Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Händer över reglage i en radiostudio. Foto: Luis Morera

Nu rekryteras ny Medieombudsman

21 september 2020

Public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ingår i det branschgemensamma medieetiska system som utgörs av Allmänhetens Medieombudsman (MO) och Mediernas etiknämnd (MEN). Nu söks en efterträdare till nuvarande MO Ola Sigvardsson. 

Annonsen om vad tjänsten innebär, vilka kompetenser som krävs och hur man söker jobbet läser du i sin helhet här.

Sedan 2020 finns det ett samlat, medieetiskt system i Sverige. Det består av Medieombudsmannen (MO), och Mediernas Etiknämnd (MEN). I MO/MEN ingår, vid sidan av SVT, SR och UR också TU - Medier i Sverige, Sveriges Tidskrifter, TV4, Journalistförbundet och Publicistklubben. Bakom systemet står också samarbetsorganisationen Utgivarna.

Efter MO:s utredning beslutar MEN om mediet ska fällas för ett publicerat inslag som anmälts och tagits upp för prövning. MEN är sammansatt av representanter för allmänheten och medierna och leds av erfarna jurister. 

Vid sidan av att ingå MO/MEN-systemet prövas inslag från public service-företagen SVT, SR och UR också av Granskningsnämnden inom Myndigheten för press, radio och tv.

___

Foto: Luis Morera

Stäng
Foto: Stina Hjelm. Klassrum med lärare och elever.

UR och Världens Barn samverkar

2 september 2020

Världens Barn är en av Radiohjälpens insamlingskampanjer. Deras fokus är att jobba för att förbättra förutsättningarna för barn som lever i utsatthet.

UR samverkar med Världens barn genom att varje år göra lärarhandledningar som stöttar kampanjen. Fokus är hur skolor kan arbeta med Agenda 2030, mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention. Syftet är att få barn och ungdomar att få förståelse för barns och ungas olika levnadsvillkor. Målet är att väcka en önskan om att göra skillnad. Materialet är baserat på TV- och radioprogram från UR där barn och unga i olika delar av världen porträtteras.

Lärarhandledningarna ger en möjlighet för UR att ännu tydligare visa hur våra olika program kan komplettera varandra och på så sätt underlätta ämnesövergripande och tematiskt arbete med dessa viktiga frågor.

Lärarhandledningarna finns i tre versioner; en för åk 4–6, en för åk 7–9 och gymnasiet samt en för grundsärskolan och gymnasiesärskolan.

UR:s uppdrag innebär bland annat att bredda, stötta och komplettera andras utbildningsinsatser och att samverka med andra för att på bästa sätt bidra till lärande, värde och nytta i samhället.

Här finns tre exempel på program som kan användas för arbete med de tematiserande lärarhandledningarna:

Vad är corona?

Lärarhandledning grundsärskolan åk 7-9 och gymnasiesärskolan

 

Barnen längs sidenvägen

Lärarhandledning åk 4-6

 

Mitt land, mitt liv, min skola

Lärarhandledning åk 7-9

 

Foto: Stina Hjelm.

Stäng
Gruppbild från UR:s serie Skrivutmaningen.

Vi vill minska skrivglappet – ny satsning på ökad skrivförmåga för unga

26 augusti 2020

Idag är det många ungdomar som känner sig osäkra och obekväma när de ska skriva i formella sammanhang. Samtidigt finns det höga förväntningar i samhället på att kunna uttrycka sig i skrift. Två Novus-undersökningar som UR beställt visar att både arbetsgivare och högskolelärare anser att unga skriver allt sämre. Nära hälften av Sveriges chefer har valt bort unga arbetssökande (18–25 år) på grund av bristande skrivförmåga. Bland lärarna på universitet och högskola bedömer 46 procent av lärarna de unga studenternas skrivförmåga som dålig. Vi har identifierat ett glapp mellan krav och förmåga – ett skrivglapp. Nu satsar vi på att minska skrivglappet genom att hjälpa elever att träna upp sin skrivstyrka. 

