Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, forskare och författare och Samatha Coard, programledare, exekutiv producent och förälder.

UR lyfter föräldrar till barn med NPF-diagnos

6 april 2021

Mellan tre och sex procent av Sveriges skolbarn har en NPF-diagnos, det betyder att väldigt många med stor sannolikhet känner någon som har till exempel adhd, add eller autism. Som förälder består vardagen ofta av att tackla både barnets behov, en oförstående omvärld och ständiga fighter med skola och myndigheter. UR:s talkshow Superföräldrar vill genom kunskap och igenkänning stärka föräldrar, men även andra som finns runtomkring; syskon, mor-och farföräldrar, vänner och andra vuxna. Och ge verktyg för att hitta sina och barnens unika superkrafter. Serien är en uppföljning på succéserien Superungar.

 Serien sänds tisdagar i SVT1 kl. 22.30 och finns i sin helhet på UR Play.

– Den här talkshowen är en ärlig och i vissa fall smärtsam inblick i livet som NPF-förälder. Men framför allt ett medskick om engagemang, kärlek och överlevnadsklokskap, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, forskare och författare och den som står för expertkunskapen i samtalen.  

Varje program gästas av en ny sammansättning föräldrar som öppenhjärtigt delar med sig av sina erfarenheter och frågor som rör livet som npf-förälder. Lotta Borg Skoglund ger konkreta råd och verktyg, och bekräftar föräldrarna när de försöker hitta rutiner för att få en fungerande vardag.  

Frågor som diskuteras i programmet är:  vilken fajt är viktig och vilken man kan strunta i? Är medicin farligt och bara till för skolan eller fyller den faktiskt en viktig funktion? Hur får man omvärlden att fatta? Varför är det fler pojkar än flickor som får en NPF-diagnos? Och hur är det egentligen att växa upp med ett syskon som inte funkar som alla andra? 

Samantha Coard som är programledare och producent delar med sig av sina egna erfarenheter med sonen Fidel, 18 år, som medverkar i flera reportage där vi får ta del av hans svårigheter, styrkor och om hur han tacklat en ibland oförstående omvärld.  

 – Vi ville göra en serie för alla oss föräldrar som kämpar och ägnar all vår vakna tid åt att kriga för våra barn. En serie där vi kunde vara ärliga om hur livet ser ut. Där vi föräldrar får konkreta och bra verktyg för att hantera vårt föräldraskap främst genom expertkunskap men också när vi delar med oss till varandra, säger Samantha Coard. 

Den hyllade serien Superungar som UR sände 2018 riktades strålkastarljuset på barn med NPF-diagnos.  En ärlig, härlig och direkt inbjudan till barnens dagliga liv med utmaningar och svårigheter men också inblick i alternativa och fantastiska vägar. Superföräldrar är en uppföljning med fokus på förälderns situation och perspektiv.  

Stäng
Fotbollsklassen 7b, Hortlax skola i Piteå, vann UR:s skrivtävling. Foto: Camilla Lundmark.

Fotbollsklassen från Hortlax övertygade mest

22 mars 2021

Det blev fotbollsklassen 7b från Hortlax skola i Piteå som vann UR:s skrivtävling! Med stort engagemang har de kämpat på, även när de övergick till distansundervisning. De har övat upp sin skrivstyrka med hjälp av UR:s skrivutmaningar och skrivit en övertygande argumenterande text om varför det är så viktigt att öka sin skrivförmåga. Nu får de en skrivinspirationsdag med författaren, programledaren och skådespelaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale.

Hösten 2020 släppte UR en undersökning och program som visade att unga behöver öka sin skrivförmåga. UR startade också skrivaktiviteten Tio sätt att träna skrivstyrka där sjundeklassare över hela Sverige fick möjlighet att öva upp sin skrivförmåga. Några som verkligen tagit denna fråga till sitt hjärta och kämpat med sin skrivförmåga är klassen 7b från Hortlax skola i Piteå. De vann UR:s tävling och får en skrivinspirationsdag med författaren, programledaren och skådespelaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale.

