Aktuellt

Här får du veta vad som är aktuellt på UR just nu.

I realityserien Zero Impact ställs familjen Akbar inför en rejäl koldioxidbantning. Özz Nûjen är programledare.

Özz N​û​jen och fyra familjer möts i världens utmaning

14 februari 2017

Jordens temperatur stiger samtidigt som svenskarnas miljöpåverkan ökar! I vår nya realityserie Zero Impact får fyra svenska familjer uppleva hur deras livsstil kan få förödande konsekvenser för människor i andra länder. Därefter ställs de inför en världsviktig utmaning. Zero Impact har premiär den 22 februari i SVT1 kl. 21.00 och på UR Play. Programledare är Özz Nûjen.

Varje år orsakar vi svenskar hela 8 ton koldioxidutsläpp per person, vilket är 6 ton mer än FN:s klimatpanels rekommendation*. Sedan 90-talet har vi visserligen lyckats minska vår miljöpåverkan inom landet men vi har fördubblat den utomlands. Vem får betala priset för våra utlandsresor, matvanor och shopping?

I vår nya serie Zero Impact öppnar fyra svenska familjer dörren till sina hem och låter klimatforskare mäta deras klimatpåverkan. De ställs sedan inför den stora utmaningen att under 30 dagar förändra sin vardag helt. Men först ger sig familjerna ut på en resa de sent kommer att glömma.

– Det kan kännas svårt att motiveras till förändring. Därför får varje familj besöka en plats i världen där människor drabbas hårt av exempelvis stigande vattenhöjder och besprutad frukt. Det här programmet har gjort att både jag och familjerna har fått oss en ordentlig tankeställare. Vad är det vi håller på med egentligen, säger programledare Özz Nûjen.

Först ut är familjen Ohlsson Fleetwood. De ska sänka sitt koldioxidutsläpp med hela 90 procent. Innan utmaningen reser de till Accra i Ghana och besöker bland annat soptippen Agbogbloshie. Här dumpas tusentals trasiga tv-apparater, mobiltelefoner och datorer från hela världen varje år.

– Besöket på soptippen var fruktansvärt obehagligt och blev en rejäl ögonöppnare för mig. Jag kan inte släppa tanken på att människor tvingas leva och jobba i en sådan helvetesmiljö, säger Fredrik Ohlsson som bor med sin fru och två barn i en lägenhet på Östermalm i Stockholm.

Ensamstående mamman Hiyam Akbar Kurda åker med sina två tonårsbarn Lana och Reber till Brasilien. Där får de uppleva hur regnskogen skövlas på grund av världens ökade efterfrågan på nötkött och mjölk. Idag har Hiyam helt förändrat sin vardag.

– Det går faktiskt att göra en hel del. Idag känner jag mig ansvarstagande, målmedveten och stolt över att ha förändrat våra vanor, säger Hiyam Akbar.

Syftet med Zero Impact är att på ett underhållande sätt öka kunskap om hur vår konsumtion påverkar miljö och klimat. Serien har premiär den 22 februari 21.00 i SVT1 och sänds i fyra delar. Avsnitten publiceras även på UR Play.

*För att nå målet att inte överstiga en global uppvärmning på över två grader beräknar FN:s klimatpanel att en genomsnittlig person i världen behöver ligga på omkring 2 ton koldioxid per person 2050. 

 

Stäng
Den här gången reser ingenjören Mortensen och Holger Nilsson samt den nya karaktären Esmé till Europa.

Europeiska äventyr i ny säsong av succén Geografens testamente

27 januari 2017

Tv-serien som fått mellanstadieelever att starta namninsamlingar och skriva debattartiklar kommer nu äntligen med en ny säsong. Den här gången reser ingenjör Mortensen (Henrik Ahnborg) och Holger Nilsson (Johannes Berg) samt den nya karaktären Esmé (Isabel Reboia) till Europa. Barnserien Geografens Testamente - Europa har premiär torsdag 2 februari kl.18.45 i Barnkanalen, på UR Skola och på UR Play.

Helikopter över Pyrenéerna, fäktning i Transsylvanien och märkliga gåtor på latin. I den nya säsongen av Geografens Testamente beger sig det omaka paret Mortensen och Esmé ut i Europa i jakt på den försvunna Holger. Genom mystiska ledtrådar upptäcker de världsdelens hisnande kultur och historia.

– Det blir en spännande säsong med många oväntade händelser, nya karaktärer och en rejält rafflande story. Lite av Da Vincikoden möter Nils Holgersson kanske. Ett fantastiskt och ruskigt äventyr för tittarna, säger Henrik Ahnborg, skådespelare och seriens regissör samt manusförfattare. 

