Grunderna i Sveriges politiska system

Lägg en gemensam grund med tydliga begrepp och modeller över demokratins byggstenar.

Det här lektionspaketet lägger fokus på demokratins huvudbegrepp och grunder samtidigt som det också har ett språkstärkande arbetssätt. På så sätt kan undervisningen om Sveriges politiska system bli både effektiv och rolig. Paketet ligger på en lättare nivå som passar bäst för elever i årskurs 7 och elever som behöver språkstöd. Varje del är fristående och du som lärare kan välja de uppgifter som passar just dina elever.  

Alla program vi tipsar om finns också på UR Språkplay*och flera finns dessutom i olika språkversioner på UR play. UR Språkplay är en tjänst där nästan alla UR:s program kan ses med språkstöd på 27 olika språk. Den här korta filmen förklarar hur det fungerar. 

Grunden i grundlagarna

Här får eleverna en introduktion till Sveriges politiska system via grundlagarna. Tidsåtgång cirka 30 minuter.

Introduktion 

Titta på programmet Så funkar Sverige – Grundlagarna (4.31 min, det finns undertexter på fem språk) samt ett klipp ur Fatta Sveriges demokrati – Monarki eller republik  (05.15 – 06.40). 

Elevuppgift 

  • Vad heter de fyra grundlagarna?  
  • Vad handlar Sveriges grundlagar om?  
  • Vad krävs för att en grundlag ska kunna ändras?  
  • Varför är dessa lagar svårare att ändra än andra lagar?  
  • Diskutera vad som skulle kunna hända om Sveriges grundlagar lätt kunde skrivas om. Vilka skulle kunna bli de allvarligaste konsekvenserna?  
  • Fundera tillsammans på hur grundlagarnas namn hänger ihop med vad de handlar om. 

Var och hur beslut fattas i Sveriges politiska system

Här får eleverna en överblick över Sveriges olika beslutsnivåer..

Introduktion

Skriv Så här styrs Sverige på tavlan. Låt eleverna göra ett ordmoln genom att skriva upp förslag på hur Sverige styrs. Vad kommer de på? Vad vet de redan? Vägled eleverna om det behövs genom att ge dem nyckelord som rösta, kommun, region, riksdag, regering och lagar. 

Titta tillsammans

Titta tillsammans på programmet Fatta Sveriges demokrati – beslutsnivåer (12 min).  

  • Innan ni tittar: stärk elevernas förförståelse genom att gå igenom programmets viktiga ord och begrepp: EU, EU-fördrag, riksdag, regering, region, regionfullmäktige, kommun, kommunfullmäktige, kommunalt självstyre och myndigheter. (Berätta att landsting numera heter regioner i Sverige). 
  • Under tiden ni tittar: be eleverna fokusera på vilka fyra beslutsnivåer som beskrivs i programmet och vad de har ansvar för. Kanske kan de anteckna på ett papper.  
  • Efter att ni tittat:  
    – Repetera programmet tillsammans utifrån begreppen ovan.  
    – Låt eleverna diskutera i mindre grupper var man beslutar om skolan, bibliotek, lokaltrafiken, lagar, utrikespolitiken, jordbruksstöd, fiskerättigheter i Östersjön, sjukvård och äldrevård – och varför de beslutas just där. Eleverna behöver skriva ner vad de kommer fram till i gruppen och få instruktioner om att alla i gruppen ska kunna redovisa vad som sagts, så att alla är delaktiga i varje grupp.  

Titta tillsammans

Titta tillsammans på Vem bestämmer vad? Kommunen (3.32 min)  

  • Låt eleverna återberätta programmet utifrån ordlistan som finns till programmet.  
  • Diskutera: Kommuner i Sverige har ett ganska starkt självstyre – de får bestämma mycket själva. Vilka fördelar och nackdelar kan det finnas med det? 
  • Låt eleverna gå in på den egna kommunens hemsida. Vad finna det för information där? Vilka rubriker finns det? Vilka avdelningar? Vad verkar vara viktiga frågor i kommunen just nu?  
  • Vilka frågor tycker ni ska beslutas av kommunen – och varför? Diskutera.  
  • Fundera över frågor som är viktiga för er. Vem beslutar om dessa? Kan ni göra något för att påverka i kommunen för att det ska ske en förändring i frågor som är viktiga för er? 

