Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar regeringens förslag till ny finansiering av public service

12 april 2018

Idag överlämnade regeringen ett förslag om ett nytt finansieringssystem av public service till Lagrådet. UR ser med tillförsikt på regeringens ambitioner att stärka public service oberoende och välkomnar flera av förslagen.

- För UR har längre tillståndsperioder och ett stärkt oberoende varit grundförutsättningar för att byta ut nuvarande radio- och tv-avgift mot den nu föreslagna public service-avgiften. Därför är det mycket bra med längre tillståndsperioder om åtta år för public service, och vi välkomnar särskilt förslaget om att första tillståndsperioden blir 10-årig. Det ger stabila förutsättningar att långsiktigt utveckla utbudet för våra användare, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

UR ställer sig också positiv till en utredning av ett grundlagsskydd av public service.

- Samtidigt vill vi poängtera att ett framtida grundlagsskydd måste konstrueras på ett sätt så att inte public service oberoende påverkas, säger Per Bergkrantz, tf vd på UR.

- UR tolkar att regeringens nya finansieringsförslag bygger på idén att public service är grundläggande för demokratin. UR kommer som ett oberoende public service-bolag spela en allt viktigare roll för framtidens lärande och för att motverka kunskapsklyftor, avslutar Per Bergkrantz.

Stäng
Pressbild på Per Bergkrantz. Per är klädd i ljusblå skjorta och en mörk, uppknäppt kavaj. Per står i förgrunden och är i fokus. I bakgrunden syns öppet kontorslandskap på UR.

UR kommenterar Konkurrensverkets beslut om Sveriges Utbildningsradio AB:s köp av konsulttjänster

3 april 2018

Förra året kunde UR konstatera att bolaget hade brustit i att följa rutinerna när det gäller offentlig upphandling i samband med inköp av konsulttjänster inom personalområdet. Som en följd av detta gjorde UR omedelbart en grundlig, intern genomgång och en översyn av upphandlingsrutinerna, i syfte att säkerställa att de brister som Konkurrensverket redogör för i sitt i beslut inte upprepas.

– UR har högt ställda krav på transparens och har tydliga rutiner för att följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi är medvetna om och beklagar att vi inte lyckades efterleva dessa upphandlingsrutiner under en period när bolaget var inne i en större omorganisation och snabbt behövde ersätta centrala HR-funktioner, säger UR:s tf vd Per Bergkrantz.

– För oss är det nu av yttersta vikt att fortsatt genomföra upphandlingar på ett öppet och likvärdigt sätt för alla leverantörer. Vi välkomnar att Konkurrensverket ser mycket positivt på att UR gjort en genomlysning och sett över våra upphandlingsrutiner, säger Per Bergkrantz. 

Stäng
Cecilia Roos, strategichef och tf vice vd på UR. Foto: UR.

Kommentar till artikeln i Journalisten 180323 med rubriken ”Så mycket kostade omorganisationen på UR”

27 mars 2018

Det är Granskningsnämnden för radio och tv som bedömer om UR lever upp till kraven i sändningstillståndet. Nu har UR lämnat in public service-redovisningen för 2017 och GRN:s bedömning väntas bli klar före sommaren. UR kan dock konstatera att vi, trots omorganisation och delvis senarelagda produktioner, inte har haft något produktionstapp under 2017 och produktionsvolymen var densamma som 2016.  Vi kan också se att användarnas förtroende för UR är fortsatt högt.  

När Granskningsnämnden bedömer om UR har levt upp till sändningstillståndet utgår den från antal sända timmar i radio och tv, oavsett hur höga produktionskostnaderna är. Bedömningen baseras på det programutbud som sänts och tillgängliggjorts för användarna, alltifrån utbildningsprogram för barn och elever till folkbildande program för en allmänhet. 

Det är viktigt att skilja på vad som är kostnader för produktion, vad som är produktionsvolymer och vad som faktiskt har sänts och tillgängliggjorts för UR:s användare inom utbildningsväsendet och via SR:s och SVT:s kanaler. 

Granskningsnämndens bedömning grundar sig ytterst i vad som sänts i radio och tv enligt uppdraget, inte på kostnader för produktion. UR har ett flertal gånger beskrivit hur en del av produktionen under våren 2017 senarelagts med anledning av omorganisationen. Betyder det att produktionerna aldrig blir av? Nej. Faktum är att viss produktion har skjutits fram och påbörjats senare, vilket betyder att även kostnaderna för dessa senarelagda produktioner inte slutredovisas i årsredovisningen för 2017. Nära 30 miljoner har på grund av detta förts över till 2018 års budget. Medlen har alltså inte försvunnit eller använts till något annat än programproduktion. 