Motiveringen till varför just 7b från Hortlax skola vann UR:s skrivaktivitet Tio sätt att träna skrivstyrka lyder:

"Det vinnande bidraget Att träna skrivstyrka är viktigare än du tror av klass 7b, Hortlax skola i Piteå, presenterar övertygande argument för varför alla elever behöver träna skrivstyrka. Med sin text visar de att kunna skriva är att kunna nå framgång i alla ämnen – och de lyfter också fram att det är en förutsättning för att kunna lyckas i livet oavsett yrkesval. Man vet aldrig vart livet tar en, men kan man skriva så kommer man ha goda möjligheter att göra sig förstådd och visa omgivningen sitt bästa jag. Deras lärare har beskrivit att de har kämpat och engagerat sig, trots distansundervisning, och klarat svåra moment med bravur. Ingen gav upp och alla gjorde så gott de kunde! Texten har ett språkligt flyt, ordrikedom och självklart är den skriven på ett korrekt sätt. Och vi älskar klassens motto som kan vara ett peppigt meddelande till alla Sveriges elever: Chansa inte utan ge järnet redan nu! Ge dig själv de bästa förutsättningarna! Grattis klass 7b i Hortlax skola!"

Tio sätt att träna skrivstyrka består av 10 utmaningar i skrivande där eleverna bland annat fick testa på att skriva ett referat av ett vittnesmål och en fotbollsmatch och söka jobb på Melodifestivalen.  

Utmaningarna är även kopplade till serien Skrivutmaningen och de konkreta färdighetsprogrammen i Skrivjouren, som finns på UR Play, och fungerar som stöd för att utveckla och träna skrivförmågan.

Tävlingen vände sig till sjundeklassare, men alla årskurser var välkomna att arbeta med materialet som finns på UR.se och UR Play.

Stäng
Seriebild Svarta svanar

UR har lämnat in public service-redovisning för 2020

1 mars 2021

I dag lämnar UR in sin årliga public service-redovisning. Sifforna i den visar tydligt hur UR snabbt ställde om och mötte de behov som uppstod i skolorna när pandemin tvingade dem att gå över till digital undervisning. Responsen från Skolsverige var stark och omedelbar. Samtidigt ökade UR:s strömstarter med 58 procent. 

2020 blev året då utbildningsvärlden snabbt fick övergå till digitalundervisning. UR ställde omgående och snabbt om sin verksamhet för att stötta lärare, elever och föräldrar under denna krisperiod. Användningen av våra program ökade markant under april månad. Strömstarterna på UR Play ökade med 130 procent och på UR:s appar med 167 procent jämfört med samma period 2019. Sett till hela 2020 ligger den totala ökningen av strömstarter på 58 procent.

– När vårt land kastades rakt in i denna exceptionella situation var det avgörande att skolans värld fortsatte att fungera. Tack vare våra snabba insatser blev tröskeln till digital undervisning lägre. Återkopplingarna från skolor runtom i landet har varit många. UR:s tydliga satsningar inom ramen för Skola hemma har varit värdefulla, säger Sofia Wadensjö Karén.

Under kristider kan och vill UR vara med och bidra till att skolan, som är en av Sveriges största arbetsplatser och en samhällsviktig funktion, kan fortsätta verksamheten och fungera optimalt. Enligt en Novus-undersökning från oktober 2020 svarade 72 procent av lärarna ja på frågan om UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till skolan vid samhällskris.

I kölvattnet av pandemin kom infodemin och UR gjorde därför en riktad satsning på källkritik. Framför allt genom programseriesatsningen Källkoll corona, där källkritikexperter granskade det som spridits på sociala medier. Radioprogrammet Hjärta och hjärna, som reder ut om ett påstående är sant, falskt eller mittemellan, tog upp infodemin och tv-serien Seniorsurfarnalärde på ett lustfyllt sätt ut basal digital kompetens. UR:s arbetssätt att kombinera journalistik med pedagogiskt berättande, har varit framgångsrikt. Programmen vann både publikens och kritikernas hjärtan och slog lyssnar- och tittarrekord.