Det finns ett sätt att överbrygga skrivglappet; att träna upp sin skrivstyrka. Med start i augusti 2020 gör UR därför en satsning på ökad skrivstyrka för elever på högstadiet. Vi tror att alla kan bli starkare skribenter genom rätt träning, oavsett utgångspunkt. 

Skrivglappets konsekvenser

UR:s satsning har sin bakgrund i att kraven på den skriftliga uttrycksförmågan har ökat både i skola och arbetsliv, samtidigt som förmågan verkar ha sjunkit. Två nya undersökningar visar att många unga inte lever upp till arbetslivets och högskolans förväntningar på att kunna uttrycka sig i skrift. Det blir ett glapp mellan krav och förmåga, ett skrivglapp. Ett glapp som får konsekvenser, både för samhället och för ungas framtida möjligheter. 

Bristande skrivförmåga kan leda till att unga inte får de jobb som de sökt. I UR:s undersökning svarar nära hälften av Sveriges chefer (47%) att de minst en gång valt bort personer i en rekrytering på grund av att den unga sökande har bristande förmåga att uttrycka sig i skrift, trots att den sökande i övrigt motsvarat rekryteringskraven. Undersökningen visar också att skrivande är en relevant förmåga i dagens arbetsliv: 89 procent av cheferna tycker att det är viktigt att unga de anställer kan uttrycka sig i skrift. Men var femte chef (21%) bedömer sina unga medarbetares skrivförmåga som dålig, och 18 procent anser att deras unga medarbetares skrivförmåga inte motsvarar de krav som finns i branschen.   

Bristande skrivförmåga blir även ett problem när unga går vidare till universitets- och högskolestudier. Nästan hälften (46%) av universitets- och högskolelärarna som svarat i undersökningen bedömer deras unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som generellt dålig. Nästan sju av tio (69%) lärare anser att deras studenters skrivförmåga delvis eller inte alls motsvarar de krav som finns i utbildningen. Bland dem som bedömer unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som dålig, upplever nästan tre av fyra att studenternas bristande skrivförmåga får konsekvenser för studenterna själva i deras studier. Exempel på det kan vara att studenterna blir underkända på tentor eller får sämre betyg.  

Det här gör UR

Under hösten 2020 satsar vi på att stärka ungas skrivförmåga och på att uppmärksamma att det finns ett glapp mellan krav och förmåga, ett skrivglapp.

Dokumentären Skrivglappet undersöker den minskade skrivförmågan och orsakerna bakom. Vi får möta unga vuxna i arbetslivet och på högskolan som kämpar med skrivandet, och lärare och chefer som ger sin syn på saken.

I serien Skrivutmaningen får eleverna tips för att underlätta skrivprocessen och vi går igenom olika språkligheter som ska hjälpa dem att skriva en funktionell text. Oavsett om det är för att lyckas bättre i skolan eller ge ett bra första intryck i sommarjobbsansökan. 

Med serien Skrivjouren får vanliga skrivproblem tydliga förklaringar. Serien förklarar grundläggande språkligheter, skrivprocesser och texttyper inom det formella skrivandet i skolan. 

Lärlabbet och Lektionstips på minuten tar upp skrivandet i skolan, och hur man som lärare i olika ämnen kan undervisa för att förbättra elevernas skrivförmåga. 

På temasidan Skriv! har UR samlat program och serier som ska hjälpa elever och lärare att öva upp skrivstyrkan.

Senare under hösten får Sveriges alla sjundeklassare chansen att vinna en skrivinspirationsdag med programledaren och författaren Clara Henry, journalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale, i tävlingen 10 utmaningar för att träna skrivstyrka

 

Stäng
Fyra ungdomar som medverkar i UR:s serie Skrivutmaningen. Foto: Mattias Bardå/UR

UR storsatsar på skrivstyrka för högstadiet

12 juni 2020

Många ungdomar känner sig obekväma med att uttrycka sig i skrift och vet inte vad som krävs för att förmedla rätt budskap och sin egen kunskap i mer formella sammanhang. Samtidigt ställer samhället höga krav på hur vi uttrycker oss när vi skriver. Det gör att det blir ett glapp mellan krav och förmåga. Vi kallar det skrivglappet. Men det finns ett sätt att överbrygga skrivglappet – att träna upp sin skrivstyrka. Därför storsatsar nu UR på att hjälpa elever på högstadiet att få skrivstyrka med serierna Skrivutmaningen och Skrivjouren – och en utmanande skrivtävling för årskurs 7.

