25 år med Sveriges nationella minoriteter – ”UR har gått i bräschen”

Högtidskonferensen ägde rum på High Court i Malmö och invigdes av den tidigare kulturministern Jeanette Gustafsdotter, som förklarade hur viktiga de nationella minoriteterna är för svensk kultur, vår historia och vår demokrati

På scen framfördes kulturyttringar som film, poesi och musik från samtliga nationella minoriteter. Samisk jojk och sånger på lule- och nordsamiska blandades med klezmer och sånger på jiddisch. Finsk poesi och vals varvades med traditionell resanderomsk musik, som idag är en del av det svenska kulturarvet. Representanter från de nationella minoriteterna berättade själva sin historia.

Resandefolket, som är den äldsta gruppen romer i Sverige, inledde med att berätta om sin långa historia i landet, som går tillbaka 400–500 år, och om sin koppling till det svenska språket. Den judiska gruppen berättade om hur jiddisch är ett språk som färgats av migration i Europa och som funnits i Sverige i hundratals år. Den samiska gruppen förklarade varför det finns fem olika samiska språk – ume-, pite-, lule-, nord- och sydsamiska – och hur de skiljer sig från varandra. Den sverigefinska gruppen beskrev att definitionen på sverigefinnar är personer som bor och lever i Sverige med rötter i det finska språket, men som inte nödvändigtvis talar det, men ändå har en sverigefinsk identitet.

UR deltog i form av moderatorskap och en filmvisning av UR-programmet tornedalingarnas historia då tornedalingarna inte kunde närvara. På scen kommenterades även UR:s betydelse för de nationella minoriteterna:

UR har gått i bräschen – för tio år sedan fanns nästan ingenting. Idag finns över 100 produktioner om svensk romani i deras katalog. Det är resultatet av en god dialog och ett ständigt lärande. Vi har mycket att vara tacksamma för vad UR bidragit till att upprätthålla vår kultur.

Huvudarrangör för högtidsdagen var Frantzwagner-sällskapet, med ordförande Jon Pettersson.

Utforska UR:s utbud för de nationella minoriteterna på UR Play.