Även UR:s lärande utbud för den yngre publiken har nått ut starkt och brett under pandemiåret. Användningen av UR:s Youtubekanaler med studiemotiverande material, Tänk till och Orka plugga, har under året ökat med mer än 40 procent. Över 80 procent av den svårflirtade målgruppen 11–15-åringar anser att de lär sig något av UR:s program.

– För att nå de unga behöver UR vara närvarande även på andras plattformar, eftersom det är där de unga finns. På så vis kan vi nå denna svårfångade målgrupp med utbildande och lärande program, säger Sofia Wadensjö Karén.

UR:s legitimitet bygger på att vår publik anser att programutbudet är trovärdigt, användbart och relevant. 81 procent av alla lärare anser att UR är trovärdigt, 74 procent att utbudet är användbart och 72 procent att det är relevant. Andelen lärare som är positivt inställda till UR är 86 procent. Anledningen till att UR får dessa höga förtroendesiffror grundar sig i att vi har en konstant och tät dialog med skolan, hur deras behov ser ut, samt på UR alltid fokusera på att bidra till att lösa viktiga samhällsutmaningar.

2020 var ett annorlunda år som prövat oss alla. Därför är vi i dag extra stolta över att lämna in en public service-redovisning som visar att vi har gjort skillnad i människors lärande – när behovet varit som störst.

 

Här kan du läsa hela UR:s public service-redovisning för 2020

 

 

 

Stäng
Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Granqvist, Johan Rabaeus och Kattis Ahlström

Succén Seniorsurfarna tillbaka med Kattis Ahlström och nya deltagare

25 januari 2021

Den 9:e februari är det premiär för en ny rolig och lärorik säsong av Seniorsurfarna. Deltagarna denna gång är inga mindre än Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Granqvist och Johan Rabaeus. Kattis Ahlström är, precis som i den första succésäsongen, programledare och deltagarnas guide i den digitala världen. En värld som blivit allt viktigare.

Med en pandemi som plötsligt krävde att alla behövde umgås digitalt i mycket större utsträckning blev det en självklarhet för UR att producera en ny säsong av Seniorsurfarna. Digital kunskap kan bryta ensamhet och isolering och ge individen en röst i samhället. Seniorsurfarna vill inspirera både de som har viss vana och de som inte är så vana, att våga prova nya saker. För detta krävs både mod och tålamod. Något som årets deltagare Siw Malmkvist, Arja Saijonmaa, Carl Jan Grankvist och Johan Rabaeus visar flera prov på när de blir utmanade av programledaren Kattis Ahlström.

Den nya säsongen av Seniorsurfarna fokuserar även på källkritik och källtillit. Går det att lita på vad som står på nätet? Är det verkligen säkert att använda e-legitimation? Och hur bär sig deltagarna åt för att ta reda på om det verkligen stämmer att Carl Jan kysst både Greta Garbo och Gunilla Persson?

Andra nyheter är inriktningen på de många tekniska hjälpmedel som finns för dem med nedsatt syn, hörsel eller kanske bara fumliga fingrar. Seniorsurfarna testar olika appar och funktioner som kan underlätta vardagen. Dessutom ges tips på hur du kan hålla mobiltelefonen i trim. Många enkla verktyg finns redan i de flesta smarta telefoner.

I serien Seniorsurfarskolan går programledaren Kattis Ahlström igenom olika färdigheter mer detaljerat. Seniorsurfarskolan består av sex korta fristående färdighetsklipp, och publiceras i sin helhet på UR Play.  

Seniorsurfarskolan har premiär den 1 februari och alla avsnitt av Seniorsurfarna säsong 2 kan ses tisdagen den 9 februari på UR Play. 

Stäng
UR:s årskalender

Nytt år med roligt lärande varje dag i förskolan

11 januari 2021

Nu börjar ett nytt år med nya äventyr på förskolan, och det vill vi stötta med ett roligt lärande i vardagen. För att det ska vara enkelt att hitta och använda UR:s ljud- och bildinnehåll i vanliga förskolesituationer har vi samlat våra bästa program i en årskalender för 2021.

