Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

Se Livet i Mattelandet på UR Play.

Musiken till Livet i Mattelandet nominerad till en Grammis

15 december 2016

Albumet Livet i Mattelandet är nominerat till en Grammis i kategorin Årets Barnalbum.
– Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

UR:s serie Livet i Mattelandet vill med tydliga pedagogiska mål ihop med färgstarka karaktärer och lekfulla scener gör matten rolig och begriplig. Musiken i serien är komponerad av Erik Hjärpe och bröderna Petter och Jens Lindgård från Damn!.

Livet i Mattelandet gör lärandet kul och lustfyllt för de barn som håller på att upptäcka matematikens värld. 

– Syftet med tv-serien Livet i Mattelandet är att göra matematik till något lustfyllt, roligt och begripligt. Jens Lindgård, Petter Lindgård och Erik Hjärpe har skrivit texter och musik till programmen som lyckas med just precis det, samtidigt som de har skapat en samling makalöst bra låtar. Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

I Livet i Mattelandet mekas det med trasiga siffror och fixas med specialbeställningar från Räknebageriet. Teresa (Evin Ahmad), Kaxi (Liv Mjönes), Uno (Johan Ulveson) och Kvartz (Henrik Johansson) som arbetar i Matematikrestaurangen bjuder på ny underhållning varje kväll. Anna Vnuk och Catharina Allvin har gjort koreografin till alla dansscener. Pelle Helmstein och Daniella Mendel-Enk står för manuset till serien.

Seriens pedagogiska plattform har tagits fram i samarbete med pedagoger och forskare, bland annat från Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Stockholms universitet. Tydlighet, repetition och de återkommande karaktärerna ska skapa ett naturligt och konkret sammanhang åt ett ämne som för många är abstrakt. Serien riktar sig till barn i 6-7 årsåldern, men även yngre och äldre barn kan ha glädje av den.

Livet i Mattelandet är producerat av PATRIK STHLM för UR.

Se Livet i Mattelandet på UR Play

Lyssna på albumet Livet i Mattlandet

 

Stäng
Se Melanin på UR Play, Tänk till och SVT1.

Frågor och svar om Melanin

29 november 2016

UR:s Melanin är den första ungdomsserien som visar hur det är att vara ung och afrosvensk idag – utifrån ett afrosvenskt perspektiv. Här hittar du frågor och svar.

Vad är Melanin för slags tv-serie?

Det är en ungdomsserie som skildrar hur det är att vara ung afrosvensk idag, ur ett afrosvenskt perspektiv. I serien delar unga afrosvenskar med sig av sina erfarenheter utifrån teman som media, kärlek och skönhet.

Varför har ni gjort den här serien?

Rapporter visar att svarta är underrepresenterade i film och nyhetsmedier och drabbas av hatbrott i högre grad än andra grupper. Därför är det både aktuellt och viktigt med en serie som Melanin. Vi har utgått ifrån ett perspektiv som sällan får synas och höras i media.

Vad är seriens syfte?

Den ska skildra Sverige ur ett afrosvenskt perspektiv men också ge ungdomar verktyg för hur de ska bemöta rasism och lära dem att känna igen rasistiska beteenden.

Men är afrosvenskars situation annorlunda från alla andras?

Studier visar att hatbrott drabbar afrosvenskar i högre grad än andra och att afrofobi är ett utbrett problem i Sverige. Andra rapporter visar att afrosvenskar är underrepresenterade i film och nyhetsmedier.

Vad menas med afrofobi?

Det är en term som bland annat används inom FN och det innebär fientlighet mot människor som tillhör den afrikanska diasporan. Afrofobi kan ta sig uttryck i verbala kränkningar, rumsliga avstängningar och fysiska angrepp liksom i systematisk diskriminering inom exempelvis arbets- och bostadsmarknaden.

Varför använder ni just begreppet afrosvensk?

Det är ett vedertaget begrepp som används av organisationer och myndigheter och används oftast i sammanhang där afrosvenskars situation behöver belysas.

Men vad menas egentligen med afrosvensk?

