Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

 En bostad åt alla? Romer i Sverige har inte haft samma rättigheter som övrig befolkning. Bland annat fick många romer inte bostad. Allan berättar om sin uppväxt i tältläger i Stockholm.

Vi skildrar romernas historia i ny serie för unga

30 mars 2017

Sverige var ledande inom rasbiologisk forskning, människor utsattes för tvångssterilisering och alla hade inte rätt att gå i skolan. 1900-talet var ett mörkt århundrade i Sveriges historia och den romska befolkningen drabbades hårt. Nu lyfter UR berättelserna som inte hörts förut. Serien ”Romernas historia 1900-tal” har premiär den 9 april i SVT2 och på UR Skola.

Att få bo i en lägenhet, med rinnande vatten och en dörr man kan låsa, det var som paradiset på jorden. Det berättar Allan Demeter i vårt nya program om romernas historia under 1900-talet. Han bodde i tältläger och husvagn under hela sin uppväxt. Först som 19-åring fick han tillgång till en riktig bostad. Året var 1963.

Allan är en av de medverkande i Romernas historia 1900-tal, en serie som fokuserar på fyra teman; bostadssituationen, skolgången, förföljelsen och Förintelsen. I varje program berättar människor ur de olika romska grupperna om sina erfarenheter. Vi möter yngre och äldre som har upplevt att inte få gå i skolan, att bli etniskt registrerad, att vara diskriminerad på bostadsmarknaden, bli barnhemsplacerad och att hantera arvet efter Förintelsen.

De senaste åren har skolan fått tydligare riktlinjer om att undervisa om Sveriges nationella minoriteter. Romernas historia 1900-tal vänder sig till högstadieelever och kan tas in i undervisningen kring den nationella minoriteten romer i historia- och samhällskunskap.

– När vi har varit ute i skolorna och pratat med elever har de blivit oerhört nyfikna. De vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter. ”Varför vet vi inte det här redan?”, frågar de. I den här serien får de möta personer som modigt delar med sig och visar en del av Sveriges historia som fler bör få ta del av, säger Thérèse Amnéus, producent på UR.

Romernas historia 1900-tal visas 17.00 varje söndag i SVT2 med start 9 april och finns tillgängliga på UR Skola från den 7 april. Serien består av fem avsnitt à 15 minuter. Medverkar gör bland andra: Allan Demeter, Maria Dimetri, Marina Kaj, Sunita Memetovic, Mirelle Gyllenbäck, Kurt Magnusson, Marcela Kovacsova, Berith Kalander och Rita Prigmore.

Under 2017 sänder vi även ett antal andra program om historia:

Den 7 maj sänds Romernas nittonhundratal med Dolly och Dusan, som riktar sig till mellanstadieelever, i SVT2 samt på UR Skola.

Historien om Sápmi berättar samerna historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

I Nationen möter vi nya hjältar och nya perspektiv på Sveriges historia. Serien sätter strålkastarljuset på Sveriges hungerkravaller, historiska transpersoner, nationalstatens tillblivelse, kvinnliga pionjärer, uppkomsten av bostadspolitik, synen på människor med funktionsnedsättning, slavhandel och svensk neutralitet. Serien hade premiär 15 mars i SVT1 och finns på UR Play.

Stäng
Se Tripp Trapp Träd på UR Skola, UR Play och i appen Tripp Trapp Träd.

Äntligen en ny säsong av Tripp Trapp Träd

28 mars 2017

Det populära magasinet Tripp Trapp Träd för 3-5-åringar är tillbaka med en tredje säsong i radio, tv och i Tripp, Trapp Träd-appen. Vi får återigen bekanta oss med de två ekollonen Tripp och Trapp i deras värld runt Träd.

Det övergripande temat för vårens avsnitt i både radio och tv är rutiner. Hur ser en vanlig dag ut hemma och i förskolan? Från morgon till kväll, från vardag till helg. Från tandborstning, lek, vila, till hemgång och nattning. 