Programmen finns på UR Play från 26 augusti, tävlingen börjar i mitten av oktober.

Hitta motivationen med Skrivutmaningen

I serien Skrivutmaningen (4 x 15 minuter) möter vi fyra ungdomar – Svea, Samuel, Julia och Jouvani som är med i varsitt avsnitt. De får i uppdrag att skriva varsin formell text till en verklig mottagare – en yrkesperson som skriver mycket i sitt jobb och där det är viktigt att kunna skriva formellt. De träffar en polis, en psykolog, en jurist och besöker en byggfirma. På vägen coachas de av läraren Maria Wiman och till slut får de även möta yrkespersonen och ta emot feedback på sina texter. Sveas skrivutmaning är att återge ett muntligt berättat vittnesmål i en objektiv text, Samuels att skriva en reklamation i form av en formell text. Julia ska skriva en riktigt bra jobbansökan och Jouvanis utmaning blir att jämföra två perspektiv på behandling av depression, nämligen KBT och medicinering i en resonerande text.

I programmen får ungdomarna tips för att underlätta skrivprocessen och vi går igenom olika språkligheter som ska hjälpa dem att skriva en funktionell text som hjälper dem på vägen. Oavsett om det är för att lyckas bättre i skolan eller ge ett bra första intryck i sommarjobbsansökan.

Syftet med serien är att motivera elever och ge insikt om vikten av att behärska formellt skrivande och att alla kan lära sig skriva. Dessutom handfasta tips för att förbättra sina texter.

Skrivjouren lär eleverna knepen vid vanliga skrivproblem

Skrivjouren består av nio korta konkreta klipp där vanliga skrivproblem får tydliga förklaringar och där vi visar hur man kan förbättra den egna skrivprocessen. Klippen förklarar grundläggande språkligheter, skrivprocesser och texttyper inom det formella skrivandet i skolan. Moment som eleverna ofta tycker är svåra. Allt från att skapa en röd tråd i texten, eller hur en skriver ett stycke till att känna till skillnaden mellan de och dem.

Skrivjourens avsnittstitlar:

1. Skriftspråk och talat språk

2. Huvudsatser och bisatser

3. Röd tråd

4. Stycken

5. Resonemang

6. Skriva nyanserat

7. Skriva objektivt

8. Källor och referatmarkörer

9. Variera meningar

Var med och tävla  utmana eleverna med Clara Henry, Johanna Frändén och Nadim Ghazale

Skrivandet ska kännas verkligt, man vill skriva om något som intresserar en och helst vill man skriva för en verklig mottagare. Det sa både lärare och elever på högstadiet när vi intervjuade dem om skrivande. Därför lanserar vi i mitten av oktober tävlingen ”10 utmaningar för att träna skrivstyrka” – som är precis vad den heter. 10 roliga, spännande och utmanande skrivövningar där eleverna bland annat får hjälpa författaren och programledaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale med olika texter.

Första pris är ett inspirerande besök av trion på vinnande skola.

Håll utkik efter mer information! Vill du vara säker på att inte missa tävlingen? Börja prenumerera på UR:s nyhetsbrev för lärare årskurs 7-9 eller följ oss i sociala medier. Tävlingen avslutas i december.

Stäng
Videosamtal med 6 personer

Ring nästa videosamtal från Matteparkens gräsmatta eller Yankos kontor på Djurverket!

29 maj 2020

Överraska klassen, kollegorna eller vänner och familj med bakgrunder från några av UR:s favoritprogram i nästa videosamtal.

Nu när många lektioner, möten och samtal sker digitalt via till exempel Microsoft Teams och Zoom vill UR bidra med några härliga och upplyftande bakgrunder till dina videosamtal. Du kan välja mellan scener från Miniräknarna, Tripp Trapp Träd, Djurverket, Bokstavshissen, Tidsakuten, Livet i Bokstavslandet och Livet i Mattelandet.

