Så kan du prata med elever om svåra frågor
Rysslands invasion av Ukraina kan väcka starka känslor och tankar i alla årskurser. Här är tips på hur du som lärare kan hantera det i klassrummet.
Rysslands invasion av Ukraina och det oroliga världsläget kan väcka starka känslor och tankar hos elever i alla årskurser. Barn och unga kan ha behov av att prata i skolan om det de ser och hör i olika kanaler. Men hur kan du som lärare hantera det i klassrummet? Nedan följer några förslag.
Förslagen är hämtade ur det speciellt framtagna pedagogiska stödet till Lilla Aktuellt skola som publicerades den 25 februari men kan givetvis användas som ett stöd oavsett i vilka årskurser du arbetar.
Förstå barnens oro
För att förstå barnens oro är det viktigt att tänka på hur vi ska lyssna. Utgå inte från att alla elever är oroliga. Men var uppmärksam på signaler som visar på oro.
1. Sammanfatta det som eleverna hört och sett i olika kanaler. Vad undrar eleverna fortfarande över? Vilka frågor fick de inte svar på?
2. Stanna kvar i det eleverna undrar över, lyssna in – i stället för att förklara och beskriva hur det ligger till. På det sättet får du en bild av vad de faktiskt förstår och vad de tar in och inte tar in.
3. Var uppmärksam på hur dina svar på elevernas eventuella frågor landar. Uppmuntra till frågande och säg att det är okej att fråga igen.
4. Orosfrågor som ”Skulle det kunna hända här?” kan förekomma. Svara förslagsvis att ”Jag tror inte att det skulle kunna hända här”, men bemöt inte orosfrågor med löften.
Överför inte din egen oro
Kriser i världen kan vara abstrakta för barn och unga. Det är viktigt att inte överföra sin egen oro på eleverna. En vuxens oro kan ha starkare påverkan på barnet än händelsen i sig. Det som väcker tankar och oro hos oss vuxna behöver inte beröra eleverna på samma sätt. Att trygga, lugna och stärka barnets känsla av kontroll är centralt.
5. Hur mycket funderar eleverna på situationen och vilka tankar och frågor har de? I stället för att fråga: ”Känner du dig rädd?” är det bättre att fråga: ”Vad tänker du om det här?”
6. Svara så ärligt, enkelt och konkret du kan på elevernas frågor. Använd inte fler detaljer än nödvändigt.
7. Eftersom det är viktigt att sätta stopp för orostankar hjälp eleverna att inte fastna i frågorna. Låt det inte bli för mycket ältande.
8. Inge hopp genom att berätta att det finns många människor som arbetar för att situationen ska lösas.
Barn och unga i den här åldern söker mycket information själva. På sociala medier förekommer just nu bland annat klipp om att Ryssland kommer att invadera Sverige.
Prata om desinformation med eleverna
Samtala om den desinformation som dina elever tar del av. Använd gärna ord som etablerade medier, tillit, trovärdighet, felaktig och vilseledande information, uppseendeväckande rubriker, spridande av fejknyheter. Tänk på att barn och unga ofta tar in skrämmande saker i små portioner. Ibland behövs det tid för eftertanke då nya reflektioner kan dyka upp. Återkoppla gärna till samtalet för eventuella frågor vid ett senare tillfälle.
Den här sammanställningen utgår från vad Bris och Rädda Barnen skriver om att prata med barn om svåra och otäcka händelser.
För dig som arbetar i årskurs 4-6 finns programmet Lilla Aktuellt skola som ett verktyg anpassat för att använda i klassrummet. Programmet är ett samarbete mellan SVT och UR och publiceras UR Play på fredagar. Lilla Aktuellt skola tar upp veckans viktigaste händelser och vänder sig primärt till barn och elever i mellanstadieåldern. Till varje program finns ett arbetsblad som består av faktafrågor och diskussionsfrågor som är kopplade till nyhetsinslagen och programpunkten Mediesnacket.
Streama Lilla Aktuellt skola och ta del av tillhörande material på UR Play