I tv-magasinet följer vi barnen i på en förskola i Järfälla och lär känna deras rutiner både hemma och på förskolan. I radiomagasinet intervjuas barn om sina egna tanka kring att klä på sej, bli lämnad på förskolan och att gå och lägga sej. I både radio och tv finns som vanligt en nyskriven saga på samma tema som i resten av programmet. Sagorna är specialskriven av några av Sveriges främsta barnboksförfattare och illustratörer. I den här säsongen medverkar bl.a. Pernilla Stalfelt, Ulf Nilsson, Maria Nilsson Thore, Matilda Ruta och Ann Helen Laestadius.

Ben Rangel är tillbaka. I tv-programmen behöver han hjälp med matlagning och i radio sjunger han sånger om vardagens bestyr som att borsta tänder och klä på sej.

I Holken i Träd har en ny figur flyttat in, den rimsjungande Elke Ekorre. 

Tripp Trapp Träd är ett pedagogiskt magasin i både tv och radio för förskolebarn. Innehållet utgår från det lilla barnets rutiner, kunskapsnivå och perspektiv. Programmen finns även i Tripp Trapp Träds app som går att ladda ner gratis på surfplattor. 

I radio hade säsong 3 premiär den sista den 27 mars i P4 och i tv är det premiär den 30 mars kl. 18.00 i Barnkanalen.

Om Tripp Trapp Träd

Produktionens pedagogiska ambition är liksom tidigare säsonger att: öka begreppsförståelse, verka språkstärkande, matematik, stimulera lusten att utforska, uppmuntra delaktighet och samarbete, spegling, identifikation, litteraturintroduktion. De pedagogiska målen har förankring i läroplanen för förskolan.

Den tredje säsongen har ett särskilt fokus på den yngsta delen av målgruppen, 3-åringarna. Genom att ha en nivå i programmen anpassad för 3-åringen har vi möjlighet att nå äldre förskolebarn som har behov av språkstöd. Tripp Trapp Träd utgår från teman/arbetsområden som förskolan arbetar med. 

 

Stäng
   Svar

Med anledning av den kritik som riktats mot UR av Israels ambassadör Isaac Bachman

9 mars 2017

Israels ambassadör Isaac Bachman har haft synpunkter på en dokumentär som UR köpt in och sänt; Israels mediestrategier i USA. Bland annat har han skickat ett brev till UR:s vd Christel Tholse Willers där han klargjort sin kritik. Det brevet besvarades i slutet av november 2016. 

UR mottog i slutet av november även ett brev från JUS, Judiska Ungdomsförbundet,  om samma dokumentär. Även detta brev har besvarats.  

Då programmet är anmält till Granskningsnämnden för radio och tv avvaktar UR dess bedömning. UR uttalar sig inte i enskilda fall som är föremål för prövning utan inväntar nämndens beslut.

  

 

Stäng
Nationen ger nya perspektiv på Sveriges historia. Några av programledarna vi möter är Sara Parkman, Catrine Lundell, Ann-Sofie Ohlander, Aleksa Lundberg, Evyn Redar och Judith Kiros.

Nationen berättar Sveriges osynliga historia

28 februari 2017

Ta reda på vilken roll fyra fattiga kvinnor i Söderhamn spelade för Sveriges demokratisering. Lär dig mer om hur det var att leva som transperson på 1800-talet och kliv in på kyrkogården i Sveriges forna koloni Saint-Barthélemy. I UR:s tv-serie Nationen får du nya bilder av Sveriges historia. Serien sänds i SVT1 med start onsdag den 15 kl. 22.00 mars och på UR Play från den 8 mars. 

I vår nya historieserie Nationen möter du nya hjältar och nya perspektiv på Sveriges historia. Åtta avsnitt sätter strålkastarljuset på Sveriges hungerkravaller, historiska transpersoner, nationalstatens tillblivelse, kvinnliga pionjärer, uppkomsten av bostadspolitik, synen på människor med funktionsnedsättning, slavhandel och svensk neutralitet. 