Vad gäller den totala produktionsvolymen för 2017 är det inte någon skillnad mellan 2016 och 2017. 2017 uppgick den till 1 178 timmar (varav 926 timmar tv och 252 timmar radio) liksom år 2016, bara något annorlunda fördelad mellan radio och tv (921 timmar tv och 258 timmar radio). Faktum är, att även om vi hade en lägre produktionstakt under en period under våren, hade vi inte något produktionstapp under 2017. Det visar sig också att antalet utlägg på externa produktionsbolag inte ökade under 2017. 

Har de minskade produktionskostnaderna påverkat användarnas attityd till och/eller användning av programutbudet? Användarnas svar på den frågan verkar vara nej. Novus attitydmätningar för 2017 visar att användarna fortsätter att uppskatta UR:s utbud. Nära åtta av tio lärare anser att UR bidrar till deras elevers lärande och ännu fler kan tänka sig att rekommendera UR till kollegor. Dessutom ökade användningen av UR:s program under 2017. Bland annat ökade uppspelningarna av UR:s tv-program på webben med nio procent jämfört med 2016 och nedladdningen av ljudfiler ökade med hela 150 procent. 

En rad program lanseras i år. Det rör sig om allt från satsningar inför valet och ett stort utbud av program som rör Sveriges statsskick och demokrati riktat till såväl elever inom grund- och gymnasieskola som folkhögskola och en bred allmänhet. Vi planerar en rad program för att stärka medie- och informationskunnighet, digital kompetens samt stärka kunskapen inom såväl naturvetenskapliga ämnen som ett språkstärkande utbud för nationella minoriteter. Vi vet redan nu, i mars, att produktionsvolymen för 2018 kommer att överstiga det beslutade kravet. 

Vad gäller konsulter har UR redan konstaterat att bolaget brustit och inte efterlevt rutinerna kring offentlig upphandling. Sedan dess har bolaget gjort en grundlig översyn för att säkerställa att regler och upphandlingsrutiner följs. 

UR har bidragit till människors lärande i 40 år. 2017 var ett år för UR som innebar stora påfrestningar för medarbetarna, men 2017 var också ett år då UR fortsatte producera program för alla målgrupper.  

Den 2 maj börjar UR:s nya vd Sofia Wadensjö Karén, hon kommer till ett UR som fortsatt kommer producera program som gör skillnad i människors lärande.  

Cecilia Roos 

Strategichef samt tf vice vd

Stäng
Programbild för Samernas tid 2018. 5 personer av samisk härkomst porträtteras mot berg och midnattsol i bakgrunden.

Var tredje svensk har låg kunskap om nationella minoriteter - men kunskapsprogram gör skillnad.

15 mars 2018

Allmänhetens kunskap om nationella minoriteter är väldigt låg. Var tredje svensk vet inte vad en nationell minoritet är. Att olika invandrargrupper eller sexuell läggning skulle ingå i begreppet är en felaktig, men vanligt förekommande, uppfattning. Det visar en ny Novus-undersökning som Utbildningsradion (UR) har tagit fram.

- Det här är allvarligt. Hur kan de rättigheter som Sveriges nationella minoriteter har; rätten till sitt eget språk och kultur upprätthållas, om kunskapen om dem inte finns? För att historien inte ska upprepa sig måste vi känna till diskriminering och förtryck av Sveriges nationella minoriteter och här kan UR bidra med att höja kunskapen genom vårt utbud, säger Danjel Nam, verksamhetsstrateg inriktning mångfaldsfrågor och dialog på Utbildningsradion (UR).

Novus-undersökningen ger ett mått på kännedom om de olika nationella minoriteterna romer, urfolket samer, judar, sverigefinnar och tornedalingar genom öppna frågor, rena kunskapsfrågor och så kallade kryssfrågor med olika alternativ.

Både den självskattade kunskapen och den faktiska kunskapen är väldigt låg.

·  Närmare fyra av tio vet inte hur många erkända nationella minoriteter det finns i Sverige.

·  95 % vet inte vilka de fem minoritetsspråken är (jiddisch, romani chib, meänkieli, finska och samiska).

·  70 % vet inte om att romer funnits i Sverige i minst 500 år.