Så i nästa samtal kan du befinna dig på akutmottagningen i Tidsakuten, våning A i Bokstavshissen eller på bänken med Flea och Bug från Pick a colour. Välj själv vilken stämning du vill förmedla!

 

Ladda ner bakgrundsbilder

*Genom att ladda ner bilderna förbinder du dig till att inte använda bilderna på ett sätt som strider mot diskrimineringsgrunderna i svensk lag, i vinstdrivande syfte eller på annat sätt som kan anses vara ett missbruk av UR:s innehåll.

 

 

Så här gör du för att använda UR:s bakgrunder:

1. Klicka på länken Ladda ner bakgrundsbilder, alla bilderna är samlade i en mapp till dig.

2. Mappen laddas ner automatisk till din dator när du klickar på länken.

3. Nu kan du lägga till bilderna till ditt önskade verktyg för videosamtal.

Oroa dig inte om bilden verkar vara spegelvänd, de du pratar med kommer att se den korrekt. Du kan alltid höra av dig till vår kundtjänst om du behöver hjälp. 

 

Lycka till i nästa videosamtal med de underhållande och lärorika bakgrunderna från UR!

Stäng
Foto från inspelningen av UR:s program Källkoll corona. Foto: Fredrik Quistbergh/UR.

Källkritik viktigare än någonsin – UR satsar på källkoll i coronatider

6 april 2020

I den pågående coronapandemin när korrekt information blandas med tips och råd från självutnämnda experter, rykten och konspirationsteorier – och sedan sprids med hög hastighet – är det viktigare än någonsin att ha kunskap om hur man skiljer sant från falskt. Därför gör UR nu den extrainsatta serien Källkoll coronaSerien leds av journalisterna Jack Werner och Åsa Larsson. Syftet är att ge elever på högstadiet och gymnasiet och deras lärare verktyg för att kunna sortera i de mängder av information som väller över oss under coronapandemin. I varje program går de på djupet i nyhetsflödet, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit. Serien publiceras tre dagar i veckan på UR Play

– Det är med källkritik som med krisberedskap: det passar extra bra när det blåser hårt. När det saknas information om vad som händer och hur framtiden ser ut blir människor rädda och nervösa – det är en perfekt storm för ryktesspridningen, säger Jack Werner, journalist på Källkritikbyrån (tidigare Viralgranskarna) och en av programledarna.  

Källkritik – viktigare än någonsin

För att motverka den ryktesspridning som riskerar uppstå i en pandemi- och infodemisituation förstärker UR sina satsningar inom medie- och informationskunnighet (MIK). Flera av UR:s befintliga produktioner har nu ett starkt MIK-fokus, men det görs också specialproducerade serier inom ämnet, som Källkoll corona – en helt ny extrainsatt aktualitetsinriktad programserie.

– Att producera program som hjälper barn och unga att förstå, använda och själva ta ställning till all den information vi omges av har länge varit en viktig del av UR:s uppdrag och utbud. Därför känns det extra angeläget att vi nu gör en programserie tillsammans med några av de bästa på detta område, säger Margaretha Eriksson, programchef på UR.

Dagsaktuellt innehåll

I varje program går reportrarna på djupet i nyhetsflödet, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit. Programmet publiceras på UR Play och UR:s Youtubekanal. Första avsnittet tar upp olika rykten som florerar nu under coronapandemin, som till exempel att hela Sverige ska försättas i karantän. Programmet spelas in och publiceras samma dag, cirka kl. 14.00 - 15.00, för att vara så aktuellt som möjligt. Totalt planeras 14 avsnitt under april månad tre dagar i veckan – måndag, onsdag och fredag.

På sidan MIK – UR lär dig genomskåda (https://urplay.se/tema/mik) har UR samlat ett urval av program som ger verktygen för att kunna navigera i informationsflödet och enklare kunna skilja på sant och falskt.