Afrosvenskar är en demografisk kategori som omfattar alla invånare i Sverige med någon form av afrikanskt påbrå. Det betyder dock inte att man själv personligen måste definiera sig som afrosvensk, det är valfritt såklart.

Är serien gjord av afrosvenskar?

Ja, men även personer med annan etnisk bakgrund än afrosvensk ingår i redaktionen.

Ok, så UR tycker alltså inte att man måste vara afrosvensk för att berätta om afrosvenskars situation?

Absolut inte. Men denna gång har vi valt att berätta ur ett afrosvenskt perspektiv.

Är det här den serie där ni sökte personer med erfarenhet av rasifiering som afrosvensk för anställning, som det blev skriverier om? 

Vi gjorde en annons som vi drog tillbaka och formulerade om. I den fanns en olycklig formulering och för att inte utesluta någon från att söka jobben ändrade vi snabbt den formuleringen. Det vi sedan sökte var en person med erfarenhet av redaktionellt arbete inom tv, radio eller webb. Personen skulle dessutom ha djup kunskap om och stor förståelse för afrosvenska perspektiv. Det var till den redaktion som gjort denna serie.

 

Stäng
Se Melanin på UR Play, Tänk till och SVT1.

Premiär för Melanin – en serie om att vara ung afrosvensk idag

25 november 2016

Melanin är den första ungdomsserien som visar hur det är att vara ung och afrosvensk idag – utifrån ett afrosvenskt perspektiv. Afrosvenskar syns och hörs inte i film och nyhetsmedier och de drabbas av hatbrott i högre grad än andra grupper. Hur påverkas unga afrosvenskar av det? Se premiären den 29 november på UR Play, i UR:s sociala medie-kanal Tänk till och i SVT1.

Vår nya ungdomsserie Melanin vill ge unga verktyg för att känna igen och bemöta rasistiska beteenden och öka kunskapen om rasism. I serien delar unga afrosvenskar med sig av sina erfarenheter utifrån teman som media, kärlek och skönhet. Hur påverkar gamla föreställningar om ursprung oss idag? Media ska ju visa hur vår värld ser ut, men vad händer när den bilden inte representerar verkligheten för många svenskar?

– Jag har växt upp i ett samhälle där jag aldrig fick se mig själv positivt porträtterad, varken på tv eller i tidningar. I en värld där jag ständigt känt mig matad med budskapet av vad som ska vara ”normalt”. När det så ofta är blont, smalt – och vitt – är det inte förvånande att självbilden blir skev. Jag hade behövt en serie som Melanin när jag var 14, säger Aida Wondimu, inslagsproducent för Melanin.

2014 togs en kunskapsöversikt om afrofobi fram på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet. Den visar att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation.

– UR:s uppdrag är att spegla hela Sverige och i Melanin så gör vi något UR aldrig har gjort förut. Vi skildrar hur det är att vara afrosvensk ur ett afrosvenskt perspektiv. Med fakta i hand så känns den här serien inte bara viktig för den unga målgruppen utan även för de som söker utökad kunskap om rasism och afrofobi i Sverige idag, säger Sofia Eriksson, projektledare UR.

Melanin har premiär 29 november på UR Play (alla avsnitt publiceras samtidigt), i UR:s sociala medie-kanal Tänk till samt kl. 23.00 i SVT1.

 

Stäng
Var med och tävla i Retorikmatchen 2017.

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2017

16 november 2016

Nu har du chansen att anmäla din klass till Retorikmatchen 2017 där UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10.000 kronor till klasskassan står på spel.

Det har blivit dags att anmäla din klass till Retorikmatchen om ni vill delta i tävlingen. Anmälan ska vara inne senast den 13e mars. För att få medverka i tävlingen ska klassen vara en åk 5 under vårterminen 2017. Inspelningen av tävlingen sker i Stockholm under ett par dagar i maj och fortsätter efter sommarlovet under höstterminen. Klicka här för att fylla i anmälan. 

Stäng
Se Skolpojkarna på UR Play.