Geografens Testamente - Europa är den tredje säsongen av den omtyckta serien. Tidigare har vi fått följa med till Sveriges samtliga regioner samt Nordens alla länder. Geografens Testamente används flitigt ute i skolorna och är populär bland eleverna. Bland annat så engagerade sig klass 5 A och 5 B från Edboskolan länge för en fortsättning. 

– Det är roligt att ett tv-program som går helt i linje med kursplanen för geografi är så populärt bland barnen. Eftersom det är svårt för eleverna att göra fältstudier i andra länder så tar Geografens Testamente nu med dem på en resa genom Europa. Och riktigt spännande blir det, säger Maria Rydbrink Raud projektledare på UR. 

Se tidigare säsonger av Geografens testamente på UR Skola:

Geografens testamente - Norden

Geografens testamente - Eller den stora Sverigeresan

 

 

Stäng
I PK-mannen reflekterar Musse Hasselvall kring samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa.

PK-mannen synliggör normerna vi tar för givna

26 januari 2017

I vår nya serie PK-mannen utmanas Musse Hasselvall i att se samhällsnormer som vi ofta tar för självklara och som omedvetet stänger ute vissa. Nyfiket, välvilligt men också taktlöst ställer han frågor för att försöka förstå hur det är att inte tillhöra normen. Serien har premiär den 1 februari i SVT1 kl. 22.00, på UR Skola och UR Play.

– PK har blivit ett skällsord, men för mig handlar det om att behandla andra på ett bra sätt. Men det är svårt, jag vill vara en god person men i slutet av dagen gör jag ändå fel ibland, utan att ens inse det. Att möta normbrytare har påmint mig om min egen position och vilka fördelar den för med sig. Jag har insett att det är en hel del jag inte sett och förstått tidigare, säger Musse Hasselvall som är huvudperson i PK-mannen.

Musse är en skön kille som rör sig i olika miljöer utan problem. Han anser sig dessutom vara både öppen och påläst – PK helt enkelt. Men hur upplyst är han, egentligen? Hur påverkar det honom att han aldrig upplevt diskriminering på grund av den han är? En vit, heterosexuell, medelklassman från Stockholm utan några funktionsnedsättningar. Det blir en del felsteg i mötet med personer som har andra perspektiv, men även många insikter. 

I första avsnittet som handlar om mansnormen träffar Musse Hasselvall Anton Hysén som berättar hur det var att komma ut som homosexuell i fotbollsvärlden och inför sin pappa. I andra avsnittet ligger fokus på livet med en funktionsnedsättning. Och i det tredje pratar ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon om hur det vara att sticka ut på grund av hudfärg under uppväxten i Stockholms skärgård. Totalt är det sex avsnitt. 

Med humor och utan att döma synliggör PK-mannen de misstag många av oss gör, som kan få andra människor att känna sig utsatta. Samtidigt ger serien tittaren möjlighet till självrannsakan. Dessutom kan den med fördel användas i skolundervisningen som ett redskap för lärarna i arbetet med skolans värdegrund och att synliggöra normer som kan leda till att människor diskrimineras.

– PK-mannen tar upp frågor om identitet och vad som ses som normen i samhället på ett sätt som eleverna kan relatera till. Med korta klipp och intervjuer väcker den elevernas intresse. Den bidrar även till förståelse för andra människor och hur vi bemöter varandra. Lärare kan använda sig av serien, till exempel på mentorstiden, för att diskutera, reflektera och ifrågasätta rådande normer, säger Jenny Hubendick från Fredrika Bremergymnasiet som är en av tre lärare som tar fram ett arbetsblad till serien. 

 

Stäng
Se Livet i Mattelandet på UR Play.

Musiken till Livet i Mattelandet nominerad till en Grammis

15 december 2016

Albumet Livet i Mattelandet är nominerat till en Grammis i kategorin Årets Barnalbum.
– Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

UR:s serie Livet i Mattelandet vill med tydliga pedagogiska mål ihop med färgstarka karaktärer och lekfulla scener gör matten rolig och begriplig. Musiken i serien är komponerad av Erik Hjärpe och bröderna Petter och Jens Lindgård från Damn!.

Livet i Mattelandet gör lärandet kul och lustfyllt för de barn som håller på att upptäcka matematikens värld. 