Serien leds av nio olika personer med starkt engagemang eller förankring i det aktuella ämnet. Sara Parkman, Judith Kiros, Mustafa “Almushi” Al-Mashhadani, Aleksa Lundberg, Evyn Redar, Ann-Sofie Ohlander, Tuulikki Koivunen Bylund, Catrine Lundell och Aron Flam lämnar över stafettpinnen till varandra och guidar oss genom modern svensk historia. De gräver sig ner i vårt historiska arv för att ge en ökad förståelse av vår samtid.

–Transpersoner har länge, för att inte säga alltid, ignorerats i historieskrivningen. Våra liv har liksom inte räknats vilket sänder ut ett budskap till transpersoner idag att vår existens är en bagatell. Därför var det viktigt för mig att göra det här programmet, säger Aleksa Lundberg, en av programledarna i Nationen.

Serien visar på att historieskrivning alltid är ett urval. Och hur viktigt det är att synliggöra fler liv och erfarenheter.

–En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka kollektivet av människor har bestått av, genom att lyssna på fler berättelser får vi en mer nyanserad bild. Nationen lägger fler pusselbitar för att förstå Sverige, säger Zian Zandi, UR:s producent för Nationen.

Syftet med Nationen är att bredda bilden av Sveriges historia och komplettera det material som redan finns för gymnasieskola och folkhögskola. Parallellt med Nationen görs det ett lärarprogram där gymnasielärare och folkhögskolelärare diskuterar pedagogiska dilemman utifrån historiesyn, historiebruk, stoff och historisk empati.

Under 2017 kommer UR också att sända Romernas historia och Historien om Sápmi. Romernas historia berättar i fyra avsnitt om romernas situation i Sverige under 1900-talet. Historien om Sápmi berättar samerna historia från istid till nutid i alla fyra länder som Sápmi sträcker sig över. Serien görs i tre olika språkversioner (Nord-, Lule- och sydsamiska) och kommer att sändas i både SVT, NRK och YLE.

Här kan du se en trailer för Nationen

 

 

Stäng
I realityserien Zero Impact ställs familjen Akbar inför en rejäl koldioxidbantning. Özz Nûjen är programledare.

Özz N​û​jen och fyra familjer möts i världens utmaning

14 februari 2017

Jordens temperatur stiger samtidigt som svenskarnas miljöpåverkan ökar! I vår nya realityserie Zero Impact får fyra svenska familjer uppleva hur deras livsstil kan få förödande konsekvenser för människor i andra länder. Därefter ställs de inför en världsviktig utmaning. Zero Impact har premiär den 22 februari i SVT1 kl. 21.00 och på UR Play. Programledare är Özz Nûjen.

Varje år orsakar vi svenskar hela 8 ton koldioxidutsläpp per person, vilket är 6 ton mer än FN:s klimatpanels rekommendation*. Sedan 90-talet har vi visserligen lyckats minska vår miljöpåverkan inom landet men vi har fördubblat den utomlands. Vem får betala priset för våra utlandsresor, matvanor och shopping?

I vår nya serie Zero Impact öppnar fyra svenska familjer dörren till sina hem och låter klimatforskare mäta deras klimatpåverkan. De ställs sedan inför den stora utmaningen att under 30 dagar förändra sin vardag helt. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma.

– Det kan kännas svårt att motiveras till förändring. Därför får varje familj besöka en plats i världen där människor drabbas hårt av exempelvis stigande vattenhöjder och besprutad frukt. Det här programmet har gjort att både jag och familjerna har fått oss en ordentlig tankeställare. Vad är det vi håller på med egentligen, säger programledare Özz Nûjen.

Först ut är familjen Ohlsson Fleetwood. De ska sänka sitt koldioxidutsläpp med hela 90 procent. Innan utmaningen reser de till Accra i Ghana och besöker bland annat soptippen Agbogbloshie. Här dumpas tusentals trasiga tv-apparater, mobiltelefoner och datorer från hela världen varje år.