Skolpojkarna synliggör den ojämlika skolan

26 oktober 2016

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. I UR:s nya dokumentärserie Skolpojkarna följer vi elever och lärare i Skrantaskolans årskurs nio under ett år för att få en djupare förståelse för varför resultatet ser ut som de gör. Serien har premiär idag onsdag den 26 oktober kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play.

Skolpojkarna är en dokumentärserie i åtta delar som följer pojkarna i brukssamhället Karlskoga, med syftet att synliggöra den ojämlika skolan.

– Med Skolpojkarna vill vi lyfta frågan om Sveriges framtid, och skolans, politikernas och föräldrarnas roll för lärande och utveckling. Programmet är en viktig påminnelse om att skolan är allas ansvar, säger Anna Maria Thunman, redaktionschef UR.

Utmaningarna är många för både lärare och elever och pojkarna kämpar med motivationen. Vi är med under deras sista år i grundskolan, följer deras motgångar, framgångar och framtidsdrömmar. Vad ligger till grund för resultaten och hur ser det ut i klassrummen?

– Jag tror att jag behandlar tjejer och killar lika, men jag säger tror för jag vet att en del sker omedvetet, att man själv inte alltid är medveten om hur olika man bemöter pojkar och flickor, säger Jan, lärare på Skrantaskolan, i Skolpojkarna. 

I november publiceras den nya PISA-undersökningen. För fyra år sedan visade den att 30 procent av pojkarna i årskurs 9 inte ens nådde upp till grundläggande läsförståelse. Det innebar att de bland annat hade svårt att ta sig igenom en dagstidning. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket så presterar pojkar i årskurs 9 sämre än flickor i alla ämnen utom idrott. I Skolpojkarna tar vi del av pojkarnas egna tankar kring deras utmaningar:

– Det är ju coolt att vara dålig i skolan liksom, så om man får F alla betyg så är det inget problem med det medan en tjej kanske förväntas prestera bättre, säger Jon, elev på Skrantaskolan årskurs 9, i Skolpojkarna.

Stäng
Den lekfulla lagtävlingen Retorikmatchen leds av Nassim Al Fakir.

Retorikmatchen är tillbaka – för femte året i rad

29 september 2016

Rekordmånga sjätteklassare har anmält sig till jubileumsupplagan av Retorikmatchen, där grym koll på språket och förmågan att lyssna avgör vilka som vinner guldmikrofonen. Den lekfulla lagtävlingen utgår från alla barns rätt att lära sig att våga tala för sin sak – och bli hörda. Den 18 oktober har serien premiär i Barnkanalen och UR Skola, och den 22 oktober börjar den i P4.

Retorikmatchen är tillbaka för femte året i rad och 3000 sjätteklassare har anmält sig till årets upplaga – men bara ett lag kan vinna. I vanlig ordning håller musikern och barnprogramprofilen Nassim Al Fakir i taktpinnen och precis som förra året är tävlingens jury retorikexperterna Elinor Falkman, Frida Buhre och Jonathan Hörnhagen.

– Hade jag lärt mig en tiondel av det som visas i Retorikmatchen hade jag klarat och vågat mycket mer i skolan. Det är också coolt att det inte är ett program för alla i klassen som kan stava allt rätt, utan fokus är att om man bryr sig om något då lyssnar människor. Att kunna tala och göra sig förstådd stärker självförtroendet och att se det i deltagarna gör att jag brinner för Retorikmatchen, säger Nassim Al Fakir, programledare UR:s Retorikmatchen.

Retorikmatchen ska ge barn de verktyg de behöver för att våga ta plats, tala för sin sak, lyssna på andra och syna argument. Innan matcherna börjar har barnen redan vässat sin retorik under flera månader, och mer kunskap väntas från experterna som medverkar i programmet. Tävlingsmomenten bjuder tittarna på lärdomar kring konsten att tala och lyssna, och de får följa de tävlande lagens utveckling. Kvartsfinalerna bjuder på argumentationsdueller, underhållande redovisningsmoment och hyllningstal till kända rättighetskämpar, och i semifinalerna så får deltagarna bland annat agera talskrivare åt en känd person.