– Syftet med tv-serien Livet i Mattelandet är att göra matematik till något lustfyllt, roligt och begripligt. Jens Lindgård, Petter Lindgård och Erik Hjärpe har skrivit texter och musik till programmen som lyckas med just precis det, samtidigt som de har skapat en samling makalöst bra låtar. Det är stor konst och enastående bra barnkultur, säger Caroline Ginner, projektledare för Livet i Mattelandet, UR.

I Livet i Mattelandet mekas det med trasiga siffror och fixas med specialbeställningar från Räknebageriet. Teresa (Evin Ahmad), Kaxi (Liv Mjönes), Uno (Johan Ulveson) och Kvartz (Henrik Johansson) som arbetar i Matematikrestaurangen bjuder på ny underhållning varje kväll. Anna Vnuk och Catharina Allvin har gjort koreografin till alla dansscener. Pelle Helmstein och Daniella Mendel-Enk står för manuset till serien.

Seriens pedagogiska plattform har tagits fram i samarbete med pedagoger och forskare, bland annat från Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och Stockholms universitet. Tydlighet, repetition och de återkommande karaktärerna ska skapa ett naturligt och konkret sammanhang åt ett ämne som för många är abstrakt. Serien riktar sig till barn i 6-7 årsåldern, men även yngre och äldre barn kan ha glädje av den.

Livet i Mattelandet är producerat av PATRIK STHLM för UR.

Se Livet i Mattelandet på UR Play

Lyssna på albumet Livet i Mattlandet

 

Stäng
Se Melanin på UR Play, Tänk till och SVT1.

Premiär för Melanin – en serie om att vara ung afrosvensk idag

25 november 2016

Melanin är den första ungdomsserien som visar hur det är att vara ung och afrosvensk idag – utifrån ett afrosvenskt perspektiv. Afrosvenskar syns och hörs inte i film och nyhetsmedier och de drabbas av hatbrott i högre grad än andra grupper. Hur påverkas unga afrosvenskar av det? Se premiären den 29 november på UR Play, i UR:s sociala medie-kanal Tänk till och i SVT1.

Vår nya ungdomsserie Melanin vill ge unga verktyg för att känna igen och bemöta rasistiska beteenden och öka kunskapen om rasism. I serien delar unga afrosvenskar med sig av sina erfarenheter utifrån teman som media, kärlek och skönhet. Hur påverkar gamla föreställningar om ursprung oss idag? Media ska ju visa hur vår värld ser ut, men vad händer när den bilden inte representerar verkligheten för många svenskar?

– Jag har växt upp i ett samhälle där jag aldrig fick se mig själv positivt porträtterad, varken på tv eller i tidningar. I en värld där jag ständigt känt mig matad med budskapet av vad som ska vara ”normalt”. När det så ofta är blont, smalt – och vitt – är det inte förvånande att självbilden blir skev. Jag hade behövt en serie som Melanin när jag var 14, säger Aida Wondimu, inslagsproducent för Melanin.

2014 togs en kunskapsöversikt om afrofobi fram på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet. Den visar att afrofobi är ett utbrett problem i dagens Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation.

– UR:s uppdrag är att spegla hela Sverige och i Melanin så gör vi något UR aldrig har gjort förut. Vi skildrar hur det är att vara afrosvensk ur ett afrosvenskt perspektiv. Med fakta i hand så känns den här serien inte bara viktig för den unga målgruppen utan även för de som söker utökad kunskap om rasism och afrofobi i Sverige idag, säger Sofia Eriksson, projektledare UR.

Melanin har premiär 29 november på UR Play (alla avsnitt publiceras samtidigt), i UR:s sociala medie-kanal Tänk till samt kl. 23.00 i SVT1.

 

Stäng
Var med och tävla i Retorikmatchen 2017.

Anmäl din klass till Retorikmatchen 2017

16 november 2016

Nu har du chansen att anmäla din klass till Retorikmatchen 2017 där UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10.000 kronor till klasskassan står på spel.

Det har blivit dags att anmäla din klass till Retorikmatchen om ni vill delta i tävlingen. Anmälan ska vara inne senast den 13e mars. För att få medverka i tävlingen ska klassen vara en åk 5 under vårterminen 2017. Inspelningen av tävlingen sker i Stockholm under ett par dagar i maj och fortsätter efter sommarlovet under höstterminen. Klicka här för att fylla i anmälan. 

Stäng
Se Skolpojkarna på UR Play.

Skolpojkarna synliggör den ojämlika skolan

26 oktober 2016

Pojkar presterar sämre än flickor i skolan. I UR:s nya dokumentärserie Skolpojkarna följer vi elever och lärare i Skrantaskolans årskurs nio under ett år för att få en djupare förståelse för varför resultatet ser ut som de gör. Serien har premiär idag onsdag den 26 oktober kl. 22.00 i SVT1 och på UR Play.