Stäng
Föräldrar och barn som pluggar hemma vid ett köksbord. Foto: Emilia Jimenez-Bergmark

UR kraftsamlar för att stötta lärare och föräldrar

19 mars 2020

Barn, unga, lärare och föräldrar har kastats in i en helt ny situation. Över en halv miljon gymnasieelever behöver undervisas på distans. Och många av landets grundskolor är också påverkade. Nu kraftsamlar UR för att stötta i denna extraordinära situation.

Hela samhället står inför en gigantisk samhällsutmaning. För att underlätta i denna svåra situation ställer UR snabbt om. Dels genom att producera nytt material med fokus på hur lärare rent praktiskt kan bedriva online-undervisning, dels genom en sida där föräldrar, barn och lärare lätt hittar bland de 13 000 utbildningsprogram som finns fritt tillgängliga på URPlay – ämne för ämne, ålder för ålder.

– Just nu sitter många villrådiga föräldrar och barn runtom i landet och funderar över hur det ska gå att klara av skolan hemifrån. Därför hjälper vi nu till på alla sätt vi kan i denna omtumlande tid. På UR Play ligger en temasida som snabbt och lätt guidar dig till relevanta program – ålder för ålder, ämne för ämne. Och i det nystartade programmet Skola hemma – experterna stöttar vi både föräldrar och lärare med bästa tipsen och råden kring hemundervisning, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

Extrainsatt program stöttar lärare och föräldrar i distansundervisning

Hur hjälper vi bäst en elev som ska sköta sina studier på distans? Kommer resurserna att räcka till för alla som behöver ställa om? Vad händer med elever i behov av särskilt stöd? I det extrainsatta programmet Skola hemma – experterna tar programledarna Maja Åström och Natanael Derwinger upp aktuella frågor, från både föräldrar och lärare, som uppstår när undervisningen plötsligt måste ske på distans.

Serien ska vara ett stöd för både lärare och föräldrar och publiceras vardagar på UR Play med start 19/3. Lärare och föräldrar kan ställa sina frågor till programmet via mejladressen skolahemma@ur.se.

Ny sida för distansundervisning på UR Play

På sidan Skola hemma på UR Play har UR samlat serier som passar bra för att lära sig saker hemifrån. Där finns program från lågstadiet till gymnasiet och alla program på sidan har pedagogiskt stöd i form av lärarhandledningar eller arbetsblad. Du hittar dem under fliken Pedagogiskt material. Sidan uppdateras och fylls på löpande.

UR:s Orka plugga stöttar elever som pluggar hemifrån

UR:s serie Orka plugga har många bra program om studieteknik. Här får lärare, elever och föräldrar tips på hur man kan planera pluggtiden, hitta rätta pluggstrategin och komma igång med pluggandet. Dessutom finnas här specifika tips för hur man till exempel kan plugga matte och engelska. Innehållet finns samlat på UR Plays Skola hemma.  

Specialprogram med Emma Frans om falska påståenden i kristider

Har coronaviruset tagits fram som ett biologiskt vapen? Är Sverige bara självförsörjande i en vecka? Det är påståenden som snurrar runt just nu. Men stämmer de? UR:s radio- och poddserie Hjärta & Hjärna med Emma Frans och Maja Åström gör ett specialprogram där de vrider och vänder på sådant som påstås i kristider. Till sin hjälp har de psykologen och författaren Björn Hedensjö

Hur stöttar man barn under en kris?

I UR:s radio- och poddserie Fatta familjen svarar experterna Bo Hejlskov och Kenth Hedevåg på frågor om hur man som förälder till barn med en NPF-diagnos hanterar de situationer som kan uppstå i samband med kris och eventuell isolering.

 

 

Stäng
Tips för att lära hemma med UR Play.