Programmen i kalendern passar både årstiderna och fyra teman; teknik, hållbar utveckling, sagor och värdegrund. Sätt upp kalendern på väggen och gör det till en ny rutin att skanna en QR-kod varje ny månad. Det blir garanterat ett roligt lärande, både för dig och barnen, året runt!

Årskalendern är en del av den satsning som UR gör för att hjälpa förskolor att få till ett roligt lärande i vardagen, och vi har förstås många fler program speciellt för förskolan, alla med koppling till förskolans läroplan och utformade för att stimulera barnens fantasi och lek, både före och efter själva programmet.

Du kan beställa en kalender från en begränsad upplaga genom att fylla i namn och postadress via detta formulär.

Vi skickar kalendrar med posten så snart som möjligt, så länge lagret räcker. Upptäck roligt lärande varje dag med UR!

 

---

FAQ - QR-kalender för förskolan

 

Hur läser jag av QR-koderna?

Du läser av en QR-kod genom att skanna den med en QR-kodläsare i antingen en smartphone eller surfplatta. Många smartphones och surfplattor har en QR-kodläsare inbyggd i den egna kameran. Det finns även en mängd olika appar att ladda hem kostnadsfritt som läser av QR-koder.

 

Varför fungerar det inte att scanna koden?

Det finns en mängd olika QR-läsare till mobiler och surfplattor och UR kan tyvärr inte ansvara för hur externa produkter fungerar. Om du försöker skanna QR-koden med enhetens egen kamera kan du behöva kontrollera inställningarna i din enhet och tillåta kameran att skanna QR-koder. Om du försöker skanna QR-koderna med en app så beror problemet troligen på själva appen. Vi rekommenderar att du provar dig fram med olika QR-kodläsare tills det fungerar för dig.

 

Vad händer när jag skannar QR-koderna?

Då länkas du vidare till UR Play och någon av våra serier för förskolan. Vi har valt ut en serie till varje månad med program som vi tycker passar bra till den aktuella tiden på året. Du kan läsa mer om de olika serierna på kalenderns baksida. Kom ihåg att du måste vara online för att kunna spela programmen. Alla program i QR-kalendern går att titta och lyssna på under hela 2021.

 

Hur distribueras kalendern?

I slutet av 2020 skickas ett exemplar av QR-kalendern per post till i stort sett alla förskolor i hela Sverige. Om du inte fått någon kalender kan det bero på att UR inte haft tillgång till rätt adress.

 

Hur beställer jag fler kalendrar?

Fyll i ditt namn, postadress och önskat antal kalendrar i formuläret så skickar vi med posten så fort som möjligt. Kalendern finns i begränsad upplaga, så det är först till kvarn som gäller.

 

Kostar det något att beställa kalendern?

Nej, det är helt kostnadsfritt.

 

Finns kalendern att ladda ner digitalt?

Nej, den finns endast i tryckt form. UR kan inte garantera att QR-koderna fungerar optimalt om de skrivs ut på en vanlig skrivare.

Stäng
Stolar i klassrum

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

14 december 2020

Från och med den här veckan övergår årskurs sju till nio i många av landets skolor, bland annat alla skolor i Stockholmsregionen, till distansundervisning. För att stötta dig som är lärare och berörs av den här omställningen har vi samlat ett antal tips om distansundervisning.

Hur kommer man igång, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Vi bad ett antal lärare ge sin syn på hur man bäst undervisar elever på distans.

Digitala lektionsramar

Caroline Hanneberg och Sophie Hedberg är lärare i årskurs f-6 i Stockholm. De har förberett sig för eventuell distansundervisning sedan i våras. Här är deras tips på digitala lektionsramar som kan vara bra att ha när de vanliga spelreglerna för hur det fungerar i ett fysisk klassrum inte längre gäller:

1. Närvaro: Se till att elevernas mikrofoner är avstängda när du startar lektionen, så att de inte pratar i munnen på varandra. Ta närvaro genom att eleverna skriver sina namn i chatten.

