Sofia Wadensjö Karén

17 600 unga räknas bort – varje år!  

 

Hej jag tycker att denna videon var väldigt bra för dom som kanske inte har så mycket självförtroende som T.e.x jag men jag har gjort som du sa i denna otroliga videon och är redan smartare. Tack för att ni försöker få alla att må bra och nå sina kunskaps krav.”

I tisdags kom rapporten om att svenska elever, enligt den senaste Pisa-undersökningen, fortsätter att förbättra sina testresultat. Äntligen en stabil, positiv trend när det gäller våra ungdomars lärande. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet gällande läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Då kanske vi äntligen kan slå oss till ro?

Tyvärr inte.

Det Pisa-resultaten också visar är nämligen att klyftorna mellan olika elevers kunskaper ökar. När det kommer till likvärdighet presterar Sverige sämst i hela Norden – och ingen förbättring är inom synhåll. Dessa skillnader i den svenska skolan kommer dessvärre inte som någon överraskning för den som följer Skolverkets rapporter. Där syns en tydlig polarisering. Allra tydligast syns det i att 15 procent inte klarar att få behörighet till gymnasiet. Det är ca 17 600 elever varje år! En siffra som dessutom växer.

Kopplingen till föräldrarnas utbildningsbakgrund är anmärkningsvärt stark. Den största gruppen elever som inte får behörighet, cirka 40 procent, består av de elever som inte är nyanlända men vars föräldrar har högst gymnasial utbildning. I den gruppen är andelen behöriga endast 75,7 procent.

Konsekvenserna av detta för hela samhället diskuteras dagligen. Elever som inte klarar skolan löper stor risk att hamna i ett socialt och ekonomiskt utanförskap som i förlängningen kan leda till arbetslöshet, ökad segregation, psykisk ohälsa och kriminalitet.

Det minsta public service-bolaget, UR, kan bidra till att lösa många av de samhällsutmaningar som vi står inför i dag. I dagens ofta heta debatt om public service-uppdraget glöms ofta UR med sitt unika utbildningsuppdrag bort. På UR kombinerar vi journalistik med pedagogik för att väcka intresse, känslor och förståelse. Den unika kombinationen är vi ensamma om och det får tusentals barn och unga att knäcka läskoden, att genomskåda algoritmer i det digitala flödet eller att förstå matematiska begrepp.

Vi gör det med Livet i Mattelandet, Livet i Bokstavslandet för de allra yngsta. Vi gör det med Retorikmatchen och Orka plugga för de lite äldre barnen. Men vi gör det också för de svenskar som inte har svenska som modersmål genom bland annat Så funkar Sverige​ och SOS – Skolan och Sverige.

Genom att minska kunskapsklyftorna bidrar UR till att motverka polariseringens effekter. Men det räcker inte! Gemensamma insatser behövs nu för att lösa problemet kring de 15 procent som inte klarar att nå behörighet till gymnasiet, speciellt när det gäller unga från utsatta familjer. Det krävs engagemang från skolan, politiken, fritidsgårdar, idrottsföreningar och många andra samhällsaktörer.

Med fyrtio års erfarenhet av pedagogiskt berättande, och av att nå grupper som vanligtvis inte tar del av journalistik, gör UR stor skillnad för att våra barn – alla våra barn – ska nå kunskapsmålen. Att ett oförtrutet och envetet arbete, från en public service-aktör, för att minska kunskapsklyftorna inte står högst på debattagendan må vara hänt. Men att femton procent av dagens ungdomar totalt glöms bort när vi diskuterar skolan och rapporterar om Pisa-undersökningen är däremot helt oacceptabelt.

Vi kan bättre än så.

 

P.S. Citatet i inledningen är en av tusentals reaktioner på UR:s studiemotiverande programserie Orka plugga. Där försöker vi nå ungdomar i högstadiet som inte är så motiverade i skolan med tips om studieteknik.

Sofia Wadensjö Karén, vd

sofia.wadensjo@ur.se