·  88 % vet inte att judar i Sverige fick, i stort sett, samma medborgerliga rättigheter som andra år 1870.

Det finns dock några positiva kunskapsresultat som sticker ut. En majoritet vet att samer är Sveriges urfolk, att det har funnits förbud att använda sitt minoritetsspråk i svenska skolor och att Sverige har utfört skallmätningar i rasbiologiskt syfte.

- Undersökningen visar att de som vet mer om nationella minoriteter också har sett tv-program och film om just dessa grupper. Det visar att kunskapsprogram gör skillnad i samhället. Därför gör vi på UR en storsatsning på tv-serier om de olika nationella minoriteternas historia. Vi vet att det är program som är efterlängtade, både av lärare, historiskt intresserade och de nationella minoritetsgrupperna, säger Danjel Nam, UR.

Fakta om UR:s satsningar på nationella minoriteter:

”Romernas historia 1900-tal” https://urskola.se/Produkter/198783-Romernas-historia

”Samernas tid” https://urskola.se/Produkter/203237-Samernas-tid

”Min samiska historia” https://urskola.se/Produkter/204023-Min-samiska-historia

”Samisk historia med Ailo” https://urskola.se/Produkter/204027-Samisk-historia-med-Ailo

Om några månader släpper UR nya program om judarnas, sverigefinnarnas och tornedalingarnas historia

Stäng
UR har gjort en tv-version av den omtalade teaterföreställningen Svenska hijabis. I rollerna: Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane (bilden) och Shama Vafaipour (bilden). © Foto: Lil Trulsson/UR Får endast användas i samband med detta program.

Den omtalade pjäsen Svenska hijabis blir tv

10 mars 2018

Nu blir succépjäsen Svenska hijabis tv. UR har spelat in en tv-version där fem svenska muslimska kvinnor tar plats framför kamerorna. Visas på UR Play och i SVT1 den 14 mars.

När America Vera-Zavalas pjäs Svenska hijabis hade premiär på Dramaten i Stockholm blev den en omedelbar succé. Det som skulle vara ett kort gästspel fick utökas trefaldigt och Sverigeturnén fick lägga in nya städer och föreställningar i schemat.

Nu får fler chansen att se en av teatersveriges mest spännande uppsättningar. UR har översatt scenföreställningen till tv-format och visar den på UR Play och i SVT den 14 mars.

- Det är väldigt ovanligt att UR gör tv-versioner av scenkonst. Men Svenska hijabis har ett otroligt starkt manus, det är en pjäs som ger röst och plats åt en grupp kvinnor vars erfarenheter sällan synliggörs, säger Tove Jonstoij, UR:s projektledare för Svenska hijabis.

Svenska hijabis bygger på berättelser av Benin Al-Najjar, Ruhani, Maryam Dinar, Sarah Ameziane och Shama Vafaipour. Fem unga kvinnor med sjal som berättar om sina liv, drömmar, intressen och erfarenheter av rasism.

- Jag är väldigt stolt över att min pjäs blir tv, och glad att berättelserna i pjäsen på nytt ges plats i offentligheten. Islamofobin i Europa är stark och den muslimska kvinnan ses som ett offer, potentiellt möjlig att rädda. Det här upplever den unga generationen hijabis som en stark förolämpning och i föreställningen möter vi något helt annat, säger America Vera-Zavala.

Se föreställningen på UR Play och i SVT1 den 14 mars kl 22. 

För skolor och utbildningar finns pjäsen inklusive lärarhandledning på www.urskola.se. 

Stäng
Psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger sina bästa tips i NPF-podden. Foto: Petter Trens

Premiär för ny säsong av NPF-podden

28 februari 2018

Vad gör man när barnen inte vill sluta spela? Hur förhåller man sig till trotssyndrom och vad kan man göra för att orka med själv? Det är några av frågorna som tas upp i nya säsongen av NPF-podden, där psykolog Bo Hejlskov Elvén och logoped Ulrika Aspeflo ger tips och råd kring barn med neuropsykiatriska diagnoser. Premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns.

Ulrika Aspeflo och Bo Hejlskov Elvén, ni är programledare för NPF-podden. Hur kommer det sig att ni började intressera er för barn med NPF?

– Första gången jag träffade ett barn med autism var när jag jobbade på barnhabiliteringen för trettio år sedan, säger Ulrika Aspeflo. Det var ett barn som inte pratade och som betedde sig väldigt udda. Då började jag jobba mycket med kommunikationen tillsammans med föräldrarna och fick pojken att börja kommunicera. Det var så fascinerande! Efter det bytte jag till mig alla barn med autism som jag kunde hitta.