– I en tid då media allt oftare anklagas för att göra trams känns det fantastiskt att göra något som är på riktigt. Under de här fem åren har vi fått se mängder av osäkra 12-åringar få stärkt självförtroende och en tro på att deras röster är värda att lyssnas på. Det är vad demokrati handlar om, säger Erika Strand-Berglund, UR:s projektledare för Retorikmatchen.

Retorikmatchen har premiär i Barnkanalen och på UR Skola den 18 oktober och i Sveriges Radio P4 den 22 oktober.

Stäng
Välkommen till Teachers Night.

UR bjuder in till lärarkväll om programmering

21 september 2016

Under en eftermiddag och kväll bjuder vi på miniseminarier med inspiration och tips för undervisning inom programmering, teknik, teknik, fysik, och mycket mer. Dessutom ges tillfälle till experimenterande i Tom Tits utställning.

Programmerade föremål tar allt större plats i våra liv. Vi skickar ut pengar och hemligheter över nätet, utan att blinka, men få vuxna vet hur det egentligen fungerar. Spelar det någon roll? Karin Nygårds anser det. Hon har ägnat de senaste fyra åren åt att bena ut vad som är viktigt att kunna i dagens digitala samhälle. Vad behöver lärarna och eleverna lära sig? På vilka sätt kan vi förbereda eleverna på ett liv i den digitala samtiden? Förhoppningsvis blir du lite klokare efter Karins föreläsning.

Vi bjuder på lättare tilltugg, mingel och musikunderhållning.

När: Onsdagen den 5 oktober kl. 16.00-20.00.

Var: Tom Tits Expermiment i Södertälje.

Anmäl dig här senast 3 oktober 2016.

OBS! Antalet platser är begränsat. Eventet är gratis men uteblivande utan avanmälan debiteras 300 kr. 

Stäng
Programledare Karin Nygårds och flera av barnen i serien.

Våga testa att programmera med barnen – vår nya tv-serie visar vägen

20 september 2016

Idag är förståelse för hur den digitala världen är uppbyggd i allt högre grad en viktig förutsättning för att delta i samhället. I vår nya serie Programmera mera får 9-åringar olika utmaningar som ger övning i tankesättet bakom programmering. Det kan till exempel handla om att programmera en robot, hitta buggen i koden och att känna igen mönster. Serien har premiär 13 oktober kl. 19.25 i Barnkanalen och på UR Skola.

– Många förväntar sig kanske att ett programmeringsprogram ska handla om datorer och kod, men vi har valt att fokusera på allt tankearbete som krävs för att kunna programmera, säger Karin Nygårds, programledare, lärare och en förgrundsfigur i drivandet av vikten av digital kunskap i skolan.

Programmera mera vill väcka nyfikenhet, kreativitet, samarbetslust och förmåga att omsätta idéer till handling. Programmen är utformade så att barn runt 9-årsåldern och pedagoger, föräldrar eller andra vuxna kan lära tillsammans utan krav på förkunskaper. Satsningen ska synliggöra hur programmering fungerar för att fler ska våga pröva själva. Idén bygger på att utmana sina kunskaper, att samarbeta och våga prova.

Utmaningarna som barnen får i varje program är skapade för att kunna utföras både analogt och digitalt. Det innebär att programmen kan användas utan att villkoras av tekniska resurser eller förkunskaper.

Skolverket tog nyligen fram ett förslag för hur skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens ska tydliggöras i läroplanerna, bland annat med mer kunskap om programmering. Serien föregås även av en behovsanalys som visat att kunskapsnivån om programmering hos lärare ser väldigt olika ut, och att många pedagoger och lärare behöver kompetensutveckling och stöd kring ämnet. Samtidigt är alltfler, däribland forskare, It-företag, skolförvaltningar och andra aktörer i samhället, överens om att programmering präglar hela samhället och att grundläggande kunskaper i ämnet är en demokratifråga.

Serien består av tio avsnitt, och ytterligare fem avsnitt på teckenspråk. Därutöver gör vi webbunikt material kring programmering i skolan, radio om programmering och en dokumentär. 

Stäng