Eleverna i åk 3 när de gör uppdragen i Klimatkompis

”Det är så viktigt att eleverna får känna hopp”

Läraren Marie Nylén Petersen är en av de första att testa Klimatkompis-uppdragen tillsammans med sin åk 3.

Klimatkompis är en aktivitet inom hållbar utveckling som utgår från Lgr11 och kopplar till de globala målen i Agenda 2030. Marie Nylén Petersen är lärare i åk 3 på Hedvig Eleonora skola i Stockholm. För henne har Klimatkompis varit ett sätt att ge eleverna hopp och visa att de kan påverka. Hon har jobbat tematiskt och vävt in Klimatkompis i olika ämnen. Det finns inga gränser för hur många ämnen man kan få in Klimatkompis i, menar Marie.

– Det här är både viktigt och aktuellt med tanke på den senaste klimatrapporten. Det har varit jätteroligt att jobba med, berättar hon. 

Marie ser Klimatkompis som en möjlighet att jobba med ett ämne som är ”viktigt på riktigt” och som engagerar barnen. 

– De här barnen har levt med klimatfrågan sen de var små. Många blir ledsna och börjar gråta när de ser filmer om till exempel sköldpaddor som är inlindade i plast. De tycker det är fruktansvärt. Därför är det så viktigt att de får känna hopp och att de själva kan göra en liten sak som kan få stor påverkan, fortsätter Marie.  

Hur lade ni upp arbetet med Klimatkompis? 

– Vi började med att läsa lärarhandledningen flera gånger, för att kunna göra den till vår egen. Sen tittade vi på filmerna. Vi har också jobbat med det kooperativa lärandet för att eleverna ska få träna på att reflektera, diskutera och lyssna på varandra. Sedan har vi kompletterat Klimatkompis-filmerna med andra program om klimatförändringar och återvinning.  

I Klimatkompis i år är temat plast och i utmaningen ingår tre uppdrag som eleverna ska lösa tillsammans – SpanarenSpåraren och Förändraren. Det går att göra uppdragen i vilken ordning som helst. Maries klass började med Spanaren. 

– Vi delade in eleverna i smågrupper, de fick med sig kopieringsunderlaget och så fick de olika områden att spana på – i klassrummet, på skolgården och hos biträdande rektor. De blev framför allt överraskade över att det är så mycket som är gjort av plast. Spaden var en sak som de tyckte var viktig. Och plasthandskar – det har ju varit jätteviktigt nu under pandemin. Men glasspappret, måste det vara av plast? Det har blivit många bra diskussioner. 

Foto: Marie Nylén Petersen
Tematiskt arbete och kooperativt lärande

Eleverna har jobbat mycket i smågrupper om 3-4 personer, för att alla ska kunna komma till tals. Men de har även reflekterat i storgrupp. Marie och hennes kollegor har jobbat mycket med kooperativt lärande för att alla elever ska vara delaktiga. De har även jobbat tematiskt och vävt in Klimatkompis i olika ämnen. 

– Nu har vi jobbat med uppdragen i SO, NO, svenska och matte. Men det finns inga gränser för hur många ämnen man kan få in det i. I svenskan kan man till exempel träna på att tala och lyssna, i matten på att räkna antalet insamlade plastpåsar osv. Det går att göra hur stort eller litet man vill.  

Har du några tips till andra lärare som står i startgroparna och ska börja med Klimatkompis? 

– Att göra det till sitt! Att läsa lärarhandledningen flera gånger och sedan göra det så stort eller litet man vill. Det går även att jobba med digitala verktyg på olika sätt om man vill det. I lärarhandledningen kan man hitta kopplingarna till kursplanen och det gör det enkelt att jobba med. 

Om Klimatkompis 

Klimatkompis är en helt ny pedagogisk satsning för åk 3 som ska göra det enkelt och roligt att jobba med hållbar utveckling och de globala målen både i och utanför klassrummet. Syftet är att ge eleverna hopp, kunskap och handlingskompetens kopplat till hållbar utveckling. Klimatkompis — den stora plastutmaningen pågår mellan 15 september och 6 oktober. Du hittar allt material på Klimatkompis-sidan.

Fler artiklar