UR Play - din skola hemma

13 mars 2020

På UR Play finns mängder av lärande, inspirerande och motiverande kunskapsinnehåll för barn och unga. Pedagogiska program och serier som kopplar till skolans läroplan för ett lustfyllt lärande – i hemmet och i skolan. Du som har, eller kommer ha, elever eller barn som måste studera hemifrån, här får du tips på program som de kan titta och lyssna på. Allt utbud på UR Play hittar du här

Språk för gymnasiet 

UR har flera nyhetsprogram i engelska och alla har arbetsmaterial till eleverna där de får träna på vokabulär och hörförståelse, och att sätta sig in i olika aktuella ämnen. Newsreel World är ett av dem och riktar sig till gymnasieelever. Med franskatyska och spanska SKAM som alla finns på UR Play får eleverna lära sig förstå språken genom att lyssna på samtal mellan ungdomar. Genom vardagliga uttryck, fraser och vardagssituationer ges möjlighet att träna på att förstå autentisk franska, tyska och spanska.

Samhällskunskap för gymnasiet som ger perspektiv på världen

Perspektiv på världen är uppbyggd kring samhällsfrågor som är nära kopplade till samhällskunskapsämnets syfte och centrala innehåll utifrån GY 11. Till varje kortdokumentär finns arbetsblad som bidrar till att bredda och fördjupa förståelsen kunskapen i ämnet.

Radioserien Detaljerna handlar om politisk nutidshistoria och tar upp åtta händelser som påverkat Sverige - händelser som nästan alla minns. Lärahandledningen innehåller bland annat frågor till var och ett av de åtta avsnitten. 

En annan serie om politik är Har jag något val? Den handlar om politik och sociala medier och hur vi som väljare kan påverkas genom kampanjer och information på nätet. 

Kemiexperiment för gymnasiet

Serien Kemiexperiment är korta klipp som illustrerar naturvetenskapliga fenomen genom olika experiment och demonstrationer.  Serien som även har en handledning kopplar till flera punkter i det centrala innehållet i GY 11. 

Grym kemi får eleverna bekanta sig med kemins värld bortom ämnesbeteckningar och det periodiska systemet. Programledare Brita Zackari och kemiprofessorn Ulf Ellervik visar att kemi finns överallt i vår vardag. Teman som tas upp är sex, krig, skänhet, träning, droger, njutning och brott. För att illustrera hur kemi fungerar gör det olika experiment, och bjuder samtidigt på skratt. 

Källkritik för gymnasiet

Genomskåda algoritmen är en serie som utforskar de synliga och osynliga mönster och formler som driver våra online-liv och väver oss samman med internet. Det kan handla om allt från vem som bestämmer vilka nya emojier som finnas i din telefon till hur diktaturer kontrollerar nätet för sina medborgare.

 I serien Kjellkritik får du mängder av tips på källkritiska förhållningsätt.

Nya perspektiv på historien för gymnasieelever

Serien Nationen tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historien har nedtecknats.

Fejkskolan är en poddserie som utmanar kritiskt tänkande. Vad är sant och vad är fejk? Vad är propaganda och hur ser historieskrivningen ut? I lärarhandledningarna finns bland annat nyckelbegrepp, faktafrågor till avsnitten och förslag på fördjupningsuppgifter och övningar som tränar elevernas analytiska och källkritiska förmåga.

Pop och politik är en serie som belyser hur popmusiken och samhällsutvecklingen följs åt. Vad säger texter och musikgenrer om sin samtid och hur påverkas musiken av konkreta händelser i det stora och det lilla?

Svenska, engelska och matematik för grundskolan

Här hittar du alla våra program inom svenska, engelska och matematik, filtrerat och klart för åk F–3, 4–6 och 7–9.

Svenska ÅK F-9

ÅK F–3  

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Engelska ÅK F-9

ÅK F–3  

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Matematik ÅK F-9

ÅK F–3

ÅK 4–6

ÅK 7–9

Orka plugga inför nationella proven 

Orka plugga är en hel programserie med tips på studieteknik, strategier för effektivt lärande och hur du håller dig studiemotiverad. Här finns också mer ämnesspecifika tips inom till exempel språk och matematik, en hel avdelning om mående och hälsa och filmer om hur du förbereder dig för nationella prov.

Snabbkoll på NO 

Apropå nationella prov har många nu fokus på NO-ämnena. Serien Snabbkoll ger eleverna i åk 9 exakt vad titeln utlovar, det vill säga snabbkoll på många viktiga begrepp och företeelser inom NO.

Stäng