– Jag har alltid varit intresserad av det ovanliga, fortsätter Bo Hejlskov Elvén. Av folk som inte funkar på ett sätt som jag omedelbart förstår, och hur vi kan få mänskliga rättigheter även för personer som inte beter sig som förväntat.

Vad gör ni när ni inte hörs i NPF-podden?

– Dels föreläser jag, dels jobbar jag som speciallärare på en skola, säger Ulrika Aspeflo. Jag träffar de elever som behöver extra stöd för att nå kunskapskraven. Jag hjälper både pedagogerna och eleverna.

– Jag är psykolog och jobbar halva min tid med utbildning kring hur man handskas med personer med beteendeproblem och NPF, säger Bo Hejlskov Elvén. Andra halvan sysslar jag med forskning på Birmingham City University. Jag forskar bland annat på hur vi hjälper föräldrar som själva har särskilda behov att hantera sina barn med särskilda behov.

Ulrika Aspeflo, du är utbildad logoped från början. Vad gör en logoped?

– Som logoped jobbar man med allt som har med språk och kommunikation att göra. Inte bara med kommunikation hos barnet, utan med att få till en bra kommunikation hos alla runt omkring barnet också.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Att hitta lösningar. Att få det att funka för eleven.

Bo Hejlskov Elvén, vad är det roligaste med ditt jobb som psykolog?

– Det roligaste är att jag får träffa människor som är på ett sätt så att jag behöver tänka. Som jag inte kan ta för givet. Och att få sådana mejl som jag fick idag. Det var från en person med särskilda behov som skrev ”Du har förändrat mitt liv. Sedan personalen började jobba efter ditt sätt att tänka har mitt liv blivit mycket bättre”. Det är ju fantastiskt att få den bekräftelsen.

Vad är det svåraste?

– Det ena är att mitt jobb kräver att jag reser mycket och jag tycker inte om att sova borta. Det andra är en oenighet inom psykologkåren. Det finns de som förespråkar till exempel KBT-behandling, att det är personen med svårigheter som ska lära sig. Jag pratar istället om hur vi som är runt omkring ska anpassa oss.

Det är en sak att sitta i en podd och ge andra råd, en annan att följa dem själv. Är ni annorlunda mot era egna barn än mot de ni möter i ert arbete?

– Ja, min son möter nog en person med mycket mindre tålamod än vad mina elever gör, säger Ulrika Aspeflo. Jag har gjort massa misstag som förälder. Men det är helt ok att göra misstag bara man lär sig av dem. Det skiter sig både hemma och på jobbet ibland men då måste man fundera över varför det blev som det blev och hur jag kan jag göra på ett annat sätt.

Vad tror du att dina barn skulle säga om ditt föräldraskap, Bo Hejlskov Elvén?

– Jag har faktiskt ingen aning, haha! Det är svårt att veta. De kommer nog inte att säga att jag bestämde för mycket över dem i alla fall!

Nya säsongen av NPF-podden består av tio avsnitt och har premiär söndag 4 mars på UR Play och där poddar finns. Samtliga avsnitt av NPF-podden finns att lyssna på här: 

http://urplay.se/serie/198042-npf-podden

Stäng
Simon Moser som gjort UR:s reportage om Saga, bloggen och cancern tillsammans med Antonio de la Cruz, producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

UR får Barncancerfondens journalistpris

22 februari 2018

Simon Moser vinner Barncancerfondens journalistpris för bästa reportage 2017 med UR:s radiodokumentär Saga, bloggen och cancern. Priset delas ut årligen till det bästa reportaget om barncancer som har publicerats under det gångna året.

Saga, bloggen och cancern är en radiodokumentär från UR:s Barnaministeriet och finns på UR Skolas webbplats. I dokumentären följer vi 16-åriga Saga Lundin som drabbats av osteosarkom och som under hösten 2017 får besked från sina läkare om att sjukdomen i hennes fall är obotlig. 

- Att du, Simon får detta pris chockar mig inte ett dugg! Att se någon gå in så starkt och hårt i sitt jobb som du gjorde mig otroligt imponerad. Engagemanget var makalöst och något utöver det vanliga. 1 år av anteckningar läste du på min blogg, på loppet av bara några veckor. Tack för att du hjälpte mig och många andra cancerdrabbade barn att synas, det tackar jag något enormt för! Stort stort grattis till dig, säger Saga Lundin i ett meddelande till Simon Moser.