Skolpojkarna är en dokumentärserie i åtta delar som följer pojkarna i brukssamhället Karlskoga, med syftet att synliggöra den ojämlika skolan.

– Med Skolpojkarna vill vi lyfta frågan om Sveriges framtid, och skolans, politikernas och föräldrarnas roll för lärande och utveckling. Programmet är en viktig påminnelse om att skolan är allas ansvar, säger Anna Maria Thunman, redaktionschef UR.

Utmaningarna är många för både lärare och elever och pojkarna kämpar med motivationen. Vi är med under deras sista år i grundskolan, följer deras motgångar, framgångar och framtidsdrömmar. Vad ligger till grund för resultaten och hur ser det ut i klassrummen?

– Jag tror att jag behandlar tjejer och killar lika, men jag säger tror för jag vet att en del sker omedvetet, att man själv inte alltid är medveten om hur olika man bemöter pojkar och flickor, säger Jan, lärare på Skrantaskolan, i Skolpojkarna. 

I november publiceras den nya PISA-undersökningen. För fyra år sedan visade den att 30 procent av pojkarna i årskurs 9 inte ens nådde upp till grundläggande läsförståelse. Det innebar att de bland annat hade svårt att ta sig igenom en dagstidning. Enligt de senaste siffrorna från Skolverket så presterar pojkar i årskurs 9 sämre än flickor i alla ämnen utom idrott. I Skolpojkarna tar vi del av pojkarnas egna tankar kring deras utmaningar:

– Det är ju coolt att vara dålig i skolan liksom, så om man får F alla betyg så är det inget problem med det medan en tjej kanske förväntas prestera bättre, säger Jon, elev på Skrantaskolan årskurs 9, i Skolpojkarna.

Stäng
Den lekfulla lagtävlingen Retorikmatchen leds av Nassim Al Fakir.

Retorikmatchen är tillbaka – för femte året i rad

29 september 2016

Rekordmånga sjätteklassare har anmält sig till jubileumsupplagan av Retorikmatchen, där grym koll på språket och förmågan att lyssna avgör vilka som vinner guldmikrofonen. Den lekfulla lagtävlingen utgår från alla barns rätt att lära sig att våga tala för sin sak – och bli hörda. Den 18 oktober har serien premiär i Barnkanalen och UR Skola, och den 22 oktober börjar den i P4.

Retorikmatchen är tillbaka för femte året i rad och 3000 sjätteklassare har anmält sig till årets upplaga – men bara ett lag kan vinna. I vanlig ordning håller musikern och barnprogramprofilen Nassim Al Fakir i taktpinnen och precis som förra året är tävlingens jury retorikexperterna Elinor Falkman, Frida Buhre och Jonathan Hörnhagen.

– Hade jag lärt mig en tiondel av det som visas i Retorikmatchen hade jag klarat och vågat mycket mer i skolan. Det är också coolt att det inte är ett program för alla i klassen som kan stava allt rätt, utan fokus är att om man bryr sig om något då lyssnar människor. Att kunna tala och göra sig förstådd stärker självförtroendet och att se det i deltagarna gör att jag brinner för Retorikmatchen, säger Nassim Al Fakir, programledare UR:s Retorikmatchen.

Retorikmatchen ska ge barn de verktyg de behöver för att våga ta plats, tala för sin sak, lyssna på andra och syna argument. Innan matcherna börjar har barnen redan vässat sin retorik under flera månader, och mer kunskap väntas från experterna som medverkar i programmet. Tävlingsmomenten bjuder tittarna på lärdomar kring konsten att tala och lyssna, och de får följa de tävlande lagens utveckling. Kvartsfinalerna bjuder på argumentationsdueller, underhållande redovisningsmoment och hyllningstal till kända rättighetskämpar, och i semifinalerna så får deltagarna bland annat agera talskrivare åt en känd person.

– I en tid då media allt oftare anklagas för att göra trams känns det fantastiskt att göra något som är på riktigt. Under de här fem åren har vi fått se mängder av osäkra 12-åringar få stärkt självförtroende och en tro på att deras röster är värda att lyssnas på. Det är vad demokrati handlar om, säger Erika Strand-Berglund, UR:s projektledare för Retorikmatchen.

Retorikmatchen har premiär i Barnkanalen och på UR Skola den 18 oktober och i Sveriges Radio P4 den 22 oktober.

Stäng