satsningar inför valet och ett stort utbud av program som rör Sveriges statsskick och demokrati riktat till såväl elever inom grund- och gymnasieskola som folkhögskola och en bred allmänhet. Vi planerar en rad program för att stärka medie- och informationskunnighet, digital kompetens samt stärka kunskapen inom såväl naturvetenskapliga ämnen som ett språkstärkande utbud för nationella minoriteter. Vi vet redan nu, i mars, att produktionsvolymen för 2018 kommer att överstiga det beslutade kravet. 

Vad gäller konsulter har UR redan konstaterat att bolaget brustit och inte efterlevt rutinerna kring offentlig upphandling. Sedan dess har bolaget gjort en grundlig översyn för att säkerställa att regler och upphandlingsrutiner följs. 

UR har bidragit till människors lärande i 40 år. 2017 var ett år för UR som innebar stora påfrestningar för medarbetarna, men 2017 var också ett år då UR fortsatte producera program för alla målgrupper.  

Den 2 maj börjar UR:s nya vd Sofia Wadensjö Karén, hon kommer till ett UR som fortsatt kommer producera program som gör skillnad i människors lärande.  

Cecilia Roos 

Strategichef samt tf vice vd

Stäng
Programbild för Samernas tid 2018. 5 personer av samisk härkomst porträtteras mot berg och midnattsol i bakgrunden.

Var tredje svensk har låg kunskap om nationella minoriteter - men kunskapsprogram gör skillnad.

15 mars 2018

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning skulle ingå i begreppet är en felaktig, men vanligt förekommande, uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och så kallade kryssfrågor med olika alternativ.

Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

·  Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige.

·  95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är (jiddisch, romani chib, meänkieli, finska och samiska).

·  70 % vet inte om att romer funnits i Sverige i minst 500 år.

·  88 % vet inte att judar i Sverige fick, i stort sett, samma medborgerliga rättigheter som andra år 1870.

Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

- Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Nam, UR.

Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

”Romernas historia 1900-tal” https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia

”Samernas tid” https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid

”Min samiska historia” https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia

”Samisk historia med Ailo” https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia

Stäng
UR har gjort en tv-version av den omtalade teaterföreställningen Svenska hijabis. I rollerna: Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane (bilden) och Shama Vafaipour (bilden). © Foto: Lil Trulsson/UR Får endast användas i samband med detta program.

Den omtalade pjäsen Svenska hijabis blir tv

10 mars 2018

Nu blir succépjäsen Svenska hijabis tv. UR har spelat in en tv-version där fem svenska muslimska kvinnor tar plats framför kamerorna. Visas på UR Play och i SVT1 den 14 mars.

När America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis hade premiär på Dramaten i Stockholm blev den en omedelbar succé. Det som skulle vara ett kort gästspel fick utökas trefaldigt och Sverigeturnén fick lägga in nya städer och föreställningar i schemat.

Nu får fler chansen att se en av teatersveriges mest spännande uppsättningar. UR har översatt scenföreställningen till tv-format och visar den på UR Play och i SVT den 14 mars.

- Det är väldigt ovanligt att UR gör tv-versioner av scenkonst. Men Svenska hijabis har ett otroligt starkt manus, det är en pjäs som ger röst och plats åt en grupp kvinnor vars erfarenheter sällan synliggörs, säger Tove Jonstoij, UR:s projektledare för Svenska hijabis.

Svenska hijabis bygger på berättelser av Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Fem unga kvinnor med sjal som berättar om sina liv, drömmar, intressen och erfarenheter av rasism.

- Jag är väldigt stolt över att min pjäs blir tv, och glad att berättelserna i pjäsen på nytt ges plats i offentligheten. Islamofobin i Europa är stark och den muslimska kvinnan ses som ett offer, potentiellt möjlig att rädda. Det här upplever den unga generationen hijabis som en stark förolämpning och i föreställningen möter vi något helt annat, säger America Vera-Zavala.

Se föreställningen på UR Play och i SVT1 den 14 mars kl 22. 

För skolor och utbildningar finns pjäsen inklusive lärarhandledning på www.urskola.se. 

Stäng