2. Genomgång: Fortsätt ha mikrofonerna avstängda under genomgången. Har eleverna frågor kan de använda handuppräckningsfunktionen. Se till att du alltid finns tillgnänlig i chatten. Har du material att visa kan du dela en powerpoint på skärmen eller använda en digital white board.

3. Lektion: Be eleverna skicka en bild om de jobbat i sina arbetsböcker. Se till att variera undervisningen med filmer eller poddar och få eleverna att röra sig även under de digitala lektionerna.

 

Lektion på distans

Helena Wallberg är specialpedagog, gymnasielärare i bland annat engelska och franska och lärarmentor för UR:s Nya lärare. Hon ger följande råd när det gäller att hålla en distanslektion:

1. Skapa grupper: Varje gruppmedlem kan ha en uttalad roll, till exempel: tidshållare, peppare eller antecknare. Detta kan hjälpa eleven att bibehålla ett driv.

2. Återkoppla ofta: Låt eleverna skriva i ett delat dokument. Här kan du ställa frågor direkt och ofta för att driva deras arbete framåt.

3. Följ upp noga: Gör enkla prov eller quiz. Då kan du enkelt följa upp om eleverna är med på banan och rikta uppmärksamheten rätt.

4. Instruktioner: Tänk på att utforma instruktioner på olika sätt. Till exempel i punktform, video och ljud. På så sätt kan fler ta dem till sig.

Tips på innehåll

Vill du ha tips på innehåll som passar undervisning i högstadiet så hittar du det på UR Play. Där har vi skapat en lista med program för högstadiet. Ytterligare tips och inspiration för dig som är lärare hittar du hos UR Nya lärare, här på webben, på UR lärare på Instagram eller UR Skolas Facebook.

Stäng
Alice Hollingworth och Linda Rosendal 

Alice och Linda underlättar sexualundervisningen

11 december 2020

Många lärare tycker att det är svårt att undervisa i sex och samlevnad och HBTQIA+, och en stor del av Sveriges skolor brister i det, visade Skolinspektions granskning 2018. Behovet av en kompetent och inkluderande sexualundervisning är stort bland Sveriges unga. Nu finns serien som stöttar eleverna och kompetensutvecklar lärarna i det som är svårt: andra säsongen av Tack Gud jag är homo. 

Att undervisa om sex och samlevnad och i synnerhet om HBTQIA+ är utmanande för många lärare. I Skolinspektionens granskning av Sveriges skolor framkommer att endast en tredjedel av lärarna tar upp frågor inom HBTQIA+ i ämnesundervisningen. Bara ett fåtal skolor i granskningen arbetar på ett främjande sätt med HBTQIA+ för att skapa ett klimat som inkluderar alla elever redan från början. I stället börjar man arbeta med frågorna först när frågan blir uppenbart aktuell, som när en elev kommer ut som HBTQIA+.

I serien Tack gud jag är homo reder programledarduon Alice Hollingworth och Linda Rosendal ut komplexa begrepp, ställer de svåra frågorna och vägleder i hur man kan förhålla sig till sin egen lust och sexualitet. Kan och vågar man vara sig själv i skolan? Hur gör man för att komma ut i skolan – och hur kan det kännas? Vilka frågor kan man ställa till en person som är transsexuell och vilka ska man hoppa över? Hur har samkönade sex? Och vad betyder alla bokstäver i HBTQIA+?

Alice och Linda ger sig ut i Sverige för att slå hål på myter och föreställningar om HBTQIA+-personer. De tar upp ämnen som skolan, sex, sexuell identitet, könstillhörighet, utanförskap och normer. Duon möter transpersoner, lesbiska, homosexuella, regnbågsfamiljer och personer som sticker ut mot strömmen för att höra deras personliga historier och ge kunskap till eleverna.

