Tablå

Johanna vaknar pigg som en mört på morgnarna men det gör inte hennes småbröder Sten och Stanley. Det borde gå att göra någonting åt det tänker Johanna. Och börjar att skissa på en ny uppfinning. Del 3 av 7. UR.

Vilket slags liv väntar en spion som vid 16 års ålder värvats till KGB? Del 7 av 10. UR.

Maria Pasenau, född 1994, och Bjarne Melgaard, född 1967, är två norska konstnärer. Maria arbetar med installationer, foto, performance och skulptur. Bjarne arbetar med foto, skulptur och måleri. Maria har haft Bjarne som en stark inspirationskälla, men kanske båda har varandra som inspiratörer. Del 3 av 3. UR.

Jacques Lowe blev personlig fotograf åt president John F. Kennedy vid 28 års ålder. Genom unika arkivbilder får vi följa hans liv från krigets fasor till att skapa några av de mest ikoniska bilderna i amerikansk historia där vi får följa Kennedys väg mot presidentskap. Dokumentär från 2025. UR.

Säsongsstart. Att sova isär behöver inte betyda att förhållandet är döende. Tvärtom kan det vara ett sätt att vårda det! Vilka är vinsterna och vad kan gå förlorat? Sexologen Malena Ivarsson och sömnforskaren Christian Benedict resonerar. Del 1 av 29. UR.

Säsongstart. Årets nya deltagare samlas i vackra Öregrund. Vi möter Suzanne Reuter, Per Fritzell, Irma Lehtosalo, Olle Jönsson, Kalle Moraeus, Marianne Eklöf Törnblom och Janne Josefsson. Veckan inleds med ett test av deltagarnas digitala kunskaper. Del 1 av 6. UR.

Seriestart. Varför är så svårt att lägga bort mobilen? Neurospecialisten Brian Pennie utforskar beroendets kraft. Han återvänder till sin gamla skola St Declan's College för att prata med elever om deras skärmtid och visar på vetenskapen bakom vårt beteende. Del 1 av 3. UR.

Munkaþverá i Eyjafjarðarsveit är en plats rik på historia. Här låg ett katolskt kloster med starkt inflytande under medeltiden. För 80 år sedan hittade en femårig pojke en ljusstake och en staty vid kyrkan. Kan dessa föremål ha sitt ursprung i klostertiden? Del 4 av 6. UR.

För hundra år sedan, den 24 maj 1919, fattades äntligen beslutet om kvinnlig rösträtt och en 35 år lång kamp var över. Vilka var kvinnorna som kämpade för rösträtten? Och hur lät argumenten från dem som kämpade emot? UR.

I maj år 1919 fick kvinnorna i Sverige, sist ut i Norden, äntligen rätt att rösta. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: rösträtt för kvinnor! UR.