- Jag är glad och rörd över att vinna pris för just detta program. Saga är en unik person som mitt i sitt helvete ändå förmedlar hopp och glädje, säger Simon Moser

- För Barnaministeriet att vinna Barncancerfondens journalistpris är bland det finaste erkännande som går att få, säger Antonio de la Cruz producent och projektledare för UR:s Barnaministeriet.

Juryn för 2017 års journalistpris består av Kattis Ahlström, journalist och programledare, Ylva Andersson, informationsansvarig på Barncancerfonden, Gustaf Ljungman, professor i barnonkologi, Carlos Rojas, driver Sweden Research och Anki Wide Karlsson, författare och förälder med erfarenhet av barncancer. 

Såhär löd juryns motivering:

"En skicklig intervjuare har plockat fram många olika sidor av Sagas tankar och reflektioner, och smart klippning gör reportaget till en trettio minuter sömlös berättelse som man inte vill pausa. Det är lättbegripligt berättat med många målande beskrivningar, där även svåra frågor får ta plats och humor samsas med djupaste allvar. Precis som i sin blogg förmedlar Saga någonting hoppfullt genom sin inställning att hon är mer än sin sjukdom, att det inte bara är sorg och förtvivlan som kommit med cancern utan att det också har lett till att hon uppskattar livet på ett nytt sätt. Ett viktigt program och en ömsint skildring av en ung människas unika situation och hennes sätt att möta ett nattsvart sjukdomsbesked, som både vuxna och unga kan lära sig mycket av."

Stäng
Min samiska historia har premiär i SVT2 den 11 februari.

UR storsatsar på samisk historia

6 februari 2018

På Samernas nationaldag, den 6 februari, ger Utbildningsradion en unik förhandsvisning av den nya TV-serien ”Min samiska historia”. Visningen sker under samiska festivalveckan i Östersund tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminourra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Utbildningsradion (UR) inledde 2018 med premiär av serien ”Samernas tid”, tre timslånga avsnitt om samernas liv för 2000 år sedan fram till idag. En storsatsning riktat mot en vuxen publik som visades i både SVT, NRK och YLE.

Nu fortsätter UR sin satsning på samisk historia. På Samernas nationaldag ger UR en unik förhandsvisning av ”Min samiska historia”, en tv-serie i fyra avsnitt riktat till ungdomar i årskurs 7-9.

- ”Min samiska historia” vill berätta hur vår historia påverkar oss. I serien möter vi fyra unga samer som på olika sätt är präglade av sin historia. Deras förfäders erfarenheter av tvångsförflyttningar, rasbiologiska undersökningar och år i nomadskolan har lämnat spår även i deras liv. Men stoltheten över det samiska arvet är starkare och de vill ta tillbaka det som gått förlorat, säger Helene Näslund producent för UR:s serie ”Min samiska historia”.

En förenklad version av Min samiska historia, för barn i årskurs 4-6, har premiär senare i vår och heter ”Samisk historia med Ailo”.

- Innan arbetet med ”Min samiska historia” drog igång genomförde UR en förstudie som visade att behovet av nytt material för att lära ut samisk historia var stort bland de tillfrågande lärarna. Därför är vi väldigt glada att kunna erbjuda flera olika program, riktade till både barn, ungdomar och vuxna, säger Thérèse Amnéus, projektledare för ”Min samiska historia”.

UR:s förhandsvisning av ”Min samiska historia” sker tillsammans med Samiskt Informationscentrum och Sáminuorra. Kulturminister Alice Bah Kuhnke närvarar tillsammans med Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Efter visningen presenterar Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Sáminuorra och Samiskt Informationscentrum helt nya satsningar för att ge stöd och underlätta kunskapsspridningen om samisk historia och kultur.

FAKTA

”Min samiska historia” har premiär i SVT2 den 11 februari.

”Samisk historia med Ailo” har premiär den 11 mars.

Alla UR:s program om samisk historia hittas på UR Play www.urplay.se och UR Skola www.urskola.se

UR startar kampanjen #minsamiskahistoria för att ge röst åt fler och synliggöra att samer finns över hela landet och i många olika samhällspositioner. Under hashtagen #minsamiskahistoria bjuder UR in alla som vill bidra med sin egen samiska historia. Varje historia är unik och varje person ska ha möjlighet att berätta den. 

Stäng