– Besöket på soptippen var fruktansvärt obehagligt och blev en rejäl ögonöppnare för mig. Jag kan inte släppa tanken på att människor tvingas leva och jobba i en sådan helvetesmiljö, säger Fredrik Ohlsson som bor med sin fru och två barn i en lägenhet på Östermalm i Stockholm.

Ensamstående mamman Hiyam Akbar Kurda åker med sina två tonårsbarn Lana och Reber till Brasilien. Där får de uppleva hur regnskogen skövlas på grund av världens ökade efterfrågan på nötkött och mjölk. Idag har Hiyam helt förändrat sin vardag.

– Det går faktiskt att göra en hel del. Idag känner jag mig ansvarstagande, målmedveten och stolt över att ha förändrat våra vanor, säger Hiyam Akbar.

Syftet med Zero Impact är att på ett underhållande sätt öka kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljö och klimat. Serien har premiär den 22 februari 21.00 i SVT1 och sänds i fyra delar. Avsnitten publiceras även på UR Play.

*För att nå målet att inte överstiga en global uppvärmning på över två grader beräknar FN:s klimatpanel att en genomsnittlig person i världen behöver ligga på omkring 2 ton koldioxid per person 2050. 

 

Stäng
Den här gången reser ingenjören Mortensen och Holger Nilsson samt den nya karaktären Esmé till Europa.

Europeiska äventyr i ny säsong av succén Geografens testamente

27 januari 2017

Tv-serien som fått mellanstadieelever att starta namninsamlingar och skriva debattartiklar kommer nu äntligen med en ny säsong. Den här gången reser ingenjör Mortensen (Henrik Ahnborg) och Holger Nilsson (Johannes Berg) samt den nya karaktären Esmé (Isabel Reboia) till Europa. Barnserien Geografens Testamente - Europa har premiär torsdag 2 februari kl.18.45 i Barnkanalen, på UR Skola och på UR Play.

Helikopter över Pyrenéerna, fäktning i Transsylvanien och märkliga gåtor på latin. I den nya säsongen av Geografens Testamente beger sig det omaka paret Mortensen och Esmé ut i Europa i jakt på den försvunna Holger. Genom mystiska ledtrådar upptäcker de världsdelens hisnande kultur och historia.

– Det blir en spännande säsong med många oväntade händelser, nya karaktärer och en rejält rafflande story. Lite av Da Vincikoden möter Nils Holgersson kanske. Ett fantastiskt och ruskigt äventyr för tittarna, säger Henrik Ahnborg, skådespelare och seriens regissör samt manusförfattare. 

Geografens Testamente - Europa är den tredje säsongen av den omtyckta serien. Tidigare har vi fått följa med till Sveriges samtliga regioner samt Nordens alla länder. Geografens Testamente används flitigt ute i skolorna och är populär bland eleverna. Bland annat så engagerade sig klass 5 A och 5 B från Edboskolan länge för en fortsättning. 

– Det är roligt att ett tv-program som går helt i linje med kursplanen för geografi är så populärt bland barnen. Eftersom det är svårt för eleverna att göra fältstudier i andra länder så tar Geografens Testamente nu med dem på en resa genom Europa. Och riktigt spännande blir det, säger Maria Rydbrink Raud projektledare på UR. 

Se tidigare säsonger av Geografens testamente på UR Skola:

Geografens testamente - Norden

Geografens testamente - Eller den stora Sverigeresan

 

 

Stäng
I PK-mannen reflekterar Musse Hasselvall kring samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa.

PK-mannen synliggör normerna vi tar för givna

26 januari 2017

I vår nya serie PK-mannen utmanas Musse Hasselvall i att se samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa. Nyfiket, välvilligt men också taktlöst ställer han frågor för att försöka förstå hur det är att inte tillhöra normen. Serien har premiär den 1 februari i SVT1 kl. 22.00, på UR Skola och UR Play.

