Så stärker UR Sveriges nationella minoritetsspråk och svenskt teckenspråk

Årets dialoger visar tydligt att UR:s roll som kunskapsaktör och språkstödjare blir allt viktigare i en tid då minoriteter påverkas av både samhällsförändringar, teknisk utveckling och ökade krav på tillgänglighet.

Dialog som ger kunskap och riktning

Under årets möten diskuterades bland annat:

• hur barn och unga kan få bättre möjligheter att läsa, använda och bevara sina minoritetsspråk eller svenskt teckenspråk
• vilket stöd som behövs i skolan och i vardagen
• hur AI och digital teknik kan användas för att stärka tillgänglighet och synlighet
• hur information på minoritetsspråk fungerar vid kriser och höjd beredskap
• hur UR:s programutbud kan utvecklas i takt med gruppernas behov

Ett återkommande budskap var att kvalitativt och synligt programinnehåll är avgörande för språkens överlevnad. För många barn och unga är UR:s program ett viktigt stöd i att bevara och utveckla sitt minoritetsspråk.

Programsatsningar som stärker språken

Under dialogerna lyftes flera av UR:s befintliga satsningar som särskilt betydelsefulla, både för språkens utveckling och för barns och ungas möjlighet att möta sina språk i undervisningen.

Serier som Matteväktarna, Det här är svenskt teckenspråk! och Lilla Aktuellt teckenspråk beskrivs som innovativa och språkstärkande, inte minst eftersom de gör svenskt teckenspråk mer synligt och tillgängligt.

Att UR erbjuder program på alla officiella samiska språk – ume-, pite-, lule-, nord- och sydsamiska – samt på flera romska varieteter, framhålls som både en demokratifråga och en kvalitetsfråga. För många minoritetsspråksgrupper är synlighet och tillgång en förutsättning för att språken ska kunna fortsätta användas och föras vidare.

I en tid av många konflikter i världen, som ofta drabbar minoriteter särskilt hårt, lyfts UR:s kunskapshöjande innehåll om minoriteternas historia och kultur som extra viktigt. Program om judiskt liv och kultur bidrar till en ökad förståelse, liksom produktioner om tornedalingars, kväners, lantalaisets och sverigefinnars historia, som hjälper till att förklara deras särskilda skydd i Sverige i dag.

Språk är identitet

Språk bär inte bara information, de bär kultur, minnen och tillhörighet. Många av de nationella minoriteterna, liksom döva och teckenspråkiga, bär på erfarenheter av diskriminering och förlorade språktraditioner. Det gör att UR:s dialogarbete behöver vara lyhört och bygga på förtroende.

UR:s fokus på kunskap och lärande, både på, om och för minoritetsspråksgrupperna och svenskt teckenspråk, bidrar enligt deltagarna i dialogerna till att grupperna kan utöva sina kulturer och stärka återväxten i språken.

Behovet av UR:s insatser bedöms vara större än någonsin, i takt med samhällsförändringar, teknisk utveckling och ökade krav på språkens synlighet och tillgänglighet.