Avslut

Gå tillbaka till ordmolnet. Kan eleverna komplettera det nu? Vad har de lärt sig idag?

Hur det går till att rösta

Här får eleverna en snabb överblick över hur ett allmänt val går till.

Introduktion 

Titta tillsammans på Så går det till att rösta (3.52 min).  
(I programmet säger de landsting, påpeka gärna för eleverna att det numera heter regioner).

Elevuppgift 

Låt eleverna skriva en instruktion om hur det går till att rösta genom att beskriva vad som sker och i vilken ordning. De kan till exempel göra en numrerad lista. Ge eleverna följande ord om de behöver extra stöd: skärm, valsedel, parti, tre färger, riksdag, region, kommun, vallokal, röstkort, brev, legitimation, kuvert, skärm, låda, lista.  

Olika modersmål 

Har du elever med olika modersmål, så kan du i stället låta eleverna själva titta på Nyfiken på Sverige – Den svenska demokratin (7 min.) Programmet finns på 10 olika språk. Gör sedan quizet som hör till programmet. Ett tips för att göra det lite svårare är att ta bort svarsalternativen.

Skillnaden mellan riksdag och regering

Det här avsnittet hjälper till att förtydliga vad riksdag och regering är och hur de fungerar.

Introduktion

Titta på Fatta Sveriges demokrati – Parlamentarism (13 min.). Ni kan antingen titta på hela programmet eller enbart på faktadelarna, en i taget, och prata om dem efter varje del. Pausa programmet då och då för att kontrollera att eleverna hänger med. Skriv upp viktiga ord och begrepp på tavlan.

Tidsangivelser för faktadelarna
01.14 – 01.55 Riksdagens och regeringens roller
03.30 – 04.30 Parlamentarism – om riksdagens och regeringens uppgifter
06.05 – 09.53 Hur riksdagen fattar beslut, majoritets- och minoritetsregeringar
10:46 – 11.50 Hur riksdagen kontrollerar regeringen

Titta tillsammans

Titta även på programmet Vem bestämmer vad? Riksdagen (3.31 min.) 

Frågor att ha med till programmet eller att dela ut innan ni tittar:

  1. Vad är riksdagens uppgifter?
  2. Vad är regeringens uppgifter?
  3. Vilka är det som sitter i riksdagen, och vad kan de bestämma om?
  4. Hur går det till när ett beslut fattas i riksdagen?
  5. Hur fördelas platserna i riksdagen?
  6. Vad är en minoritetsregering?
  7. Vad är vågmästarroll?
  8. Hur kan riksdagen kontrollera regeringen?

Elevuppgift 

Gå igenom nedanstående ord. Skriv sedan upp riksdag och regering i varsin kolumn. Arbeta antingen i helklass eller två och två och skriv upp orden i rätt kolumn. Repetera gärna först vad riksdagens och regeringens uppgifter är.  

 
riksdagsledamöter, statsbudget, utskott, förvaltning, myndigheter, departement, minister, motion, proposition, majoritetsregering, minoritetsregering, vågmästare, misstroendevotum och konstitutionsutskottet. 

Avslutning

Inledningen på regeringsformen lyder: ”All offentlig makt utgår ifrån folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” Hur hänger det ihop med det faktum att regeringen måste ha riksdagens förtroende? Låt eleverna fundera tillsammans eller skriftligt en och en. Vilka förklaringar fick de i programmen?

Kopplingar till Lgr22

Ur centralt innehåll för samhällskunskap, Lgr22:

  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
  • Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.

Tips på fler användbara program

Fler artiklar

Hej där Özz Nûjen!

Hej där Özz Nûjen!

Vi fick en pratstund med Özz Nûjen som programleder serien En annan sida av historien.

Klimatkompis 2023 har kickat igång!

Klimatkompis 2023 har kickat igång!

UR tillsammans med programledaren Farah Abadi är tillbaka för tredje året i rad för att inspirera och engagera elever i årskurs 3 mot en mer hållbar framtid. I årets upplaga av Klimatkompis är smartare plastanvändning i fokus med gästspel av komikern Daniel Norberg.