ArkivCecilia Roos

Reklamfinansierad public service ingen bra idé

Idag uttalar sig Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer i TV4 (se inslag här) om hur public service uppdrag bör se ut och finansieras i framtiden. Som exempel nämns reklamfinansiering.

Det är visserligen alltid bra att public service diskuteras och att partierna funderar över förutsättningarna för både public service och medier framåt. Men just reklamfinansiering vore en riktigt dålig idé, särskilt om man också vill värna kommersiella mediers möjligheter att överleva. Mediemångfald är viktigt och ytterst en fråga för en stark demokrati – varför då skapa en situation där public service ska konkurrera med exempelvis lokaltidningar om reklamintäkter?

Det blir också svårt att se hur UR, ett public service-bolag med ett särskilt utbildningsuppdrag, ska spränga in reklam i program som Livet i Mattelandet när de visas i klassrummen för Sveriges elever. Hur skulle det se ut?

I Europa finns det många olika sätt att finansiera public service. Via statliga anslag, reklam, radio- och tv-avgift kopplad till en apparat eller en avgift som är kopplad till där man bor, så kallad hushållsavgift. Det finns till och med public service-bolag som finansieras via… elräkningen! I några länder blandas de olika alternativen, så kallad ”mixed funding”.

Det låter kanske lite udda för oss i Sverige med en finansiering via elräkningen, men det finns för- och nackdelar med alla slags finansieringsmodeller. Det fina med den nuvarande svenska finansieringsmodellen – där public service-avgiften tas in via inkomstskatten men står helt utanför den statliga budgeten – är framför allt två saker.

  • Dels att public service så tydligt finansieras direkt av folket – alltså att UR, SVT och SR erbjuder radio och tv i allmänhetens tjänst, helt fritt från kommersiella intressen.
  • Dels att finansieringsmodellen tydligt markerar oberoendet, eftersom medlen inte blandas ihop med andra statliga budgetposter. Det gör att risken minskar för att politiker frestas att skära ned medlen till public service bara för att de exempelvis inte skulle gilla bevakningen eller innehållet.

Så här kommenterar UR:s vd Sofia Wadensjö Karén förslaget om reklamfinansiering:

”Det är viktigt att understryka renheten i dagens system, där medlen går direkt från allmänheten till public service-företagen i och med public service-avgiften. Det borgar för såväl oberoende som självständighet”

Det sista är nästan det viktigaste, tycker jag personligen. I tider när vi ser en mycket oroande utveckling som i exempelvis Polen och Ungern, ökar behovet av fri och oberoende journalistik. Därför blir det fortsatt viktigt också med en finansieringsmodell, som skyddar oberoendet och som så långt som möjligt står fri från både politiska och kommersiella intressen.

Vi ser fram emot en god debatt om public service fortsatta roll och finansiering.

Cecilia Roos, fd strategichef

cecilia.roos@ur.se