– PK har blivit ett skällsord, men för mig handlar det om att behandla andra på ett bra sätt. Men det är svårt, jag vill vara en god person men i slutet av dagen gör jag ändå fel ibland, utan att ens inse det. Att möta normbrytare har påmint mig om min egen position och vilka fördelar den för med sig. Jag har insett att det är en hel del jag inte sett och förstått tidigare, säger Musse Hasselvall som är huvudperson i PK-mannen.

Musse är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? Hur påverkar det honom att han aldrig upplevt diskriminering på grund av den han är? En vit, heterosexuell, medelklassman från Stockholm utan några funktionsnedsättningar. Det blir en del felsteg i mötet med personer som har andra perspektiv, men även många insikter. 

I första avsnittet som handlar om mansnormen träffar Musse Hasselvall Anton Hysén som berättar hur det var att komma ut som homosexuell i fotbollsvärlden och inför sin pappa. I andra avsnittet ligger fokus på livet med en funktionsnedsättning. Och i det tredje pratar ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon om hur det vara att sticka ut på grund av hudfärg under uppväxten i Stockholms skärgård. Totalt är det sex avsnitt. 

Med humor och utan att döma synliggör PK-mannen de misstag många av oss gör, som kan få andra människor att känna sig utsatta. Samtidigt ger serien tittaren möjlighet till självrannsakan. Dessutom kan den med fördel användas i skolundervisningen som ett redskap för lärarna i arbetet med skolans värdegrund och att synliggöra normer som kan leda till att människor diskrimineras.

– PK-mannen tar upp frågor om identitet och vad som ses som normen i samhället på ett sätt som eleverna kan relatera till. Med korta klipp och intervjuer väcker den elevernas intresse. Den bidrar även till förståelse för andra människor och hur vi bemöter varandra. Lärare kan använda sig av serien, till exempel på mentorstiden, för att diskutera, reflektera och ifrågasätta rådande normer, säger Jenny Hubendick från Fredrika Bremergymnasiet som är en av tre lärare som tar fram ett arbetsblad till serien. 

 

Stäng
Se Livet i Mattelandet på UR Play.

Musiken till Livet i Mattelandet nominerad till en Grammis

15 december 2016

Albumet Livet i Mattelandet är nominerat till en Grammis i kategorin Årets Barnalbum.
– Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

UR:s serie Livet i Mattelandet vill med tydliga pedagogiska mål ihop med färgstarka karaktärer och lekfulla scener gör matten rolig och begriplig. Musiken i serien är komponerad av Erik Hjärpe och bröderna Petter och Jens Lindgård från Damn!.

Livet i Mattelandet gör lärandet kul och lustfyllt för de barn som håller på att upptäcka matematikens värld. 

– Syftet med tv-serien Livet i Mattelandet är att göra matematik till något lustfyllt, roligt och begripligt. Jens Lindgård, Petter Lindgård och Erik Hjärpe har skrivit texter och musik till programmen som lyckas med just precis det, samtidigt som de har skapat en samling makalöst bra låtar. Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

I Livet i Mattelandet mekas det med trasiga siffror och fixas med specialbeställningar från Räknebageriet. Teresa (Evin Ahmad), Kaxi (Liv Mjönes), Uno (Johan Ulveson) och Kvartz (Henrik Johansson) som arbetar i Matematikrestaurangen bjuder på ny underhållning varje kväll. Anna Vnuk och Catharina Allvin har gjort koreografin till alla dansscener. Pelle Helmstein och Daniella Mendel-Enk står för manuset till serien.

Seriens pedagogiska plattform har tagits fram i samarbete med pedagoger och forskare, bland annat från Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Stockholms universitet. Tydlighet, repetition och de återkommande karaktärerna ska skapa ett naturligt och konkret sammanhang åt ett ämne som för många är abstrakt. Serien riktar sig till barn i 6-7 årsåldern, men även yngre och äldre barn kan ha glädje av den.

Livet i Mattelandet är producerat av PATRIK STHLM för UR.

Se Livet i Mattelandet på UR Play

Lyssna på albumet Livet i Mattlandet

 

Stäng