I debattartikeln ”Betydelsen av vårt uppdrag har tydliggjorts under pandemin” som idag (20210216) publicerats på Altinget.se, vill UR:s strategichef Johan Hartman öppna upp för en diskussion om ett moderniserat framtida beredskapsuppdrag för public service, där ett förstärkt uppdrag för UR  bör vara en intressant och angelägen utgångspunkt. 

I över 40 år har UR med sitt särskilda utbildnings- och folkbildningsuppdrag bidragit till att stärka bildningen och minska kunskapsklyftor i Sverige. Under pandemin tydliggjordes betydelsen av det uppdraget. Att genom bildning och utbildning stärka samhällets motståndskraft i kristider är en angelägen diskussion som berör UR:s framtida roll och beredskapsuppdrag.

Det har gått ett år nu, sedan coronapandemin nådde Sverige, och det är nästan svårt att minnas den monumentala osäkerhet och ovisshet, liksom okunskap, som rådde då. Hur sprids viruset? Kommer hela samhället att stänga ner? Klarar vi att både arbeta och gå i skolan hemifrån? Idag vet vi så mycket mer om hur samhället fungerar i kris, både styrkor och svagheter.

I början av året ställde UR snabbt om sin verksamhet och har under hela 2020 arbetat fokuserat för att stötta stora samhällsgrupper och mildra effekterna av pandemin. Utbildningssektorn är en central verksamhet och rör en stor del av befolkningen under en samhällskris. 2,5 miljoner barn, unga och vuxna deltar i den pedagogiska verksamheten förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux och sfi. Drygt 1 miljon studerar på högskolor, universitet, folkhögskolor och studieförbund. Lägg därtill alla som arbetar inom dessa verksamheter samt föräldrar och anhöriga till elever och studenter. UR:s uppdrag och verksamhet riktar sig till dessa, liksom särskilda målgrupper och en kunskapstörstande allmänhet.

Under pandemiåret 2020 har UR producerat nya program för dessa stora samhällsgrupper. Vi har spridit kunskap och bildning, informerat och svarat på oroliga frågor, journalistiskt undersökt och pedagogiskt förklarat, både för stora majoritetsgrupper och små minoritetsgrupper. UR har levererat program som riktar sig till lärare, elever och studenter, nyanlända svenskar, pensionärer, teckenspråkstalande, nationella minoritetsgrupper, föräldrar och grupper med intellektuell funktionsnedsättning. Vi har hjälpt elever att nå kunskapsmålen, stöttat föräldrar och underlättat för lärare i en ny och stundtals kaosartad situation. UR har spridit kunskap om hur man granskar och navigerar i det enorma informationsflöde som följt med pandemin. Vad är sant och vad är rykten? För landets seniorer, som mer än några andra har uppmanats att stanna hemma under pandemin och bland vilka många fortfarande lever i digitalt utanförskap, har vi på ett lustfyllt sätt lärt ut basala digitala färdigheter – kunskaper som i en global pandemi är nödvändiga att besitta för att ta del av samhället utanför.

UR tilldelas drygt 5 procent av de medel som går till public service, och betydelsen av uppdraget och framtida utvecklingsmöjligheter har tydliggjorts under 2020. UR har en särställning inom public service genom att bidra med ett fördjupande och lärande utbud, vilket är centralt i samband med stora samhällspåfrestningar. De erfarenheter som vi skaffat under pandemin är en intressant utgångspunkt för en angelägen diskussion om UR:s beredskapsuppdrag.

De stora kunskapsbehoven i den breda allmänheten om medier, informationspåverkan och källkritik bör ses i relation till UR:s möjligheter att nå stora samhällsgrupper. Utbildningssektorns behov i samhällskris, och vilken roll UR kan spela, bör synliggöras. Enligt en Novus-undersökning från oktober 2020 svarade 72 procent av lärarna ja på frågan om UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till den svenska skolan i händelse av en samhällskris.

I en diskussion om ett moderniserat framtida beredskapsuppdrag för public service bör ett förstärkt uppdrag för UR vara en intressant och angelägen utgångspunkt. Utifrån vårt oberoende uppdrag att utbilda och sprida kunskap till alla finns intressanta frågor att belysa framöver.