UR:s public service-redovisning för 2022 är inlämnad
Hem » Aktuellt » UR:s public service-redovisning för 2022 är inlämnad

UR:s public service-redovisning för 2022 är inlämnad

I dag den 1 mars lämnar UR in Public service-redovisningen 2022 till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden vid Myndigheten för press, radio och tv, GRN.

— Sett till hur UR uppfattas är det allt fler som anser att vårt programutbud är trovärdigt, relevant och bidrar till lärande. Det är ett viktigt resultat som vi tar med oss in 2023 inte minst när public service-utredningen startar, säger Mette Hultgren, projektledare och redaktör för public service-redovisningen 2022.

Siffrorna baseras på en attitydundersökning som utförts av Novus på uppdrag av UR. Den visar en ökning i antalet användare — barn, lärare och personer ur allmänheten — som anser att UR:s programutbud är trovärdigt, relevant och användbart. Dessutom anser de att programutbudet bidrar till deras lärande.

Under 2022 ökade användningen på UR Play med två procentenheter, en betydligt mindre ökning jämfört med pandemiåren 2020-2021. Detta kan bero på att corona-restriktionerna togs bort och att skolor gick tillbaka till en mer normal undervisningssituation. Däremot har användningen av program för specifika målgrupper som nationella minoritetsspråk, teckenspråk och särskolan, ökat med respektive 34, 35 och 23 procentenheter under det gångna året. 

Public service-redovisningen görs varje år och redogör för hur UR har uppfyllt villkoren i sändningstillstånd, medelsvillkor samt tillgänglighetsbeslut. Samtidigt är redovisningen en möjlighet för UR att beskriva verksamheten inte bara utifrån de uppställda villkor och krav som verksamheten delvis är styrd av. Tanken är också att allmänheten, de som betalar public service-avgiften, ska få en bild av verksamheten.

Läs hela UR:s public service-redovisning 2022

Så gick det 2022 — ett urval:

Här har vi samlat ett urval av resultaten presenterade i public service-redovisningen 2022:

  • UR sände totalt 388 timmar i SR:s kanaler och 3 757 timmar i SVT:s kanaler inklusive Kunskapskanalen, det vill säga totalt 4 145 timmar.
  • Den totala sändningsvolymen på nationella minoritetsspråk uppgick till 175,24 timmar, en ökning med 8,1 procentenheter jämfört med 2021.
  • 76 procent av allmänheten anser att UR:s utbud bidrar till lärande, en ökning med 14 procentenheter jämfört med 2021.
  • 82 procent av landets lärare har sett eller hört något program från UR det senaste året.
  • Nio av tio lärare kan tänka sig att rekommendera UR:s utbud till en kollega.
  • Sju av tio barn i åldern 6—15 år upplever att de lär sig av programmen från UR.
  • Nästan sju av tio bland allmänheten anser att UR är värt pengarna bolaget får från public service-avgiften.    

Liknande nyheter

  • Kortfilmsklubben lyfter nationella minoritetsspråk  

    UR:s serie Kortfilmsklubben erbjuder en mångfald av berättelser på nationella minoritetsspråk. Genom kortfilmer på de olika språken utforskas livets alla nyanser, från vardagliga ögonblick till djupare teman som kärlek, konflikter och rättvisa.

  • Fyra Kristallen-nomineringar för UR

    UR-serierna Främlingar, Vem ska jag tro på?, Matteväktarna och Vilken historia! har blivit nominerade till Kristallen 2024. Dessa nomineringar är ett erkännande av UR:s arbete med att producera program som utbildar, engagerar och inspirerar.

  • Uppdrag AI – Kan tekniken forma vår framtid?

    AI är inte längre framtiden – den är här och förändrar världen omkring oss. I UR:s nya program ”Uppdrag AI”, tar programledaren Torbjörn Averås Skorup med oss på en spännande resa för att utforska AI:s möjligheter, risker och etiska dilemman.

  • UR har lämnat in sitt remissvar på public service-utredningen

    Det finns många förslag i den parlamentariska kommitténs betänkande som är bra och som stöttar ett starkt public service även under nästa tillståndsperiod; det breda uppdraget, den långa tillståndsperioden och inte minst att public service nu får ett teknikneutralt uppdrag. Men det finns flera förslag som inger oro och som UR avvisar, till exempel den otillräckliga medelstilldelningen som givet det ökade kostnadsläget påverkar programverksamheten negativt.