Tack gud jag är homo har elever på högstadiet och gymnasiet som målgrupp och kompletteras av en genomarbetad och handfast lärarhandledning som stöttar läraren. I lärarhandledningen hittar du till exempel ett ordmingel om HBTQIA+, en reflektionsövning kring ja- och nej-signaler och en skällsordsövning som hjälper eleverna att reflektera över vilka normer som finns kring kön, sexualitet och sexuell läggning.

 

Det här är andra säsongen av serien. Första säsongen kom 2018 och finns på UR Play.

 

Se Tack gud jag är homo säsong 2

Se Tack gud jag är homo säsong 1

Stäng
Malin Broberg är högstadielärare och arbetar med "Tio sätt att träna skrivstyrka" med sina sjuor på skolan Pops Academy i Stockholm.

Hallå där… Malin Broberg, lärare för sjuor som jobbar med skrivstyrka

9 december 2020

Högstadieläraren Malin Broberg är i gång med att jobba med UR:s skrivaktivitet Tio sätt att träna skrivstyrka med sina sjundeklassare. Några veckor in i arbetet ser hon redan effekt i elevernas användning av de och dem, hur den förbättrats och hur de nu förstår skillnaden mellan orden. Hon tycker att övningarna är enkla och tydliga, och gör det möjligt för henne att ge snabb återkoppling.

Har ni börjat arbeta med utmaningarna?

– Ja, vi började nästan direkt, jag upptäckte tävlingen precis innan anmäla ut och anmälde oss. Sen satte jag igång dagen efter med mina två sjuor. Eleverna tyckte att det var jätteroligt att det var Clara Henry bland andra som delade ut utmaningarna.

Har du något tips till andra lärare som jobbar eller ska börja jobba med utmaningarna som du vill dela med dig av?

– Det är bara att hoppa på, man kan göra så mycket eller så lite man vill. Det är enkelt att välja ut utmaningar som vi som lärare ser att eleverna kan behöva jobba med. Det funkar bra för att punktjobba med de områden som eleverna har behov av att träna på eller utveckla mer.

Hur har ni lagt upp arbetet?

– Vi började med att eleverna fick skriva jobbansökan till Melodifestivalen. Först diskuterade vi vilka roller som kunde sökas, och sen så fick de skriva en jobbansökan helt enkelt. Vi tittade också på Skrivutmaningen där en ung tjej blir coachad av läraren Maria Wiman. När det var en yngre person som berättade så blev de inspirerande. Den andra utmaningen som vi gjort är hyllningstexten, och då blev det hyllningar till allt från farmor till Jimi Hendrix. Inför den utmaningen tittade vi på Skrivjouren och diskuterade kring vad vi hade sett. Vi pratade mycket om objekt och subjekt, de och dem. Jag ser skillnad på hur de använder de och dem efter det.

Vad tycker eleverna om att jobba på det här sättet?

– Dels tycker de om att de kan bli klara ganska snabbt med ett första utkast, som de sen kan bearbeta, så att de kan beta av. De gillar också att det är tydliga mallar. Formen är även väldigt tydlig för dem. Det är superinspirerande filmer. Och vi har även jobbat med kamratrespons, och då har eleverna fått möjlighet att utveckla sin text ännu mer efter att de sett hur andra skrivit och fått feedback.

Vad gillar du som lärare med uppgifterna?

– Eftersom de här texterna inte ska vara jättelånga går de att få in ganska snabbt, och det har gjort att jag har kunnat jobba med formativ feedback och med att ge snabb återkoppling på texterna. Det blir inte en jättehög att rätta för mig.

Vilka tycker du är fördelarna med att utgå från rörlig bild?

– Det är jättebra att jobba så, tror mycket på att kombinera, att läsa instruktioner men också att se och höra – det blir ett mer inkluderande arbetssätt.

Vad motiverade dig att delta i aktiviteten?

– Jag nappade på att det stod ”Tio sätt att träna skrivstyrka”, att det är en tävling vilket ger lite spänning, att den innehåller olika delar. En kul aktivitet som kändes nyttig och givande!

Stäng